Europa 2009

EU-skolan - lektion 6: Euron och EMU

Publicerat 2009-05-25 13:20

Sverige deltar i Ekonomiska och monetära unionen, EMU, men har inte tagit det tredje och slutliga steget.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

3 kommentarer
0 Bloggar

DN Teman i artikeln

EU,
Euro

Kolla dina kunskaper

EU-skolan: Dags för tentamen!

Alla lektioner i EU-skolan

Europa 2009

Relaterad Webb-TV
Okänd märkning blir standard 2010
2009-05-22 16:38
EU i din vardag: Mobilen
2009-04-23 06:00
"Politikerna är gangsters i slips"
2009-02-23 14:00

Valfrågorna
Så tycker partierna om vården
Han tröttnade på kön - fick vård i Tyskland

Snabbguider
Snabbguide: EU:s nya fördrag
Snabbguide: Så går en EU-förlikning till

Bakgrund & fakta
Spanien lotsar in Ashton och Van Rompuy i maskineriet
Sagt om ordförandeskapet

Chattar om EU-länderna
Chatt om Grekland
Chatt om Bulgarien

Tanken på en gemensam valuta väcktes redan tidigt i EU:s historia. Den så kallade Werner-planen i början av 1970-talet syftade till att inrätta en gemensam valuta 1980. Men planerna skrinlades under den ekonomiska krisen. I stället inledde EG-länderna, som de kallades då, ett växelkurssamarbete.

När EG i slutet av 1980-talet fick ny kraft och lyckades föra projektet med den inre marknaden i hamn blev valutaidén ett naturligt nästa steg. Man kan säga att en ekonomisk union är det yttersta uttrycket för en gemensam marknad.

EU:s ekonomiska och monetära union, EMU, har införts i tre steg. Steg ett togs 1990. Då lyftes alla hinder mot fria kapitalrörelser inom EU. Steg två togs 1994, när medlemsländerna stärkte den ekonomiska samordningen och började kvalificera sig för att kunna delta i valutaunionen. Det tredje och slutliga steget togs den 1 januari 1999, då växelkurserna mellan valutorna i de länder som deltog oåterkalleligen låstes och den gemensamma centralbanken övertog ansvaret för euroområdets valuta- och penningpolitik (räntan).

Ytligt sett togs ännu ett steg, nämligen då sedlar och mynt i den nya valutan euron infördes den 1 januari 2002.

Det ställs ett antal krav för att ett land ska få delta i EMU:s tredje steg. De går ut på att inflationen, statsskulden och de offentliga finanserna ska hållas inom visa ramar. Dessutom ska växelkursen ha varit stabil under en viss tid, och räntan ska hålla sig under en viss nivå. Sverige uppfyllde tidigt alla krav, men sedan svenska folket sade nej till euron 2003 har den svenska riksdagen på egen hand beslutat att Sverige ska stå utanför EMU:s tredje steg.

Huvudinvändningen mot projektet har varit och är att de länder som ingår inte är tillräckligt lika ekonomiskt, kulturellt och språkligt för att de ska kunna ha en gemensam valuta- och penningpolitik. Kritiker brukar jämföra med USA, där den större kulturella och språkliga likheten gör att arbetskraft lätt kan flytta om ekonomin börjar gå sämre i någon eller några delstater.

I dag har 16 EU-länder infört euron: Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.

Anders Bolling

anders.bolling@dn.se

Hans Rosén

hans.rosen@dn.se

Läs mer: EU-skolan - lektion 5: Domstolen

Kommentarer(3)

Visar 1-3 av 3. Per sida:

Namn

eller Logga in med Facebook

Logga ut

Inloggad som

Publicera min kommentar på Facebook

Kommentar (Max 500 tecken)

Om du har en egen blogg/sajt, skriv in den här:

Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.

Jag godkänner DNs policy för artikelkommentarer.

Skicka

Ny folkomröstning - EURO
Det betyder att Riksdagen tänker skyffla denna ytterst svåra fråga över till svenska folket igen! Riksdagen har ju alla möjligheter att kalla in experter, grundligt studera frågan och sen ta ställning. DETTA ÄR JU DERAS JOBB – vems annars?

När det har visat sig att inte ens experter på frågan är överrens, hur skall jag med gott samvete kunna rösta JA eller NEJ?

Mitt förslag: rösta blankt nästa gång! Gör det inte bekvämt för de handlingsförlamade riksdagsmännen – tvinga dem att ta sitt ansvar!

Janne, 13:32, 30 juni 2009. Anmäl

Av den här artikeln kan man tro att vi kan välja att införa euron eller inte. Det kan vi inte. Vi förväntas göra det men det finns inget datum satt för när det måste ske i motsats till andra mindre populära initiativ såsom datalagringsdirektivet eller ipred vilket nog är politikernas smala lycka, då kan de i det ena fallet säga att man minsan inte kan införa euron utan att ha folkligt stöd - trots att man måste - och sen samtidigt mena att man visst måste införa andra lagar utan folkligt stöd - trots att man har minst lika goda möjligheter där att förhala processen.
Man blir ju lite trött på dylika politiska krumbukter.

j471, 23:45, 25 maj 2009. Anmäl

Finanskrisen burde få media til å rette oppmerksomheten mot EUs gigantiske gjeld. Faktisk er EU-gjelden bankbasert.
Denne er på 120 000 000 000 000 kroner, over ti ganger USAs statsgjeld. Dette er et nytt argument mot norsk EU-medlemskap.
http://www.idag.no/debatt-oppslag.php3?ID=15889 (for primærkilde, se The Daily Telegraph)
Hvorfor skriver ikke andre norske eller svenske aviser om dette? Det snakkes mye om USAs statsgjeld i forhold, som sant nok er ufatttelig stor. Men det som virkelig er oppsiktsvekkende, er EUs "statsgjeld", som er mange ganger så stor, og tilsvarer ca. 60 norske oljefond. Den eneste norske avisen som har skrevet om dette, er Norge IDAG. Primærkilden er for øvrig engelske The Daily Telegraph, som baserer seg på hemmeligholdte rapporter i EU.
Er det virkelig en god idé for Sverige å innføre valutaen til et konkursbo som EU?

Sentrumskonservativ, (Webbsida) 14:54, 25 maj 2009. Anmäl