Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Goda Nyheter

Hoppet växer om en seger mot malarian

Dödstalet i malaria har nästan halverats i Afrika sedan millennieskiftet. Läget kan förbättras ytterligare inom några år om det vaccin som är på väg visar sig tillräckligt verksamt och blir godkänt. DN har besökt ett sjukhus i Uganda där tre av fyra barn som läggs in lider av malaria. Men de kan vara den sista generationen som drabbas så hårt av sjukdomen.

På fredagen är det världsdagen mot malaria och läget för bekämpningen av sjukdomen ser allt ljusare ut. Världshälsoorganisationen WHO:s senaste siffror visar en dramatisk minskning av dödstalen. Globalt har antalet dödsfall i förhållande till befolkningen sjunkit med 42 procent.

Bland barn under fem år, som är mest sårbara, är minskningen 48 procent.

Ännu mer dramatisk är utvecklingen i Afrika söder om Sahara, den kontinent som lider mest av sjukdomen. Minskningen är hela 49 procent sedan millennieskiftet och bland barn under fem år 54 procent.

Bakom statistiken ligger ett digert arbete från en rad olika personer och organisationer: FN har listat bekämpningen av malaria som ett av de så kallade millenniemålen. Privat har till exempel Microsoftgrundaren Bill Gates genom sin och hustrun Melissa Gates stiftelse skänkt 13 miljarder kronor till malariabekämpning – bland annat ökat spridningen av impregnerade myggnät.

Dessutom har behandlingen blivit bättre genom nya mediciner – något som får direkt effekt i de värst drabbade områdena.

En sådan plats är Jinja, en sömnig stad inbäddad i grönska vid Nilens källa i Uganda. Nästan tre av fyra barn som läggs in på regionsjukhusets barnklinik lider av malaria, vilket säger något om den stora vårdbörda som sjukdomen skapar.

– Det är tredje gången sedan hon föddes som hon är så här sjuk på grund av malaria, säger Fred Mbala som vakar över dottern Maria Nakiranda, 3,5 år.

Hon ligger utslagen och flämtar på en galonklädd brits på barnakuten. Friskt blod droppar från en plastpåse. Hon insjuknade en vecka tidigare och föräldrarna, Fred Mbala och Shamim Kyebogeraku, tog henne till den lokala kliniken. Men medicineringen hjälpte inte och de var tvungna att resa de åtta milen till Jinja.

– Det började med att hon kräktes och sedan blev gul på handflatorna och i ögonen och då visste vi att det var illa. Vi tog henne fort till sjukhuset men det känns hemskt att hon fortfarande är så dålig, säger Fred Mbala och klappar henne på huvudet.

Maria Nakiranda sover, men vaknar emellanåt upp och vrider sig när det gör ont. Smärtan orsakas av att parasiten förökar sig i hennes blod och spränger de röda blodkropparna.

Utanför akuten sitter ett femtiotal kvinnor med sjuka barn i famnen. På löpande band tas de emot av sköterskor och slussas vidare till laboratorieteknikern Melda Itipe som tar blodprover.

– Det här provet är positivt. Kom och titta, säger hon.

De prover Melda Itipe granskar i mikroskopet är nästan alltid positiva och det är nästan alltid den allvarligaste malariaformen – plasmodium falciparum. I hundra gångers förstoring i mikroskopet är de små cirklarna som liknar diamantförsedda vigselringar ändå svårupptäckta för en lekman.

– Jag hatar den här sjukdomen. Det är så fruktansvärt att drabbas. Huvudvärk, ont i alla leder, svindel, frossa, magsjuka – allt på samma gång, säger Melda Itipe.

Hon drabbas själv av malaria ett par gånger om året. Hur många ronder hon gått mot sjukdomen i livet har hon tappat räkningen på, men föräldrarna har berättat att det var ännu vanligare när hon var ung.

Itipe kan testa sig själv på jobbet och kan på några minuter få veta om hon drabbats på nytt. För andra kan det innebära en dagsresa till sjukhuset vid minsta misstanke om feber. För plasmodium falciparum är något som måste tas på allvar. Av de fyra formerna av malaria som orsakar sjukdomen hos människor är den tveklöst farligast och står för merparten av dödsfallen. Utan behandling kan sjukdomen döda efter 24 timmar.

Men mycket tyder på att den lilla flickan Maria Nakiranda och hennes jämnåriga är den sista generationen som lider på detta sätt. Malarian är inte bara på tillbakagång. Under de kommande åren är det fullt möjligt att besegra en av världens mest utbredda sjukdomar. Framför allt med hjälp av det vaccin som kan bli banbrytande.

Den kryptiska förkortningen RTSS är namnet på den vaccinkandidat som utvecklats under flera decennier och som under nästa år ska utvärderas av myndigheter i EU.

De slutliga försöken på människor, fas tre, avslutades i januari. Aldrig tidigare har en vaccinkandidat mot malaria nått så långt i utvecklingen.

– Det är dessutom första gången som ett vaccin utvecklas mot en parasitsjukdom. Alla andra vaccin skyddar mot virus- eller bakterieburna sjukdomar, säger läkaren Bernhards Ogutu, som hållit i försöksstudierna i västra Kenya.

Utanför kenyanska staden Kisumu, och på tio andra platser i sju olika länder i Afrika, har vaccinet testats på över 15 000 barn i olika åldrar. De preliminära resultaten av fas tre-studien visar att antalet malariafall sjönk med 49 procent bland barn som var äldre än fem månader vid vaccinationstillfället.

2012 dog 627.000 personer i malaria enligt WHO – varje minut avlider ett barn i sjukdomen – och Bernhards Ogutu ser hellre glaset som halvfullt än halvtomt.

– Om du tittar på siffrorna så förstår du att det är många liv som räddas om hälften av fallen kan undvikas, säger han.

Tidigare har det funnits frågetecken kring om effekten av vaccinet avtar över tid. Läkaren Lucas Otieno säger att bland barn över fem månaders ålder sjönk effekten från 56 procent till 46 procent efter ett år. För att komma tillrätta med detta delade man upp försöksgrupperna. Redan var barnen uppdelade i en grupp som fick placeboinjektioner och en grupp som fick riktigt vaccin.

– Nu har vi dessutom delat upp försökspersonerna som fått vaccin. Efter 18 månader har vi gett hälften av dem som vaccinerats en påfyllning och resultatet av den ser vi vid redovisningen i höst, säger Otieno.

Studien visar också att 941 fall av malaria förhindrades bland 1 000 barn under en period på 18 månader. Om man tänker sig att varje omgång malaria innebär att en förälder måste lämna sitt jobb eller hushållet i minst en vecka – lågt räknat – handlar det om 18 år av arbete som räddades bara i denna försöksgrupp.

Antalet inläggningar på sjukhus minskade med 42 procent under försökstiden. Det visar vilken skillnad ett vaccin kan spela i regioner där malaria ofta är den enskilt största bördan för vårdinrättningarna.

Vad skulle det innebära för sjukhuset i Jinja om de slapp ta hand om alla malariafall?

–  Jag skulle bygga upp en traumaenhet. Du ska se hur de kör uppe på stora vägen, det är så mycket bilolyckor, säger sjukhuschefen Michael Osinde och tittar ut genom fönstret.

Barnläkaren Harriet Nambuya, som är spindeln i nätet på barnkliniken, säger att hon skulle lägga krutet på att motverka undernäring bland barnen.

För om sjukdomen kan bekämpas bryts den onda cirkeln. Samhället får mer resurser, det blir färre malariafall, ännu mer resurser frigörs, och så vidare. I de drabbade familjerna växer kunskapen och motståndskraften med ett ökat välstånd som följer utan malarian.

– Jag drömmer om den dag då vi har ett malariafritt land. Det är min största önskan, säger Harriet Nambuya.

Bernhards Ogutu gissar att fem år återstår innan afrikanska barn kan stickas i armen inte bara av myggor utan också av vaccinsprutor.

EU och WHO ska först ge sina utlåtanden, om vaccinet godkänns ska läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline starta produktionen – därefter måste vaccinationskampanjerna planeras.

Hans kollega Lucas Otieno är mer optimistisk och talar om tre år.

För de två är det som att springa in på arenan efter ett maratonlopp, för att använda ett kenyanskt talesätt.

– Det stämmer att vi är på sista varvet, säger Otieno, det känns otroligt. Som läkare har du normalt en stor påverkan på ett individuellt plan, men här har vi gjort något för så många människor.

Malaria

Malaria är en sjukdom som orsakas av parasiten plasmodium som finns i fyra olika former: falciparum, malariae, ovale och vivax.

Falciparum är varianten som leder till allra flest dödsfall.

Parasiten sprids via anopheles-myggan som förekommer över hela världen. I tropikerna är det främst i fuktiga miljöer som myggan trivs och den är aktiv nattetid.

En arsenal av åtgärder har utvecklats för att stoppa malarian. Utdikade våtmarker, luftkonditionerade hus med glasförsedda fönster, impregnerade myggnät, bekämpningsmedel med lång effekt och profylaktisk medicin är några av dem. Men i likhet med många andra sjukdomar anses ett vaccin vara den mest kostnadseffektiva insatsen.

De mest framgångsrika vaccinförsöken hittills

Sedan 1960-talet har forskare försökt utveckla ett vaccin mot malaria.

RTSS-vaccinets historia tar sin början på 1980-talet och har nu nått förbi fas tre-studien, som är det sista försöksstadiet. Aldrig tidigare har en vaccinkandidat nått så långt. RTSS kallas ännu för kandidat då vaccinet inte godkänts av myndigheter.

Projektet drivs av organisationen PATH med finansiellt stöd av Bill & Melissa Gates-stiftelsen. Amerikanska armén och läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline är också involverade i RTSS – liksom en rad olika hälsomyndigheter i Afrika som hjälpt till vid försöken.

Till hösten kommer de slutgiltiga resultaten av fas tre-studien att presenteras.

Så kan du skydda dig

Svenska turister som reser till malariadrabbade områden bör alltid använda heltäckande kläder nattetid samt sova under myggnät och använda myggmedel.

Förebyggande tabletter har funnits under många år och den senaste generationen har betydligt färre biverkningar än tidigare.

Källor: WHO, DN, Folkhälsomyndigheten, PATH