Hadopis motståndare optimistiska

- Det här är inte alls slutet på kampen. Inom de närmaste dagarna kommer det att tas upp i författningsdomstolen, sedan kommer lagens tillämpningar, beslut att utmanas i bland annat Europadomstolen och så vidare. Det återstår helt enkelt en lång och smärtsam väg för lagen att gå igenom, säger Jérémie Zimmermann till DN.se.

Han är medgrundare till den medborgarrättsliga aktivistgruppen La Quadrature du Net som på sin wiki ”informerar om ekonomiska och sociala förändringar i den digitala eran.” Hadopi-lagen är en av webbplatsens stora fokus, en lag som Zimmermann menar går stick i stäv mot flera principer i både fransk författning och europeisk lag.

- Debatten har visat ett kraftigt missnöje med Hadopi. Opinionen har insett hur korrupt processen har varit och är nu starkt emot, så det har blivit lite av en nagel i ögat på regeringen, säger han och hänvisar till opinionsinstitutet Ifops undersökning som visar att 60 procent av folkets är motståndare till Hadopi och att 69 procents är övertygade om att lagen är verkningslös.

Hadopi-lagen har fått sitt namn efter den myndighet som ska inrättas för att leta rätt på och straffa de som på olovligt sätt laddar ned eller upp upphovsrättsskyddat material på internet. Motivet är enligt kulturminister Christine Albanel och andra tillskyndare av lagförslaget att motverka den ”kulturekonomiska katastrof” som ”nätpiraterna” åstadkommer.

- Det viktiga är att försvara den kulturella mångfalden. Det är bara tack vare äganderätten, som beskyddar kreatörens verk, som denne i modern tid har kunnat övervinna sin ställning som lakej eller kurtisan underkastad sin välgörares nycker. Vill vi frånsäga oss, på internet, en grundläggande rätt stadfäst i deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna sedan två sekel, offra rättsstaten på en missförstådd lösnings altare? Internet är en fantastisk möjlighet för kulturen, sade Albanel nyligen inför protesterande socialister i Nationalförsamlingen.

Hadopi-lagens princip är att en misstänkt person först ska varnas via mejl. Därefter följer ett rekommenderat brev, men om den misstänkte inte lyder då ska myndigheten ges rätt att stänga av vederbörandes internetnettillgång i upp till ett år. Enligt kulturministern räknar man åtminstone inledningsvis med ett par hundratusen avstängningar per år.

Oppositionella Socialistpartiet med talesmannen i frågan, Christian Paul, i spetsen är den politiskt starkaste kritikern av lagförslaget. Och på de debatterande delarna av internet har kritiken varit enorm. Framför allt vänder man sig mot de demokratiska begränsningar som en avstängning kan innebära, men argument som integritetsintrång och bristande rättssäkerhet är också vanliga.

- Ett parallellt rättssystem till en särskild industris fördel är ett stort problem samt att samma industri också kan agera privatpolis- och domare med bara väldigt svaga bevis. Utöver det är hotet mot nätneutraliteten den stora saken. Artikel 5 i lagförslaget öppnar dörren på vid gavel för internetleverantörerna att begränsa tillgången till innehållet på internet, säger Jérémie Zimmermann.

Han och andra menar att lagen medger ett övervakningssamhälle och att man i motsats till romersk rätt blir skyldig till dess att motsatsen bevisas. En konsekvens av Hadopi, tror Zimmermann, är att människor kommer att köpa krypterade anonymiseringstjänster som Relakks, Dold eller Ipredator. Det finns ett annat sätt att kringgå lagens effekter, berättar han, men det vill han inte avslöja publikt ännu.

Lagens försvarare påpekar dock att kritikernas oro är obefogad eftersom ingen oskyldig kommer att drabbas. Jérémie Zimmermann invänder förstås.

- Tja… internets fader, Vinton Cerf, uppskattar att cirka tjugo procent att alla uppkopplade datorer kommer att bli zombies, det vill säga datorer som andra användare via ett slags virus tar sig ut på internet genom. Trådlösa internet är en annan sak. Inget sådant är hackningssäkert och därmed riskerar man alltid att drabbas om man har ett sådant. Underhållningsindustrin kan naturligtvis också begå fel i sin insamling av bevis, så källorna till att drabbas som oskyldig är många.

Hadopi-lagen har väckt stort internationellt intresse och i Frankrike har den blivit en storpolitisk fråga med Nicolas Sarkozys engagemang och prestige för den i centrum. Regeringen har till och med en särskild sajt för den – J’aimelesartistes.

Presidenten och hans fru Carla Bruni är bland annat båda personliga vänner med flera toppar i den franska upphovsrättsindustrin som på Sarkozys och kulturminister Christine Albanels uppdrag författade själva rapporten på vilken Hadopi-lagen är baserad.

Det ursprungliga lagförslaget har stött på patrull vid åtminstone fyra tillfällen i EU. Senast förra veckan i parlamentet vid omröstningen om Telekompaketet. Där röstade en majoritet överraskande för ändringsförslaget som kallas för 138:an och som till skillnad från Hadopi-lagen bland annat säger att en avstängning inte ska kunna ske med mindre än ett föregående domstolsbeslut.

Men även i Frankrike har förslaget sprungit in i väggen. Helt oväntat röstade nationalförsamlingen mot förslaget den 9 april. En förklaring är att regeringspartiet UMP var så säkra på en promenadseger att de firade påsk i stället för att närvara vid voteringen. Men nu kommer alltså Hadopi-lagen att med största sannolikhet att röstas igenom.

I dagens läge finns ingen lagstiftning om detta på europeisk nivå och ingen är att vänta förrän tidigast i höst. Men i det fall EU-parlamentets förhandlingar med ministerrådet då leder till ett nytt kompromissförslag som går i 138:ans anda hamnar Frankrike i sitsen där man har två motstridiga lagar. Då får den nationella stryka på foten säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

- Jag känner inte till att skulle finnas några andra EU-regler som hindrar Frankrike från att driva igenom detta nu. Europeisk lagstiftning tar hur som helst över den nationella, den franska i det här fallet. Möjligen skulle Frankrike kunna förhandla sig till ett undantag eller till en möjlighet att avveckla det gradvis, sådant förekommer när länder redan har en ordning, säger Ulf Bernitz till DN.se.

Trots motgångarna har Hadopi-lagförslaget skärpts på flera punkter efter det franska parlamentets första behandling. Bland annat säger den nu att den avstängde är skyldig att fortsätta betala för sitt abonnemang. Dessutom ska lagen numera gälla retroaktivt och offentliga platser ska kunna hållas ansvariga för illegal fildelning om den görs via deras trådlösa internet.

Processrätt ska vara nationell, men via EU förbinder sig medlemsstaterna till en rad medborgarrättsliga principer. Hur står dessa principer mot varandra?
- Något som gäller även Frankrike är Europakonventionen om mänskliga rättigheter som har ett integritetsskydd. Om det tar över här är jag osäker på eftersom att man med det där ”tredje-gången-gillt” tar vissa hänsyn. Med tanke på att det rör sig om en statlig myndighets beslut och inte en domstol är frågan hur möjligheterna till överklagan efteråt ser ut, säger Ulf Bernitz.

- Det finns många frågetecken kring denna sällsynt svåra fråga. Vad man kan säga med allra största sannolikhet är att fortsättning följer.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut