Den tolkning som EU-parlamentets jurister gör av den omstridda paragraf 138 verkar tillrättalagd för att passa kommissionens kompromissförslag. Så kommenterar experten på EU-rätt Ulf Bernitz striden om telekompaketet.
Ändringsförslag 138, som förespråkas av parlamentet, säger att ingen ska kunna stängas av från internet utan att saken först prövas i domstol.
EU-parlamentets jurister har efter en granskning dragit slutsatsen att 138:an inte är förenlig med EU-rätten (se särskild artikel här). De menar att den föreskriver detaljreglering av medlemsländernas rättsystem på ett sätt som saknar stöd i EU-fördraget.
Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, är av en annan uppfattning.
- Jag är långt ifrån säker på att det är en korrekt tolkning. Jag får känslan av att det här utlåtandet är tillrättalagt för att passa kommissionens kompromissförslag, säger Ulf Bernitz till DN.se.
Han påpekar att EU har vidsträckta möjligheter att harmonisera lagstiftningen i medlemsländerna.
- När det då rör sig om sådana här känsliga integritetsfrågor tycker jag inte det vore orimligt att man föreskriver på EU-nivå att det måste ske en föregående domstolsprövning. Det finns andra exempel på att man säger att något måste prövas i domstol.
Parlamentets jurister säger också att 138:an faller på att telekompaketet bygger på direktiv som har med den inre marknaden att göra och därför inte kan sätta regler för rättsprocesser. Även för detta reser Ulf Bernitz ett frågetecken.
- Jag tycker inte det är så konstigt om man villkorar de regler man kommer överens om med att det måste göras en domstolsprövning.
Bernitz poängterar att frågeställningarna är komplicerade och öppna för bedömning. Han ifrågasätter dock att juristgranskningen ger ”hela sanningen” om ändringsförslag 138.