– Moderaterna i Sverige har överraskat positivt när det gäller miljön och klimatet. Det har de inte på något sätt gjort i Bryssel, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Partiernas kandidater har fått ta ställning till tolv olika miljökrav som föreningen anser vara rimliga, till exempel hur mycket utsläppen av växthusgaser bör minska till 2020 och vilka regler som ska gälla för att farliga kemikalier ska ersättas med mindre farliga.

Men det räcker inte att kandidaterna svarar rätt på föreningens krav. Det avgörande är hur man jobbar när man väl är på plats i Bryssel, säger Axelsson.

– Det intressanta är ju vilken förmåga man har att skapa allianser och driva frågor i parlamentet. Det är avgörande för hur de lyckas. Det är en annan kvalitet än att ha rätt åsikt, anser Svante Axelsson.

Han pekar ut några svenska parlamentariker som, enligt honom, gjort bra ifrån sig i EU-parlamentet. Det är Åsa Westlund, S, Carl Schlyter, MP, Lena EK, C, och Anders Wijkman, KD.

Därmed inte sagt att svenska ledamöter överlag är bättre än ledamöter från andra länder. Möjligen är svenskarna i genomsnitt lite bättre än parlamentariker från andra länder, är Axelssons bedömning.

Lena Ek, som ställer upp bakom alla kraven, vill gå betydligt längre än den regering där hennes eget parti sitter. Hon vill skära ned utsläppen av växthusgaser med fyrtio procent inom EU till 2020 när EU satt högsta målet till trettio procent, inklusive åtgärder utanför EU.

– Om man lägger ihop industri, energi, transporter och hushåll är det full möjligt att minska utsläppen med 40 procent. Politiskt ledarskap är inte att hålla emot utan gå fram och dra. Det är del av min roll, säger hon.

När Naturskyddsföreningen frågade ut en kandidat från varje parti med säte i parlamentet fick föreningen en del kritik för att vara alltför fyrkantig när den gjort sina bedömningar. Den bortser från att hela EU-arbetet går ut på att hitta kompromisser och att det därför borde vara slutresultat som räknas, inte vad man tycker själv, menar Moderaternas Christofer Fjellner.

– Jag vill inte ställa upp ambitioner som är helt orealistiska. Då blir det mer av en budgivning än vad som är inom det möjligas gräns, säger han.

Enligt Fjellner fungerar det inte att rösta emot ett förslag som bara är halvbra om alternativet är inget beslut alls. Det gäller till exempel det energi- och klimatpaket som beslutades i slutet av förra året.

– Då hade EU fått säga till klimatmötet i Köpenhamn att vi inte har någon egen politik, sa han och menade att EU:s position då skulle ha försvagats kraftigt.