För ett år sedan började polisen på nytt verkställa tvångsutvisningar till Eritrea. Migrationsverket får kritik för att det inte alltid bedömer risken för om de som flytt illegalt kan fängslas när de skickas tillbaka.
Förra året fullföljdes fyra tvångsutvisningar, då polisen övervakade de utvisade under flygresan och överlämnade dem till eritreanska myndigheter. Tidigare hade tvångsutvisningar inte genomförts på flera år.
– Sedan drygt ett år är den eritreanska ambassaden mer samarbetsvillig. Tidigare utfärdade den inte de resehandlingar som krävs, säger Hans Rosenqvist vid Rikspolisstyrelsens utlänningsavdelning.
Svenska Amnesty har kritiserat de tvångsutvisningar som sedan dess planerats till Eritrea.
– Att svensk polis är inkopplad då en eritrean behöver ett nytt pass räcker för att väcka de eritreanska myndigheternas misstankar om att personen sannolikt inte vill återvända frivilligt, säger Madelaine Seidlitz, jurist vid Amnesty.
Flera internationella rapporter påtalar de ökade riskerna för att eritreaner som lämnat landet illegalt kan utsättas för tortyr eller fängslas.
Väldigt få eritreaner beviljas numera utresetillstånd och en illegal utresa kan ses som att man håller sig undan mobiliseringsplikten.
Den svenske Stockholmsbaserade ambassadören underströk riskerna i en promemoria i februari 2008. Då ambassadörens slutsatser sammanfattades av Migrationsverket uppmanade rättschefen till försiktighet och att handläggarna vid varje avslagsbeslut skulle ta ställning till frågan om riskerna. Sedan gränskonflikten med Etiopien utbröt 1998 har Eritrea successivt infört en mer eller mindre permanent militärmobilisering.
Ett hundratal eritreaner som fått avslag på sina asylansökningar för flera år sedan befinner sig fortfarande i Sverige. Bland dessa är oron stor för att de vid en utvisning kommer att fängslas. Förra året överklagade 52 eritreaner verkets beslut att det inte fanns några hinder för utvisning. Under årets två första månader har redan 20 överklaganden kommit in.
Sedan 2008 har migrationsdomstolen i Stockholm stoppat nio utvisningar och skickat ärendena tillbaka till Migrationsverket.
– Det är ovanligt många ärenden som blivit ändrade. Vid prövning av verkställighetshinder är det bara i yttersta undantagsfall som vi ändrar Migrationsverkets beslut, säger Sara Renman, rådman vid migrationsdomstolen i Stockholm.
De som överklagar har i regel inget offentligt biträde. För att beviljas en ny asylprövning krävs att man kan bevisa att det framkommit nya omständigheter i ärendet.
Migrationsverket vill ännu inte kommentera huruvida de senaste rapporterna om Eritrea har betraktats som nya omständigheter då man prövat utvisningsärendena.
Mer om kampanjen för Dawit Isaak på vår specialsida.