30-årigt inbördeskrig
Eritrea var italiensk koloni mellan 1889 och 1941. Enligt ett FN-beslut ingick därefter landet i en federation med Etiopien. Eritrea skulle ha visst självstyre, men 1962 annekterades det av Etiopien, och inbördeskrig bröt ut.
Efter 30 år av strider som krävde över 300.000 människors liv tågade Eritreanska folkets befrielsefront, EPLF, in i huvudstaden Asmara i maj 1991. Samtidigt störtades militärregimen i Etiopien. Inbördeskriget var över. Eritrea blev självständigt 1993.
Nytt krig mot gamla härskarlandet
Gerillan omvandlades till en politisk rörelse. Ett övergångsparlament valde rebelledaren Isaias Afewerki till president. Meningen var att val skulle hållas efter fyra år. En författning som bland annat föreskriver flerpartisystem antogs också 1997. Men mycket snart därefter riktades uppmärksamheten åt annat håll. 1998 utbröt krig mot Etiopien.
De båda regimer som samtidigt tog över makten i Eritrea och Etiopien stod till en början varandra nära. Men sämjan förbyttes i fiendskap efter ett handelsgräl som rev upp en gammal tvist om var gränsen ska gå.
Striderna varade i två år och beräknas ha krävt över 100.000 människors liv. Efter fredsslutet i juni 2000 upprättades en buffertzon, som bevakas av FN. Internationella domstolen i Haag bestämde 2003 att den hårt omstridda staden Badme ska tillhöra Eritrea, men Etiopien har ännu inte lämnat staden.
Oppositionen kvävdes
Oppositionen i Eritrea hade ett visst handlingsutrymme fram till 2001, då regimen krossade den privatägda press som vuxit fram efter självständigheten. Samtliga åtta självständiga tidningar stängdes och 15 journalister fängslades, bland andra den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak. Samtidigt fängslades elva politiker.
I dag betraktas Eritrea som ett av världens minst fria länder. Organisationen Reportrar utan gränser placerar Eritrea allra sist av 173 länder på sin lista över pressfriheten i världen.
Eritrea befinner sig i något som liknar undantagstillstånd. Regimen hävdar att Etiopien fortfarande gör anspråk på hela landet. Misstron mot övriga omvärlden är också stor. Relationen är eller har varit spänd även till grannländerna Jemen och Sudan. Vissa bedömare menar att Eritrea och Etiopien fortsätter att kriga ”via ombud” i grannlandet Somalia.
Står och faller med bistånd
I Eritrea, som är drygt en fjärdedel så stort som Sverige, ligger några av världens hetaste platser. Kuststaden Massawa är en av jordens varmaste städer.
De fem miljoner invånarna är uppdelade i nio etniska grupper, varav den största är tigreanerna. Det finns såväl kristna som muslimer.
Ekonomin är outvecklad och baseras på odling och boskapsskötsel. Men det finns gott om mineraler i landet, och utanför kusten antas finnas rikligt med olja. Efter självständigheten 1993 fanns ändå hopp om en snabb utveckling, och tillväxten var hög. Men kriget mot Etiopien raserades möjligheterna.
I dag står och faller landet med utländskt bistånd och de pengar som eritreaner i utlandet sänder hem (vissa beräkningar visar att detta bidrag utgör en tredjedel av BNP). Två tredjedelar av befolkningen beräknas vara beroende av matbistånd.
På senare år har det dock blivit svårare för utländska hjälporgan att verka i Eritrea. Regimen blir allt mer misstänksam mot utlänningarnas avsikter. Två av tre frivilligorganisationer som varit aktiva i landet försvann på ett år efter 2005.
Källa: Utrikespolitiska institutet