Nu börjar arbetet för parlamentarikerna

Att valet är över betyder inte att parlamentarikerna kan slappna av. Tvärtom. Nu börjar den riktiga kampen om makt och inflytande.

Första veckan har de politiska grupperingarna möten för att bilda partigrupper. Före valet fanns sju grupper – hur det kommer att se ut under kommande period är det ingen som vet.

För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från sju medlemsländer. Grupperna kan ombildas under en mandatperiods gång, vilket inte är helt ovanligt.

Ett stalltips är att de två grupper som varit störst sedan 2004 – den konservativa och den socialdemokratiska – behåller sina positioner. Klart är dock att de konservativa kommer att tappa mandat då bland andra brittiska Tories meddelat att de lämnar gruppen. Å andra sidan blåser det just nu högervindar genom Europa.

Då partigrupperna formats nomineras parlamentarikerna till diverse poster. Vilka utskott ska de sitta i? Vem skulle bli lämplig talman? Och så vidare – och arbetet är inte helt enkelt.

Som Cecilia Möller, EU-sekreterare vid EU-upplysningen uttrycker det:

- Det ska säkert tas en massa hänsyn och det finns många viljor.

Inte förrän den 14-16 juli har parlamentet sitt första sammanträde, vilket hålls i Strasbourg. Då ska talman och fjorton vice talmän – det som kallas presidium – väljas. Därefter fördelas utskottsplatserna.

Valet av talmän är en historia för sig. Hittills har det varit den äldsta ledamoten i parlamentet som lett omröstningarna. Men eftersom missnöjespolitikern Jean-Marie Le Pen från franska Front National väntades få fortsatt förtroende från väljarna – och han med sina 80 år blir äldst i församlingen – har en ny arbetsordning införts. Från och med i år kommer den avgående talmannen att hålla i klubban när ny talman utses. Om inte han blivit omvald faller uppgiften på någon av de 14 före detta vice talmännen som ännu sitter i parlamentet.

Presidiet är parlamentets ledningsorgan. Det avgör administrativa, personalrelaterade och organisatoriska ärenden. Förutom samtliga talmän ingår också sex så kallade kvestorer. Dessa väljs enligt samma förfarande som talmännen och handhar bland annat ekonomiska frågor. I presidiet har de rådgivande funktion.

Efterföljande dagar håller utskotten möten. Utskottens uppgift är att behandla parlamentets ärenden inom olika ansvarsområden innan de går till omröstning i kammaren. Men under de initiala sammankomsterna är det så klart annat som gäller: ordförande ska utses och en preliminär agenda spikas.

Trött av alla turer? Jo, det är nog parlamentarikerna också vid det här laget. Därför går de på sommarlov den 24 juli och återkommer inte till arbetet förrän exakt en månad senare.

Men nej, jobbet kan inte riktigt ta vid som vanligt ännu. En uppgift – en viktig sådan – återstår: Att godkänna den nya kommissionen.

Först gäller det för regeringscheferna i ministerrådet att utse kommissionens ordförande.

- Rådet tar hänsyn till valresultatet. Det är en politisk fråga. Exakt när det sker vet man inte, förra gången röstade parlamentet om att godkänna José Manuel Barosso redan i juli, säger Cecilia Möller.

När ordföranden är vald vidtar arbetet att sätta ihop laget av kommissionärer. Men även här kan problem uppstå.

- Sist nominerades två personer av sina respektive hemländer som parlamentet inte godtog: italienske Rocco Buttiglione och lettiska Ingrida Udre. Buttiglione hade till exempel uttalat sig nedsättande om homosexuella. Budskapet löd att Barosso var tvungen att ändra sitt lag – vilket han gjorde, säger Cecilia Möller.

Den nuvarande kommissionens mandat löper ut den 31 oktober. Därefter väntar fem års hårt arbete för såväl kommissionärer och parlamentariker.
 

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut