Att vända en skola

Om vissa elever gång på gång kränker andra elever - då kan man misstänka att skolan har allvarliga brister, förklarar skolforskaren Lennart Grosin vid Stockholms universitet.
- Besvärliga elever är i allt väsentligt en produkt av en dålig skola, säger han. Rektorn och lärarna måste ompröva sitt sätt att arbeta.

Men Lennart Grosin är inte så intresserad av det dåliga i de misslyckade skolorna. Han letar i stället efter det goda i de lyckade; i över tjugo år har han sökt efter gemensamma faktorer i de framgångsrika skolorna.
- När en skola fungerar är den en kraft för det goda, säger Lennart Grosin. Och vet man varför rektorn och lärarna i de goda och effektiva skolorna lyckas så bra - då kan ju andra göra likadant.

I folkskolan fick eleverna lära sig att vara underdåniga mot överheten. Bildningsidealet var starkt, men undervisningen kunde vara auktoritär och disciplinen hård.

Under 1960- och 1970-talen kom reaktionen. Den vänsterradikala 68-rörelsen influerade även skolan; steg för steg detroniserades lärarna som auktoriteter och kunskapsförmedlare. Ordning och lydnad blev något fult, liksom tidiga kunskapskontroller och betyg. Elevdemokratin och den elevstyrda undervisningen gjorde entré, och det blev skolans uppgift att motverka sociala samhällsproblem.
- I protesten mot det gamla glömde man bort skolans huvudmål - att ge eleverna kunskap, säger Pia Enochsson, chef över Myndigheten för skolutveckling.

Under de senaste tjugo åren har skolan reformerats gång på gång. Skolexperterna har lanserat nya undervisningsmetoder utan att nödvändigtvis granska deras effektivitet. Och förvirringen i klassrummen har varit avsevärd.

Det finns alltså många olika idéer om hur en skola bör utvecklas. Men nu ansluter sig allt fler skolchefer, rektorer och lärare till den linje som i Sverige främst företräds av forskaren Lennart Grosin.

Han påverkades av helt andra strömningar inom vänstern och socialdemokratin under 1970-talet; han hörde till dem som betonade att kunskap är makt och var tidigt kritiskt inställd till den så kallade flumskolan.

Hans teorier är omstridda. Vissa av hans kritiker anser att han betonar den starka skolledaren för mycket. Andra tycker att han förenklar genom att framhålla ett enda framgångsrecept, att han skriver ut en och samma medicin för en rad olika sjukdomar.

Men Pia Enochsson på Myndigheten för skolutveckling är positiv:
- Lennart Grosin lyfter fram de vuxna i skolan som goda auktoriteter med ett professionellt ansvar att ge barnen kunskap. Detta är det mest hoppfulla som sker inom skolans värld just nu, säger hon.

Amerikanen Wilbur Brookover och engelsmannen Michael Rutter är viktiga föregångare inom den forskningstradition där Lennart Grosin arbetar. De tonade redan på 1970-talet ner idén att det skulle vara föräldrarnas eller den sociala miljöns fel att det gick dåligt för vissa elever. De började i stället undersöka vad skolan kunde göra.

I stället för att gräva i eländet i skolor där rektorn hade anställt vakter för att skydda lärarna mot eleverna började Wilbur Brookover och Michael Rutter granska det pedagogiska och sociala klimatet i lyckade skolor, de som utgjorde lysande undantag i slummen. Och nu, trettio år senare, har Lennart Grosin och de andra forskarna i Brookovers och Rutters efterföljd granskat hundratals lyckade skolor och samlat avsevärd kunskap om hur en skolas klimat ska vara beskaffat för att undervisningen ska fungera.

Rektorns sätt att arbeta är helt avgörande, enligt denna forskning. En effektiv skolledare är kraftfull och beslutsmässig, men också lyssnande och demokratisk. Han eller hon har tydliga visioner för skolans utveckling där den ökande kunskapen hos eleverna är det främsta målet.

Rektorn måste också vara duktig på att rekrytera kompetenta och hängivna medarbetare, och det gäller att ständigt dra in lärarna i en levande diskussion om pedagogiken. Alla behöver inte göra likadant. Men alla ska vara överens om vart skolan strävar.

Ytterst är det alltid skolledningens ansvar att undervisningen håller hög kvalitet, påminner Lennart Grosin.
- Rektorns huvudsakliga arbetsplats är lektionssalarna, för det är där det händer! Han eller hon ska vara närvarande i hela skolan och observera undervisningen.

Huvuduppgiften är att stödja och uppmuntra lärarna och skapa goda förutsättningar för undervisningen. Om någons lektioner inte fungerar är det dags för åtgärder.

Fortbildning eller förändrad arbetsorganisation kan räcka; det är viktigt att lärarna samarbetar. Men i vissa fall måste läraren övertygas om att byta jobb.
- Rektorn får inte tveka i det läget, säger Lennart Grosin. En dålig lärare kan släcka gnistan hos hundratals elever på bara några få år - men en bra och hängiven lärare tänder den hos minst lika många!

Viktigast av allt är att rektorn och lärarna har höga förväntningar på varje elev, oberoende av elevens sociala och kulturella bakgrund. Och den som har dåliga förkunskaper måste få särskild undervisning.
- Barn är extremt känsliga för hur de blir bemötta, säger Lennart Grosin. En bråkig elev som betraktas som en hopplös buse förblir troligen bråkig. Michael Rutter visade redan 1979 att pojkar som inte lyckas i skolan och får en dålig självbild riskerar att glida in i en kriminell karriär. Men elever som känner lärarens stödjande tilltro och får en glädjefylld och effektiv undervisning kan trots en svår uppväxt upptäcka sin begåvning och spåra in på rätt bana i livet.

Det finns många undersökningar som påvisar ett samband mellan sociala problem och dåliga skolresultat.
- Ja, men varför är det så? säger Lennart Grosin. Jag misstänker att negativa förväntningar på eleverna från skolans sida är en del av förklaringen. Visst, bland lågutbildade och sämre bemedlade föräldrar är det färre som har höga ambitioner när det gäller att stödja barnet i skolarbetet, jämfört med föräldrarna i medelklassen. Desto viktigare då att skolan rycker in och kompenserar eleverna för detta, till exempel genom att ordna läxläsning i skolan och ge föräldrarna råd om hur de kan stödja sina barn. Ingen elev är hopplös, alla kan lära och nå målen!

När den engelska skolforskaren Pamela Sammons och hennes medarbetare för tio år sedan granskade 94 högstadieskolor kom de fram till att de skolor som var bäst på att ge eleverna goda kunskaper hade tre kännetecken:

Elevernas kunskaper var i fokus; undervisningens kvalitet ansågs viktigast. De sociala spelreglerna var tydliga. Och klimatet var "varmt och omhändertagande"; eleverna kände sig "uppskattade som människor".

Liknande slutsatser har flera andra forskarteam dragit. En effektiv lärare måste alltså tycka om sina elever, enligt forskningen.
- Ja, säger Lennart Grosin, så är det faktiskt. Man får öva sig i att visa dem respekt och ge dem samma villkor som alla andra.

Själva undervisningen, då - hurdan ska den vara, enligt forskningen om de effektiva skolorna? Jo, flexibel och individuellt anpassad. Det är inte en metod som gäller, utan flera olika.

I Sverige har allt fler lärare klivit ner från katedern och låtit eleverna forska fram sin kunskap på egen hand. Andelen sådan elevstyrd undervisning har under de senaste tio åren ökat från 25 till 50 procent i den svenska skolan, enligt Skolverket.

Lennart Grosin gillar inte den trenden. Han anser att alldeles för många lärare sviker eleverna genom att abdikera som kunskapsförmedlare.
- De svaga eleverna som har dåliga förkunskaper och saknar motivation lär sig nästan ingenting när de ska forska själva. Och de motiverade och ambitösa eleverna gör ibland ganska platta arbeten.

Ordning och reda är en absolut förutsättning för att undervisningen ska fungera, enligt forskningen om de effektiva skolorna. Reglerna för hur man får bete sig i skolan måste vara tydliga och välkända för alla, och regelbrytarna bör drabbas av bestämda men måttfulla sanktioner.

I de bästa skolorna undviker man att styra eleverna genom att hota dem med straff, berättar Lennart Grosin. Där råder i stället en utpräglad belöningskultur; eleverna får utmärkelser eller stipendier för goda prestationer, och berömmet utdelas inför hela skolan.
- Men berömmet får inte vara falskt. Det måste gälla verkligt goda prestationer. Och sådana kräver ju en bra undervisning.

Lennart Grosin är fortfarande aktiv som utforskare av de framgångsrika skolorna.
- Jag är den förste att varna för enkla lösningar, säger han. Det är viktigt att vi fortsätter att samla kunskap så att vi lär oss ännu mer om hur framtidens skolor ska vara beskaffade för att vara riktigt effektiva.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut