Återigen var det förslag som kommit att kallas 138 som kom att diskuteras. Förslaget handlar om vilka lagliga villkor som ska vara uppfyllda om någon ska kunna stängas av från internet, exempelvis efter brott mot upphovsrätten.

Parlamentet har vid flera tillfällen ställt sig bakom en formulering som säger att en avstängning ska förhandsprövas i domstol. I den kompromiss som förhandlats fram mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet talas det nu endast om rätt till prövning i domstol, inte när detta ska ske.

Den ansvariga kommissionären Viviane Reding uttryckte det så:

- Vi har garantier för att en oberoende domstol har sista ordet.

Flera parlamentariker från vänstern (Eva-Britt Svensson från Sverige), de gröna (Carl Schlyter från Sverige) och liberala gruppen kritiserade kompromissen i den debatt som på tisdagsförmiddagen hölls i parlamentet i Strasbourg.

Men åsikterna om förslaget delar parlamentarikerna och en person som DN talat med säger att det är tydligt hur åsikterna färgas av vilket land man kommer ifrån, vilka politiska åsikter man har och vilken person man är.

Carl Schlyter (MP) var starkt kritisk till att ministerrådet inte deltog i debatten.

- Många medborgare undrar varför ni inte går med på en text som säger att ingen ska kunna stängas av utan föregående prövning i domstol. Många skulle nog vilja veta det, sade Schlyter.

På tisdagseftermiddagen enades den liberala gruppen, som är den tredje största i parlamentet där centern och folkpartiet ingår, i frågan om förslag 138. I morgon klockan 12 kommer man att lägga fram ett förslag om att ingen ska kunna stängas av från internet utan att det sker en prövning på förhand. Drivande bakom förslaget är Olle Schmidt (FP) som dock inte fick med sig sina liberala kollegor när det gäller den andra heta frågan, förslag 166.

I ursprungsförslaget sägs tydligt att om en stat beslutar att stänga av en sajt så ska detta vägas emot de begränsningar som detta medför i informationssamhället. Alltså det faktum att medborgarna går miste om just den informationen. I det nya förslaget finns hänvisningar till artikel 6 i Europakonventionen, om människors grundläggande rättigheter att ge och ta del av information, men samtidigt inleds förslaget med en skrivning som inte är lika konkret:

- Förslaget inleds med att säga att "det här direktivet varken påbjuder eller förbjuder några begränsningar" av internet, och det tycker vi är för luddigt, säger Olle Schmidts presssekreterare Amir Tabrisi till DN.

Centerns Lena Ek är av en något annan åsikt. Hon säger att det är bra med en hänvisning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna eftersom det betyder att en prövning då hamnar hos en rättslig instans som sedan ska avgöra om en person ska stängas av eller inte. Hon tycker att kompromissen "är smart skriven":

- Man hänvisar till regler som redan finns och en lagstiftning som finns på plats redan, det sparar mycket tid. Det viktigaste är att hela den här regleringen ska gå längs alldeles normala regler när det gäller rättvis rättegång, integritet och yttrandefrihet. Tänk dig att du har skrivit tre riktigt otrevliga brev och så stänger Posten av dig från att få post och skicka brev. Då förstår man hur korkad en del av diskussionen är, säger Lena Ek. Det ska inte vara branschinstanser eller industrin som är involverade i detta.

Den socialdemokratiska gruppen i parlamentet kommer att rösta för de ursprungliga ändringsförslagen. I ett pressmeddelande skriver Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Åsa Westlund och Göran Färm:

"Detta innebär att eventuella restriktioner från medlemsstaterna vad gäller användarnas ställning på Internet inte får åsidosätta grundläggande medborgerliga rättigheter, och bara får ske efter en rättslig och rättssäker procedur."

När det gäller förslag 138 och den kompromiss som nu förhandlats fram så försvaras den av den svenske ledamoten Gunnar Hökmark (M) som menade att 138:ans andemening finns med i förhandlingsresultatet.

- Vi har fått en klar uppdelning av vad legala myndigheter och vad operatörer kan göra, sade Hökmark.

Han kritiserade också vänstern för att den vill ha överstatliga beslut i dessa frågor, något som vänstern annars är kritisk till.

Frågeställningen kompliceras av att straffrätt mycket riktigt hör till de områden där EU:s medlemsländer fortfarande fattar självständiga beslut. Däremot har parlamentet ofta sett som sin uppgift att försvara grundläggande medborgerliga rättigheter.

Kollisionen mellan dessa två perspektiv är ett skäl till att frågan om internetanvändarnas rättssäkerhet blivit så svår att lösa. Situationen har tillspetsats av att Frankrike håller på att införa egna nya lagar om avstängning av internetanvändare som sysslar med illegal fildelning. Den franska regeringens synpunkter är säkerligen ett skäl till att kompromissen inte kräver förhandsprövning.

- Men det franska regeringen har ett förslag som jag bedömer inte håller kvaliteten som man kräver för en rättvist rättegång. Och det var det förslaget som blev nedröstat i Nationalförsamlingen i påskveckan, säger Lena Ek (C).

Många har velat använda Telekompaketet till att stoppa den franska politiken och förhindra att en liknande hållning sprider sig till fler EU-länder.

Andra, till exempel den svenska regeringen, har hållit på principen att detta är medlemsländernas ensak.

Striden om internetanvändarnas rättsäkerhet handlar nu när bara ett dygn återstår till omröstningen om hur själva röstningen ska gå till. I vilken ordning förslag kommer upp till beslut kan påverka utfallet. Flera ledamöter från vänster och de gröna krävde därför under tisdagens debatt att den föreliggande agendan för omröstningen ska ändras.

Mot det kompromissförslag som förhandlats fram tillsammans med ministerrådet står ett antal förslag från exempelvis vänstergruppen och de gröna som på olika sätt värnar om rättssäkerhet och frihet på internet.

Eftersom ledamöter från de tre stora partigrupperna – de konservativa, socialisterna och liberalerna – står bakom kompromissen pekar mycket på att den antas.

Telekompaketets huvuddelar handlar om marknadsregler för konkurrens, konsumentskydd och tillsyn. Syftet är att främja tillväxten inom telefoni och IT. I dessa delar råder en betydligt större samsyn mellan parlamentet och ministerrådet.