Gröna vindar över Europa

På en punkt blev valet en besvikelse för alla som ställde upp. Fler väljare än någonsin valde sofflocket. Bara 43 procent gick och röstade mot 45,7 procent i förra EU-valet 2004, ett nytt bottenrekord i valdeltagande.

Samtidigt som det nyvalda parlamentet får kraftigt stärkt inflytande om Lissabonfördraget träder i kraft under mandatperioden har det därmed stöd av en mindre andel av väljarna än någonsin. Det är onekligen ett problem.

EU-valen brukar vara en tacksam arena för missnöjespartier, ofta på högerkanten, där väljarna tar chansen att markera mot sittande regeringar.

Och visst blåser missnöjesvindar över det Europa som skakas av efterkrigstidens värsta ekonomiska kris. I Nederländerna kom Geert Wilders invandringsfientliga och EU-kritiska PVV näst största parti. I Ungern fick högerextrema och antiromska Jobbik enligt preliminära siffror hela tre mandat.

Men det dominerande intrycket är ändå att de konservativt ledda regeringar som dominerar EU kom ganska lindrigt undan när väljarna fick chansen att manifestera sitt missnöje vid valurnorna. De fick smäll på fingrarna men oftast inte mer.

Vid denna upplagas pressläggning fanns de officiella siffrorna inte tillgängliga. Men vallokalsenkäter från hela EU pekade enligt nyhetsbyrån Reuters på att konservativa partier totalt fick 39,5 procent av rösterna och därmed gick framåt. I förra EU-valet fick de 36,6 procent.

Den socialdemokratiska gruppen i parlamentet gick däremot något tillbaka. Enligt de preliminära siffrorna fick de 26 procent av rösterna i EU mot 27,6 i förra valet. Att på detta sätt gå bakåt mitt under ekonomisk kris och stigande arbetslöshet är ett svårt bakslag för den politiska kraft som traditionellt haft kampen mot arbetslösheten som bästa gren.

Däremot blåste en grön vind över Europa. Miljöpartier gick framåt i flera länder och ser ut att bli en starkare kraft i EU-parlamentet.

Valet i Frankrike är ett slående exempel. Efter månader av frans­ka strejker och protester blev det ändå president Nicolas Sarkozys konservativa UMP som tog hem segern med 28 procent av rösterna. Det franska socialistpartiet, som i förra EU-valet var största parti, kunde inte utnyttja missnöjet till att rycka förbi UMP.

Med preliminärt 17 procent av rösterna gjorde de franska socialisterna ett av sina sämsta val någonsin. Det franska valets stora segrare var de gröna, som tog 15 procent och i några valkretsar tycks ha ryckt förbi socialisterna.

Och på liknande sätt ser det ut på många håll i Europa.

Angela Merkels tyska kristdemokrater gick bakåt, men inte så mycket. Silvio Berlusconis italienska högerregering höll ställningarna.

Socialdemokratiska regeringar däremot straffades i flera länder obarmhärtigt av väljarna. Gordon Browns brittiska Labourregering liksom den socialdemokratiska regeringen i Ungern drabbades av svidande bakslag. Också Spaniens socialdemokratiska regering gick bakåt.

Det fanns undantag. I Grekland exempelvis sopade George Papandreous socialdemokrater banan med Kostas Karamanlis konservativa regering

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut