Många tonåringar bagatelliserar effekterna av cannabis. Men vad innebär det för ett demokratiskt samhälle att unga människor försämras kraftigt intellektuellt och att de bromsas i sin utveckling, undrar Thomas Lundqvist, psykolog och cannabisexpert.

Foto: Fredrik Funck Många tonåringar bagatelliserar effekterna av cannabis. Men vad innebär det för ett demokratiskt samhälle att unga människor försämras kraftigt intellektuellt och att de bromsas i sin utveckling, undrar Thomas Lundqvist, psykolog och cannabisexpert.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Sveriges vanligaste narkotika

Cannabis är den vanligaste förekommande narkotikasorten i Sverige. Näst vanligast är amfetamin. Kokain och heroin är också relativt vanliga, därnäst kommer ecstasy, GHB, opium, LSD och kat.

Hasch och marijuana kommer från hampväxten Cannabis sativa. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan pressas till kakor. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen.

Cannabis innehåller över 400 kemiska substanser, av vilka ett 80-tal är av typen cannabinoider, som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC.

Skadeverkningar: Ångest, panikkänslor, förföljelsemani, försämrad tankeförmåga. På sikt: beroendeutveckling, skador i andningsorganen, depression. Hormonbalansen kan störas. Tjäran från cannabisrök innehåller minst 50 procent större mängd av cancerframkallande ämnen jämfört med tobakstjäran.

Tecken som kan tyda på haschmissbruk: Röda, blanka ögon, stora pupiller, slöhet, hängighet. Men ofta är tecknen diskreta. Som till exempel ett enklare sätt att uttrycka sig, svårigheter att diskutera en längre stund, tendenser att prata i svepande formuleringar, att skylla egna misstag på annat.

Läs mer: droginfo.com, can.se

Svensk drogpolitik

”Cannabis gör dig känslomässigt urholkad”

Allt fler unga använder cannabis och tror att det är lika ofarligt som att ta en öl. Men hasch och marijuana kan ge svårare skador på hjärnan än man tidigare trott, menar Thomas Lundqvist, en av landets främsta experter på området i Insidans nya serie.

Allt fler unga använder cannabis och tror att det är lika ofarligt som att ta en öl. Men hasch och marijuana kan ge svårare skador på hjärnan än man tidigare trott, menar Thomas Lundqvist, en av landets främsta experter på området i Insidans nya serie.

Genom att röka hasch eller mari­juana under tonåren riskerar man att hjärnan inte utvecklas till en vuxen persons hjärna, visar ny forskning. Vissa av skadorna kan bli bestående.

– Cannabis hindrar den neuro­logiska omstruktureringen av tonårshjärnan till en vuxenhjärna, säger Thomas Lundqvist, docent i psykologi och en av landets främsta experter på effekterna av cannabis. Man stannar av och utvecklas helt enkelt inte som individ.

Annons:

Thomas Lundqvist är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund, en mottagning för narkotikamissbrukare som drivs av universitetssjukhuset och kommunen. I många år har han forskat på haschets effekter på hjärnan.

Studier visar att ungefär var fjärde tonåring (28 procent) i storstadsområdena har testat hasch eller marijuana. Fram till för tio år sedan var det ”bara” en av fem som fortsatte.

– Det verkligt allvarliga är att det i dag är hela 35 procent av de som prövat som fortsätter, säger Thomas Lundqvist.

– Att alkohol beskrivs som farligare beror på att det är fler som dricker. Om lika många rökte cannabis skulle det ses som ännu farligare. Jag brukar säga att varje drog bär sin egen farlighet. Unga som använder cannabis regelbundet förlorar sin tonårstid, samtidigt som de inte blir äldre psykologiskt. Att mognadsutvecklingen bromsas ser jag som oerhört farligt.

Cannabis gör att normala upp­levelser känns starkare, genom att aktiviteten i det limbiska systemet, det vill säga det system i hjärnan som ger våra upplevelser en känslo­mässig valör, förstärks.

Men cannabinoiderna (de verksamma beståndsdelarna) har en förödande effekt på på tanke­förmågan, visar ny forskning. Särskilt då den exekutiva, eller verkställande förmågan, som är den mest centrala. Det är den som gör att vi kan lösa problem, kritiskt granska vårt eget beteende, bibehålla uppmärksamheten, utveckla impulskontroll och omdöme, vara vaksamma och använda vårt språk och vårt minne. Den exekutiva funktionen sitter i frontalloben, eller pannloben, och just denna del av centrala nervsystemet, som normalt utvecklas kraftigt under tonårsperioden, har visat sig vara särskilt känsligt för cannabis.

– Dessutom urholkar cannabis dig som känslomässig individ, säger Thomas Lundqvist. Tar du cannabis befäster du inte de fina ögonblicken i livet, det blir ingen omsorgsfull bearbetning av intrycken. Du får en ”teflonhjärna”.

Att man blir ”dum i huvudet” av att röka hasch var det många som upptäckte redan under 60-talets hippievåg, när drogen blev populär. Nya amerikanska studier bekräftar nu att cannabis kan ge bestående skador i de kognitiva (tankemässiga) förmågorna.

Cannabinoiderna sänker aktiviteten i de delar av hjärnan som samordnar de tankefunktioner vi behöver för att kunna hantera vardagen. Cannabis kan splittra arbetsminnet (det minne som gör att vi kan hålla information aktuell under en kort stund) och det episodiska minnet (minnet för självkännedom).

De tankemässiga effekterna av cannabis är olika beroende på hur ofta och hur länge man använt drogen. I början påverkas mest arbetsminnet, vilket ger störningar i koncentration, uppmärksamhet och förmåga att lagra och bearbeta ny information. Ett långtidsmissbruk försämrar förmågan att planera, tolka andras motiv och åsikter och hantera komplex information. Missbrukaren får svårt att hitta ord, svårt att förstå vad andra menar och svårt att uppskatta tiden. Han/hon förstår inte orsaken till misstag, glömmer avtal, omdömet blir försämrat och tankebanorna ständigt avbrutna.

De flesta som röker hasch slutar just för att de upptäcker att de blir korkade, enligt Thomas Lundqvist.

– De upptäcker att de håller på att förlora kontrollen över sina intellekt.

Men ett av de områden där cannabis slår hårdast är just självkännedomen, eftersom förmågan att reflektera och bearbeta intryck försämras. För vissa kan den här förmågan att reflektera försvinna innan de hunnit reagera på sitt eget beteende, och då lyckas de inte bryta missbruket.

Knappt tio procent blir beroende av cannabis, och hamnar, med Thomas Lundqvists ord i ett ”psykiskt fängelse som de inte vet om att de sitter i”.

De som fortsätter kan delas in i två grupper – de ”rekreationella”, som använder drogen då och då. Och de som använder cannabis som ångestdämpare, för att hantera psykologiska eller sociala brister – av dem går mellan en tredje­del och hälften in i ett långvarigt missbruk.

De negativa effekterna på intellektet drabbar alla som använder cannabis, även om det förstås märks mindre hos dem som från början har större intellektuella resurser.

Det finns ingen ”ofarlig” konsumtion av cannabis, menar Thomas Lundqvist.

Cannabinoiderna utsöndras mycket långsamt, vilket gör att de påverkar kroppen och hjärnan under lång tid. Nya studier med magnetkamera visar att efter sju dagars kontrollerad abstinens har den hög­ra delen av frontalloben, vänster och höger tinninglob och lillhjärnan fortfarande en avvikande funktionsnivå. Försämringen kvarstår efter 28 dagars abstinens i bland annat lillhjärnan. Det här innebär alltså att hjärnan fungerar sämre en hel månad efter det man rökt hasch.

– Under den här tiden bör man ju definitivt inte köra bil, den psykomotoriska kompetensen kan vara kraftigt störd. Försök med piloter, som fått landa ett plan i flygsimulator ett dygn efter det de rökt en marijuanacigarrett, visade att de missade landningsbanan med i snitt nio meter. Själva tyckte de att det gick hyfsat, de kände sig bara litet okoncentrerade, ungefär som om de hade grälat med frun.

Först efter cirka sex veckor anses de rent farmakologiska effekterna vara helt borta ur kroppen.

Om det går att återställa skadorna på hjärnan är osäkert. Vissa kognitiva förmågor kan förbättras när man slutar, även efter ett längre missbruk, men andra försämringar kan bestå, säger Thomas Lundqvist.

– Hjärnan har en viss plasticitet, men att komma igen efter ett långvarigt cannabismissbruk är svårt. Framför allt för att man förlorat så oerhört mycket i psykisk utveckling. Vad många före detta missbrukare får göra är därför att lära sig imitera.

– De som vill avkriminalisera cannabis är antingen fullständigt okunniga eller så har de någon form av vinst av cannabisrökning, känslomässigt eller ekonomiskt. Cannabis är i huvudsak en tonårsdrog, 99 procent börjar när de är mellan 14 och 16 år. Så länge cannabis är illegalt, kan polisen driva de här tonåringarna mot behandling, vilket är bra.

– Man måste se frågan i ett större perspektiv. En demokrati kräver att människor kan lyssna på och respektera varann. De förmågorna försvinner hos cannabisrökaren.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Tidigare hemligstämplad rapport. Tusentals sprängdes – öppet. 20  11 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

arlanda500
Foto:TT

 Från Thailand. Sjukvårdskunnig personal kunde inte rädda hans liv.

toulouse500
Foto:AFP

 Ung aktivist dödades. Våldsamma protester i Toulouse och Nantes.

Annons:

 Som geckoödlans trampdynor. Forskarlag vid Stanforduniversitetet har utvecklat ett nytt material. 8  4 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

gecko144
Foto:Skärmdump Youtube

 Auktion i Nürnberg. Adolf Hitlers verk anses vara medelmålttiga.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: