Bilden lär honom förstå

Agneta Dyberg Ek har arbetat i särskolan sedan 1967. Hon har sin bas i synliggörande pedagogik och var tidigt ute med att låta särskolebarn arbeta med digitala bilder. Hon har framgångsrikt hjälpt ett antal elever med autism och föreläser flitigt.

I nära samarbete med Certec i Lund, som ligger bakom projektet med digitalkamera i skolan har tekniken utvecklats och hennes erfarenheter skall snart presenteras i en rapport. När DN besöker Georgshillsskolan har Agneta Dyberg Ek två pojkar med autistisk problematik och två med andra funktionshinder i sin klass. Med en av de senare, som är väldigt verbal, har det inte alls fungerat att arbeta med digitala bilder.

- Jag vill poängtera att digitalkameran inte är lösningen för alla men ett hjälpmedel som är värt att pröva. När det gäller autismspektrumstörningar måste man också komma ihåg att dessa barn är väldigt olika och bildanvändningen måste anpassas efter det.

Den i dag 11-årige Abdulkader Faraax fick tillgång till en digitalkamera från skolstarten hösten 1997. Han var starkt utåtagerande och saknade språk när han kom till Georgshillsskolan, men har utvecklats påtagligt positivt. Han kommer nu att börja höstterminen i sjätte klass i en annan skola.

Abdulkader har i dag mer än 2.000 personliga bilder och ett individuellt dagsschema där varje moment illustreras med fotografier.

- Tidigare förstod han ingenting av sin omgivning, allt var kaos! Nu ger bilderna klart besked och världen har blivit mycket tryggare, berättar Agneta Dyberg Ek.

I samband med gymnastiklektionen visar Abdulkader intresse för fotografens kamera och får titta på DN:s utsända i sökaren. När Agneta Dyberg Ek frågar "Vem är det?" upprepar han direkt namnen.

- Abdulkaders största svårighet är att urskilja människors ansikten, men han ser lätt detaljer som att någon har nya glasögon. Han behöver få verkligheten bekräftad med fotografi och se sig själv i omvärlden. Förståelsen underlättas förmodligen av att bilden är platt och kan avgränsas med en ram, säger Agneta Dyberg Ek.

Det första skolåret kände Abdulkader inte igen sina föräldrar när de kom till skolan utan bara i den invanda hemmiljön. Först när familjen hade fotograferats på båda ställena föll bitarna på plats. Abdulkader blev också orolig när han skulle hämtas av en ny taxichaufför, men det problemet försvann när han fick se bilder på vem han skulle åka med och vart.

Även motionsspåret har fotograferats steg för steg. Då kunde Abdulkader förstå slingan i sin helhet och gå den själv. Känslor är hans nya projekt i skolan och med digitalkameran är personnära uttryck enkla att dokumentera.

Enligt Agneta Dyberg Ek är de digitala fotografierna på många sätt överlägsna alla typer av bilder som inte är barnens egna, däribland de så kallade piktogramen. Det är ett slags symbolbilder som är vanliga i särskolan. Piktogramen är allmänna och avskalade - utformade utifrån föreställningen att barn med begåvningshandikapp inte klarar röriga bilder med många detaljer.

- Men alla barn är olika och standardiserade bilder är svårtolkade eftersom de saknar personlig anknytning, tycker Agneta Dyberg Ek.

Möjligheten att ta många bilder av samma händelse eller aktivitet underlättar generalisering, en vanlig svårighet vid begåvningshandikapp och autism. Med digitalkameran är det lätt att exempelvis visualisera begreppet "baka" genom att ta bilder på bakning i skiftande sammanhang, på samma sätt som "skog" kan förklaras med bilder från olika landskap. Fotografierna hjälper också barnen att förstå exakt vilken skog som en utflykt är planerad till.

- Numera slipper vi många missförstånd och mycket frustration, berättar Agneta Dyberg Ek.

En period hade hennes elever svenska djur som ett tema och de gjorde regelbundna utflykter till Skånes djurpark. Digitalkameran har inte bara givit barnen kunskaper om djurens liv och leverne utan också klara föreställningar om årstidernas skiftningar. Efter det önskade sig barnen en fördjupning i vilda djur, med ett besök på zoo i Köpenhamn. Med autism följer ofta svårigheter att klara förändringar, men nu när varje moment kunde fotograferas i förväg gick resan utmärkt.

Även nioårige André Hostén-Nilsson behöver få nya moment synliggjorda, trots sitt välutvecklade språk. Rumsliga perceptionssvårigheter och koncentrationsproblem gör det besvärligt för honom att tolka omgivningen. Tidigare fick han täta utbrott, men nu hör det till ovanligheterna, berättar Agneta Dyberg Ek:

- André saknade en synlig struktur på tillvaron. Han har alltid förstått mycket, men behövde lita på det och veta precis vad han skulle göra. Det tog ett halvår med jättenoggrann dokumentation för att han skulle förstå hur hans skoldagar såg ut. Nu använder vi de digitala bilderna på många andra områden. Som pedagog är det fantastiskt att se vilket stöd barnens egna bilder har varit för deras utveckling!

En svårighet för André är att föreställa sig människor och aktiviteter i rum där han inte själv befinner sig. För att lösa det arbetar han med sociala berättelser i ord och bild. Han har själv utformat en liten bok om vad mamma gör när hon inte är i närheten och får förklaringar från den när han blir orolig.

André mejlar ofta bilder till sin mamma när han är i skolan och är en hejare på datorns olika funktioner. Han fungerar ofta som handledare för de övriga särskolebarnen på Georgshillsskolan, som sedan några år också arbetar med digitalkamera och det visuellt tydliga programmet Bildknep. Med detta kan barnen enkelt redigera sina fotografier och tala in berättelser med hjälp av mikrofon.

Agneta Dyberg Ek tycker att hennes roll som pedagog har förändrats betydligt med digitalkameran:

- Framför allt har jag lärt mig att se vad barnen kan. Initiativen kommer oftare från eleverna i dag. Digitalkameran har dessutom givit föräldrarna större inblick i skolarbetet. Det är lätt att producera bildhäften som beskriver verksamheten och fotografierna kan läggas över till videoband som familjen har möjlighet att titta på tillsammans. Nu kan även barn utan aktivt tal svara på frågan: Vad har du gjort i skolan i dag?

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut