När parlamentet nu återsamlas efter sommarlovet är många ledamöter nykomlingar. Utskottsplatser och andra poster har omfördelats. Partigrupper har splittrats och förändrats.
I dag samlas partigrupperna och nästa måndag startar utskottens arbete.
- Mycket av det interna arbetet kommer att stå i fokus för höstens jobb. I ett så pass komplext parlament som det här tar det några månader. Det är ju till exempel många nya partier som ingen har kläm på, säger statsvetaren Magnus Blomgren på Umeå universitet, som har EU-parlamentet som specialitet.
- EU-parlamentet är i högre utsträckning än Sveriges riksdag ett förhandlingsparlament. Så det är viktigt vilka man ska förhandla med och hur det ska gå till, säger Blomgren.
Men världen stannar inte för att parlamentet är nytt. Redan i höst kommer stora ärenden upp till debatt och beslut:
Klimatfrågan
I december hålls FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn. Då ska världens stater enas om hur klimatförändringarna ska motverkas de kommande åren. EU-parlamentarikerna är med och jobbar fram EU:s ståndpunkt inför mötet.
- En del av det är gjort av det förra parlamentet men visst återstår en del tunga frågor, säger Magnus Blomgren.
Ny kommission
Den nuvarande kommissionens mandat går ut och nya kommissionärer ska tillsättas i höst. Sittande ordföranden Barroso och flera andra kommissionärer förväntas få förnyat förtroende, men ett antal nya namn blir det troligen. Parlamentet har sista ordet och måste göra tummen upp innan kommissionen kan tillträda. Förra gången sade parlamentet nej till en av de föreslagna kommissionärerna och ett nytt namn måste vaskas fram.
- Här har parlamentet verkligen visat att man vill vara med. Men Barroso har nog lärt sig av förra gången, då han missade att förankra kandidaterna i parlamentet innan han offentliggjorde dem, säger Magnus Blomgren.
EU-budgeten
Den liggande budgeten ska revideras under hösten.
- Är det någonting som parlamentet verkligen har makt över så är det budgeten. Den ekonomiska krisen gör att det måste till en diskussion om vad EU kan göra, säger Magnus Blomgren.
Han tror att nationella intressen kommer att försvåra processen nu när flera länder har det mycket kärvt ekonomiskt.
Lissabonfördraget
I oktober avgör irländarna EU:s framtid när de folkomröstar om Lissabonfördraget. Om dessa nya grundregler för unionen träder i kraft utökas parlamentet inflytande väsentligt. Det handlar exempelvis om asylfrågor, polissamarbete och jordbruk. Antalet parlamentariker ökar från nuvarande 736 till 751, vilket får som konsekvens att ytterligare två svenskar får plats.
Om irländarna säger ja kommer införandet av det nya fördraget att gå ganska snabbt, menar Magnus Blomgren.
- I fördraget ligger en dagordning för hur det här ska gå till. I princip träder det i kraft omedelbart.
Asylfrågor och polissamarbete
Regler kring asyl och invandring, men också gränsövervakning och polissamarbete, ska förnyas inom ramen för det så kallade Stockholmsprogrammet. Parlamentet är delvis involverat och mer blir det om Lissabonfördraget antas.
- Det här är en jättestor politisk fråga i parlamentet även om man inte haft så stort inflytande konkret hittills. Islamofobin växer i parlamentet, det finns en klar sådan tendens om man tittar på valresultatet, säger Magnus Blomgren.
Telekompaketet
Uppdateringen av EU:s marknadsregler för telefoni och internet har blivit en segsliten historia. Troligen kommer ministerrådet att säga nej till parlamentets ståndpunkt. I så fall väntas en så kallad förlikning starta under hösten. Nya regler anses viktiga för den ekonomiska tillväxten. Samtidigt har de väckt en stundtals het debatt om medborgerliga rättigheter på nätet som yttrandefrihet och rättssäkerhet.