Trots ökad makt och heta frågor lyckades EU-valet inte väcka något större intresse bland européerna. Rekordfå brydde sig om att rösta - bara 43,1 procent av européerna lämnade sofflocket.

Det var något lägre än för fem år sedan då 45,47 procent röstade och det lägsta sedan det första valet till EU-parlamentet hölls 1979, då nära 62 procent gick till valurnorna. Tendensen har varit fallande i samtliga sex val sedan dess.

– Det är en väldig besvikelse för alla som engagerat sig att deltagandet är så lågt. Det vi vet när vi frågat är att många tycker att det är för mycket nationell debatt, att inte medierna rapporterar tillräckligt och att EU är för komplicerat, säger Margot Wallström, EU-kommissionär med ansvar för kommunikation.

Som vid förra valet verkade väljarna i EU:s nya medlemsländer allra minst intresserade av att lägga sin röst. Bottennoteringen hade Slovakien med knappt 20 procent, följt av Litauen med knappt 21. Det senare fallet innebar ett riktigt ras ned från 48.

Men några östliga EU-länder ökade ändå sina röstandelar tydligt. Polen fick upp sin andel från 21 till 27 procent, Lettland från 41 till 53 och Estland från 27 till 43 procent.

Också Sverige gick emot strömmen och ökade från 38 till 44 procent. I samma riktning gick Danmark, som ökade sin röstandel från 48 till nästan 60 procent.

Av de över 375 miljonerna röstberättigade väljare har sålunda drygt 161 miljoner bestämt hur de 736 platserna i parlamentet ska fördelas. Här kan du se hur fördelningen blev.