Hur ska den rättsliga processen se ut om ett medlemsland inför möjligheter att stänga av nätanvändare som straff för illegal fildelning? Denna fråga är skälet till att det krävdes två års förhandlingar innan parlamentet och ministerrådet kunde bli överens om det lagförslag som kallas telekompaketet.

Telekompaketet innehåller i sig inga bestämmelser om avstängning. Men samtidigt som lagförslaget behandlats inom EU, har först Frankrike och sedan Storbritannien förberett sådana regler för egen del. Som en reaktion på det, gjorde parlamentet till sin uppgift att i telekompaketet skapa garantier för nätanvändarnas rättssäkerhet.

Frågan är i vilken utsträckning telekompaketet i praktiken kommer att påverka medlemsländernas val av metoder mot piratkopiering på nätet. Astrid Girardeau är journalist på Liberations sajt Ecrans och har följt debatten om den franska antipiratlagen Hadopi under lång tid. Enligt hennes bedömning kommer den franska lagen inte att stoppas av telekompaketet.

- Jag säger nej, eftersom Hadopilagen har prövats av det franska författningsrådet, som kommit fram till att den innehåller en rättvis och opartisk procedur som respekterar rätten att betraktas som oskyldig till dess att motsatsen är bevisad, svarar Girardeau i en mejlintervju med DN.se.

Enligt Girardeaus landsman Jérémie Zimmerman, talesperson för aktivistgruppen La Quadrature du Net, kommer vi inte att få veta vad telekompaketet verkligen säger förrän frågan om rättssäkerhet vid avstängningar prövas i EU-domstolen. Vid oklarheter om EU-lagarnas innebörd är domstolens beslut vägledande för den fortsatta tillämpningen.

Den svenske EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) anser inte heller att telekompaketet självklart fäller den franska Hadopilagen.

- Jag kan inte svara helt säkert, men jag skulle tippa att man i alla fall i Frankrike anser att Hadopi är förenlig med Telekompaketet.

Christian Engström, svensk EU-parlamentariker för Piratpartiet, gör en annan tolkning.

- Det är min bedömning att telekompaketet sätter stopp för Hadopilagen, eftersom telekompaketet säger att man har rätt att bli hörd och det har man inte enligt den franska lagen. Men det är upp till franska aktivister att se till att franska lagstiftare verkligen följer det här, säger Engström.

EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S) vill inte gå så långt som att säga att telekompaketet stoppar de franska och brittiska lagförslagen. Men kraven på rättssäkerhet har enligt henne höjts också i dessa länder.

- Alla medlemsländer måste garantera en rättssäker process för intenetanvändare. Vilka instanser de sedan använder är inte exakt angivet i kompromissen. Man kan välja att det sköts av en myndighet, men det kan också vara en reguljär domstol, säger Ulvskog.

Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, är tveksam till om telekompaketet är ett hinder för fransmännens Hadopilag.

- Det är väldigt svårt att säga entydigt ja eller nej. Kompromissen i telekompaketet begränsar medlemsstaternas möjligheter, men det är en ganska tolkningsbar text.

Eva-Britt Svensson tänker rösta nej till kompromissen.

- För det första står det inte i kompromissen att en avstängning måste prövas i domstol. För det andra finns det inga begränsningar för företagens möjligheter att stänga av användare, motiverar Svensson sin ståndpunkt.

Oron för att trycket ska öka på internetleverantörerna att stänga av fildelare delas av nätaktivisten Jérémie Zimmerman.

- Kompromissen sätter inte stopp för åtgärder som vidtas av företag i stället för medlemsländer vilket lämnar gigantiska kryphål öppna, skriver Zimmerman i en mejlintervju med DN.se.

EU-parlamentet röstar om telekompaketet på tisdagen. På onsdag 25 november signeras överenskommelsen formellt av parlamentets talesman Jerzy Buzek och ministerrådets ordförande, som i detta fall är den svenska infrastrukturministern Åsa Torstensson.