Europa 2009
EU-skolan - lektion 5: Domstolen
Publicerat 2009-05-19 06:00
Foto: Nicolas Bouvy/AP Anders Elmér, juridisk företrädare för det lettiska företaget Laval, väntar på att en hearing ska starta i det så kallade Lavalmålet 2007 - i Sverige ofta kallat Vaxholmsmålet.
EU:s domstol har större politisk betydelse än vi är vana vid i Sverige.
DN Teman i artikeln
EU:s olika rättsakter
Direktiv
Anger mål. Medlemsländerna måste inom en viss tid införa egna lagar som uppfyller kraven i direktivet.
Förordningar
Gäller direkt som lag i hela unionen.
Beslut
Gäller direkt som lag för ett specifikt medlemsland eller juridisk eller fysisk person som det riktar sig till.
Yttranden och rekommendationer är inte bindande. Rekommendationer kan fungera som stöd när EU-regler ska tolkas.
Kolla dina kunskaper
Alla lektioner i EU-skolan
Europa 2009
- Relaterad Webb-TV
-
Okänd märkning blir standard 2010
2009-05-22 16:38
-
EU i din vardag: Mobilen
2009-04-23 06:00
-
"Politikerna är gangsters i slips"
2009-02-23 14:00
- Senaste nyheterna
- EU slopar visumtvång för serber
- Nästan bara beröm för EU-ordföranden Sverige
- Sveriges betyg: Effektivt men trist
- Torstensson kräver öppenhet av USA om Acta
- "Det är en ganska tung portfölj"
- Blandade reaktioner från oppositionen
- Rikspolischef nöjd med Malmström
- Nästan samma jobb som Gradin
- Alliansen: "Tyngsta portföljen för Sverige"
- Migrationsverket jublar över Malmström
- Malmström blir migrationskommissionär
- Telekompaketet - bra för konsumenterna
- Telekompaketet: EU-parlamentet röstade ja
- Telekompaketet: Tolkningsstrider väntar om avstängning av fildelare
- Van Rompuy och Ashton ska leda EU
- Toppkandidaterna
- Piraterna seglar i medvind mot Bryssel
- Chatt med Eva-Britt Svensson
- Vänsterpartiets viktigaste EU-frågor
- Hon vill vara den mest kritiska rösten i EU
- Chatt med Sören Wibe
- EU-kritikern vill ha nya kamrater i parlamentet
- ”Vi får inte stänga ute folk som vill jobba här”
- Öppenhet hjärtefråga för EU-motståndare
- EU-skolan
- EU-skolan - lektion 7: Historien
- EU-skolan - lektion 6: Euron och EMU
- EU-skolan - lektion 4: Så stiftas en lag
- EU-skolan - lektion 3: Så funkar kommissionen
- EU-skolan - lektion 2: Så funkar ministerrådet
- EU-skolan - lektion 1: Så funkar parlamentet
- DN granskar
- Allt fler skänker bort en del av EU-arvodet
- Sverigedemokraterna vill hamna tillsammans med Lega Nord
- EU-panelen
- Det här är DN:s EU-chattare på valkvällen
- Chatt: Så funkar partigrupperna i EU-parlamentet
- Analys
- Ansökan om serbiskt EU-medlemskap allt närmare
- När allt var över hördes bara lovord om Reinfeldt
- Chattar om EU-länderna
- Chatt om Grekland
- Chatt om Bulgarien
- Reportage från EU-länderna
- Osäkra irländare avgör EU:s framtid
- Europeisk asylpolitik i baklås
EU:s domstol kallas i regel EG-domstolen, eftersom den tolkar lagar som hör till den del av EU som utgörs av ”det gamla” EG. Därför ligger utrikes- och säkerhetspolitiken utanför domstolens domän, liksom i princip även polis- och straffrättsfrågor (men där kan länderna gå med på att domstolen får döma även på det området).
I spalten intill kan du läsa vilka olika slags regler som ligger inom domstolens bedömningsområde.
Domstolen har till uppgift att dels tolka EU:s regelverk, dels döma i tvister. Den kan döma i fyra typer av tvister:
· mellan EU:s institutioner
· mellan medlemsländer
· mellan EU:s institutioner och medlemsländer
· mellan EU:s institutioner och företag eller enskilda personer.
I det sistnämnda fallet är det en lägre instans som dömer, den så kallade förstainstansrätten.
Domstolens tillvaro är för det mesta anonym, men när den bestämmer hur olika EU-regler ska tolkas hamnar den emellanåt i fokus. I Sverige uppmärksammades exempelvis den så kallade Vaxholmsdomen, som handlade om fackets rätt att vidta stridsåtgärder mot ett lettiskt företag som tillfälligt sänt ut arbetskraft till Sverige. Två alkoholrelaterade domar som berört Sverige var den så kallade Franzéndomen om Systembolagets försäljningsmonopol och Rosengrendomen om privatinförsel genom beställning på nätet.
Om domstolar i de enskilda länderna är osäkra på hur en EU-regel ska tolkas kan de begära så kallat förhandsbesked från EG-domstolen. De högsta rättsinstanserna i länderna, som alltså inte kan överklagas (som Högsta domstolen i Sverige), är skyldiga att begära förhandsbesked om de är osäkra på tolkningen.
EG-domstolen dömer inte i själva målet i fråga, utan slår fast hur den omtvistade EU-regeln ska tolkas. Den nationella domstolen är sedan skyldig att följa tolkningen.
EU:s domstol har sista ordet när det gäller att tolka unionens lagar och regler. Skälet är rättssäkerhet: lagarna ska tolkas på samma sätt för alla medborgare och medlemsländer. Det innebär att EG-domstolen – på liknande sätt som den amerikanska högsta domstolen – i praktiken har stor politisk tyngd.
Domstolen har en domare från varje medlemsland. Den svenska domaren är Pernilla Lindh. Till sin hjälp har domarna åtta generaladvokater, som lämnar ett preliminärt utlåtande i olika rättsfall. Ofta följer domarna generaladvokaternas linjer men långt ifrån alltid.
Både domstolen och förstainstansrätten finns i Luxemburg.
Visar 1 av 1. Per sida:
Bra grundskola dethär. Dock när jag kom till detta avsnitt finns ingen definition av EU:s fem institutioner. Kollade på Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionens_i nstitutioner#Politiska_institutioner
..där det framgår att det finns 3 politiska institutioner och 2 juridiska. I de 2 senare ingår EG-domstolen. Min fråga är:
Hur fasen kan EG-domstolen slita en tvist mellan EG-domstolen och en annan institution???
Bengt, 01:22, 4 juni 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Läs engelska i London
Utmana dig själv med en av Språkpunktens roliga kurser!
-
Boka billigt hotell här
BOKA - Vi hjälper dig hitta det bästa hotellet i ditt resmål.
