Tusentals eritreaner söker sig till västvärlden varje år. Under det andra halvåret 2008 sökte över 8.100 asyl, enligt FN:s flyktingorgan, vilket betyder en fördubblad takt jämfört med 2007.
Den allra senaste flyktingvågen sägs enligt internationella rapporter bero på hotet om brist på mat i kombination med att den militära mobiliseringen i landet stärkts.
- De unga ser ett långt liv som militärer framför sig med förtryck och misshandel i en armé där generaler även kan utnyttja dem som privat arbetskraft, säger Ginbot Abraha, Eritreans for human rights.
Ingen vet säkert vad som ska hända i gränskonflikten med Etiopien, där Sverige anser att Eritrea har rätt, sedan FN drog tillbaka sin närvaro förra året. Dessutom uppstod ytterligare en militär konflikt på gränsen mot Djibouti. Enligt Världsbanken var 320.000 eritreaner i arméns tjänst förra året. I princip ska både män och kvinnor upp till 50 års ålder vara tillgängliga att kallas in. Flera rapporter säger att i princip ingen nu längre beviljas utresetillstånd från Eritrea, vilket tolkas som ytterligare ett tecken på att mobiliseringen stärkts.
Den obligatoriska militärutbildningen sker under det sista året i skolan. Då skickas eleverna till det militära träningslägret Sawa i västra Eritrea. I en färsk rapport från de brittiska asylmyndigheterna gjordes polisrazzior förra våren för att samla upp och bestraffa de ungdomar som avvikit från militärtjänsten.
Bland flyktingarna finns unga desertörer. De allra flesta tar sig till fots över de långa gränserna till Sudan eller till Etiopien. Den som upptäcks på gränsen riskerar att bli skjuten.
För att komma vidare till Europa betalar de som har råd tiotusentals kronor till människosmugglare. Andra stannar i något av flyktinglägren i östra Sudan eller i Etiopien.
Sammanlagt finns nu cirka 100.000 eritreanska flyktingar i Sudan. Många av dessa kom till Sudan redan under det eritreanska befrielsekriget från 1960-talet fram till självständigheten 1993.
Att så många nu söker sig vidare till Europa kan förutom läget i Eritrea bero på att villkoren i Sudan och Etiopien försvårats. Ökningen av antalet asylsökande tyder dock på att besvikelsen är stor över hur landet utvecklats efter kriget mot Etiopien.
Till Sverige kom förra året 857 asylsökande. Samma år fick 764 eritreaner uppehållstillstånd, medan 352 fick avslag.
I en intervju med nyhetskanalen al-Jazira sade Eritreas president Isaias Afwerki att uppgifterna om antalet flyktingar var överdrivna och påverkade av amerikansk propaganda.