Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Goda Nyheter

Forskare: Internet får färre unga att begå brott

Unga mäns brottslighet har minskat kraftigt i Sverige. Det visar en ny studie av brottsligheten bland samtliga ungdomar i tre årskullar. Den största riskfaktorn för att hamna i brottslighet är svaga skolresultat.

– Vi kan konstatera att brottsbelastningen sjunkit påtagligt bland de unga männen, medan den ökat något bland kvinnor, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi, till DN.

Han ingår i den grupp forskare på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som för första gången har studerat brottsligheten i tre årskullar i Sverige, födda 1965, 1975 och 1985. Totalt rör det sig om cirka 300.000 personer.

Forskarna har studerat vilka brott som årskullarna har begått mellan 15 och 19 år och sedan tittat på hur de har klarat sig som unga vuxna, upp till 25 års ålder.

Siffrorna pekar entydigt på att de unga männens brottslighet har minskat kraftigt. Bland dem som är födda 1965 hade 21,4 procent dömts för något brott. Hos 85:orna hade den siffran sjunkit till 14,1 procent. Av dessa hade de flesta dömts för ett enda brott, medan 4,6 procent var dömda två eller flera gånger.

Bland kvinnorna i motsvarande årskullar var andelen betydligt lägre, men forskarna fann en viss ökning. Bland 65:orna var 4,3 procent dömda medan 6,2 procent av 85:orna var dömda.

Felipe Estrada tror att förklaringen kan vara att samhället numera reagerar kraftigare mot mindre allvarlig brottslighet.

– En del menar att kvinnor tar över männens beteende. Men det vi ser är framför allt att männens brottslighet minskar. Våra resultat visar att fler unga kvinnor lagförs för mindre allvarlig brottslighet. Andelen återfall har inte heller ökat, säger han.

Forskarna har också tittat på vilken typ av brottslighet som är vanligast. Bland männen är det stölder och olika typer av trafikbrott som dominerar. Det vanligaste brottet bland unga kvinnor är snatteri.

Det viktigaste skälet till den minskade brottsligheten tror forskarna är att det helt enkelt är svårare att begå brott i dag. De tekniska säkerhetssystemen har gjort att bilstölder har minskat kraftigt. Även dyrare varor i affärer är bättre skyddade med elektroniska larm och övervakningskameror.

Felipe Estrada tror att de minskade trafikbrotten beror på ändrade ungdomsvanor med ökat umgänge via mobiler och internet.

– När det blir mer intressant att umgås i den virtuella världen än vid korvkiosken så blir den bilrelaterade brottsligheten uppenbarligen mindre, säger han.

Våldsbrotten har ökat något. Av männen födda 1965 var 2,5 procent dömda för våld eller hot, medan det bland männen födda 85 var 4 procent som dömdes för motsvarande brott. Även våldsbrott bland kvinnorna har ökat, men från mycket lägre nivåer. Forskarna är tveksamma till om ökningen beror på ökat våld, eftersom andra undersökningar pekar på motsatsen. Brottsförebyggande rådets så kallade trygghetsundersökningar tyder på att färre utsätts för våldsbrott. Dessutom visar undersökningar att alkoholkonsumtionen bland unga har minskat, vilket brukar innebära mindre våld.

Forskarna har också tittat på vilka faktorer som utgör de största riskerna för att hamna i kriminalitet. En riskfaktor innebär alltså en ökad risk men leder inte automatisk till att någon begår brott. Även bland personer i tydliga riskgrupper har de flesta inte blivit dömda. Den faktor som är tydligast och som dessutom har fått ökad betydelse är dåliga resultat i skolan. Det är faktiskt en tydligare riskfaktor än att tillhöra det manliga könet. Det är sedan länge välkänt att brottsligheten bland män är betydligt högre än bland kvinnor. Andra riskfaktorer är att vara uppvuxen i en splittrad familj eller ha en förälder som har avtjänat fängelsestraff.

Forskarna har också undersökt om invandrarbakgrund har betydelse för att hamna i kriminalitet. Undersökningen visar att ungdomar där föräldrarna eller de själva är födda i ett annat land har högre risk att hamna i kriminalitet än de som har åtminstone en svensk förälder. I dessa grupper finns många nyanlända som ofta har haft svårt att klara sig i skolan.

Men även bland invandrarungdomar har brottsligheten gått ned. Under tidsperioden har andelen ungdomar som härstammar från länder utanför Europa ökat kraftigt utan att brottsligheten har stigit.

– Det visar att det inte finns någon sorts kulturell förklaring till brottsligheten, säger Felipe Estrada.

Trots att undersökningen tyder på att brottsligheten totalt sett har minskat bland ungdomar så finns orosmoln. Det har blivit svårare för dömda att åter komma in i samhället.

– Det har blivit allt svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden, och den som har ett dåligt utgångsläge är den som förlorar mest, säger Felipe Estrada.