Insidan

”Dags för en översyn av lagstiftningen”

Familjelagstiftningen är baserad på den konventionella mamma-pappa-barnfamiljen. En norm­kritisk genomgång behövs, tycker juristen Erik Mägi.

Erik Mägi är jurist och tillsammans med pedagogen Lina Zimmerman arbetar han på en bok om familjejuridik ur ett normkritiskt perspektiv.

– Dagens lagstiftning bygger på starka föreställningar om vad en familj är och hur den ser ut. Lagen förutsätter att en familj förutom barn består av två heteroföräldrar som har en kärleksrelation som kommer att hålla livet ut och där könsrollerna är relativt traditionella, säger Erik Mägi.

Men för den som exempelvis lever som polyamorös är det inte säkert att familjen ser ut på det här viset. Den normerande lagstiftningen gör dock att många som lever i familjekonstellationer som ser annorlunda ut riskerar att ställas utan juridiskt skydd.

– Om man har fler än två personer som man anser vara ens föräldrar, eller om man är fler än två som anser sig vara föräldrar till ett barn, så kan barnet ändå bara ha rättsligt skydd i förhållande till två av dem. Ett barn kan i undantagsfall få umgängesrätt med fler än två vuxna, men däremot går det inte att vara fler än två vårdnadshavare. För dem som har kärleksrelationer med fler än två personer kan det också lätt bli problem med det ekonomiska samarbetet eftersom sambolagen och äktenskapslagstiftningen bara gäller par.

Ett annat problem är att lagstiftningen är normskapande och att den hjälper till att sprida föreställningar om vad som är en normal och accepterad livsstil, menar Erik Mägi.

– De som lever så att de bryter mot samhällets normer, till exempel i polyrelationer, upplever att de har lagstiftningen och samhället emot sig. Och de som kan passera inom normen får ytterligare en anledning att hålla sig inom normen. Man följer ofta normen utan att tänka efter. Lagstiftningen, som den ser ut i dag, gör att det är svårt att se att det finns alternativ till den traditionella livsstilen.

Erik Mägi tycker att man ska göra en normkritisk genomgång av familjelagstiftningen för att se till att det juridiska skyddet gäller även de familjer som inte bildas enligt normen.

– Det här gäller ju inte bara personer som lever polyamoröst. Det kan ju finnas två par som bestämmer sig för att skaffa barn ihop eller två vänner som bestämmer sig för att gemensamt bli föräldrar. Det borde finnas en möjlighet för barn att ha rättigheter till fler än två föräldrar. Och det borde finnas en neutral samlevnadsjuridik.

– Äktenskapslagen är en sinnrik juridisk konstruktion och utifrån den skulle man kunna konstruera en mindre normerande samlevnadsbalk och även anpassa sambolagen så att den kan omfatta vänner eller släktingar som lever tillsammans. Vad gäller barn så skulle man kunna utöka antalet vårdnadshavare till fler än två. Rent juridisk-tekniskt är det fullt möjligt att skapa sådana lagar, säger Erik Mägi.