Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Därför kan det vara bra att gräla

Foto: Photofusion/REX

Gräl som urartar kan skada förhållandet – men att gräla ofta kan också vara något positivt. Här tipsar experten om hur man grälar på rätt sätt, och vad man bör passa sig för. 

När vi grälar med varandra öga mot öga så gör vi det nästan alltid med personer som står oss väldigt nära. Det kallas för ställningskrig och syftar till att reda ut saker och ting. I den bästa av världar leder det också till att vi kommer närmare varandra.

Det grälas också en hel del i de sociala medierna. Den stora skillnaden är att dessa gräl utspelas mellan personer som inte har något nära relation eller ens känner varandra privat.

Frågan är om även dessa bråk fyller någon funktion.

Etnologen Malin Haawind har intervjuat människor om varför de grälar och skrivit bok om vad som är poängen med att gräla.

Om vi tittar bakåt i tiden så kan vi konstatera att det är mycket som har förändrats sedan femtiotalet och fram till våra dagar.

– På 1950-talet startade ett projekt i Stockholm där den som upplevde problem i relationen kunde gå och prata med en terapeut.

På den tiden gick alltså den ena parten i ett förhållande till terapeuten.

På 1970-talet började man förstå att det var bättre att gå tillsammans. Då blev det också mer accepterat att ta hjälp utifrån. Det gjorde att man började med det som vi i dag kallar parterapi.

Sedan dess har det hänt mycket, även om det fortfarande är många som försöker dölja sina gräl för omgivningen.

Läs också: Det bråkar vi om i parterapin

Har vi blivit bättre på att gräla? Enligt Malin Haawind är det är svårt att dra några generella slutsatser.

– Men generationerna har kommit närmare varandra. Det är inte lika mycket skilda världar, säger hon och nämner det som brukar kallas ”barnbordssamhället”.

Barn placerades ofta vid särskilda bord när det var bjudningar. Då skulle också konflikter mellan föräldrarna helst döljas för barnen.

– Det finns en större öppenhet i dag och man är inte lika rädd för att gräla inför sina barn. En del säger att de vill att barnen ska lyssna för att lära sig konflikthantering.

På ett eller annat sätt handlar det om att försvara sin rätt i relationen, att sätta ramar för hur man vill ha det. Och när vi gör det och stöter på motstånd så blir vi arga, resonerar Malin.

– Det i sin tur gör att våra högre förmågor trubbas av och vi blir dummare, mindre empatiska och får lättare att säga taskiga saker till varandra.

En kvinna berättade för Malin att hon tyckte att det var helt okej om man bara bad om ursäkt efteråt.

Men att det är en sak att be någon dra åt helvete, och en helt annan att häva ur sig något mer personspecifik, enligt Malin.

Samma kvinna berättade hur det kändes när hennes kille en gång hade skrikit att ”man förstår varför du inte har några vänner”. Det var det värsta hon kunde få slängt på sig i det läget eftersom hon befann sig i period när hon verkligen kände sig ensam.

– Han skämdes efteråt och försökte be om ursäkt. Men orden var sagda och gick inte att ta tillbaka.

Att gräla är dock inte något som är dåligt för ett förhållande. Det kan lika gärna betyda att det finns tillit i en relation, menar Malin Haawind.

Hon berättar om en tjej som hon intervjuade i telefon och som sa att hon grälade ganska mycket med sin nuvarande sambo, men att hon hade levt i en tidigare relation där det aldrig förekom några öppna konflikter alls.

Det berodde på att hon var rädd för att sätta sig upp mot sin tidigare partner.

– Det hade inte förekommit några fysiska hot. Men han hade använt olika medel för att styra henne och det fanns inget utrymme för förhandling. Hon upplevde att han utsatte henne för psykisk misshandel och en ganska grav manipulation.

Ett annat par berättade för Malin hur viktigt det var för dem att gräla. Först kunde det vara extremt uppslitande när de skrek och gapade till varandra. Kvinnan berättade att hon en gång till och med hade bitit sönder sin mobiltelefon i ren frustration.

Men när det värsta hade lagt sig kunde de ta ett steg längre i sin relation, prata om det som var jobbigt och rensa ut gammal luft.

– I ett förhållande med en obalans grälar man inte eftersom det är en som dominerar, och en annan som följer. Så ett gräl kan vara ett mått på friskhet, att det finns ett utrymme för att förhandla om hur man ska vara mot varandra.

Hur ”bra” man grälar har en del med uppväxtmiljö och föräldrar att göra, enligt Malin.

– Det finns också könstypiska mönster där männen generellt är de som är tysta och litet långsinta. De vill undvika det stora samtalet, medan kvinnor exploderar snabbare men kanske vill prata mer och bli sams fortare.

Malin nämner en avhandling av Carin Holmberg som heter ”Det kallas kärlek, en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par” (Alfabeta).

– I hennes studier blir det tydligt att det ofta är män som sätter ramarna genom att säga att ”det är det här vi ska prata om”. Eller att ”ingen får gråta” och ”nu bestämmer jag att vi ska sluta”, säger Malin, och understryker att det finns stora individuella skillnader och inte alltid är könsspecifikt.

Hur gör man då för att bryta ett destruktivt mönster? Först och främst handlar det om att se mönstret. Om man hamnar i samma situation gång på gång måste man försöka se sin egen roll.

Den som är tyst och tillbakadragen kanske måste lära sig att prata mer.

Och den som är mer explosiv måste förstå hur viktigt det kan vara att ge sin partner ett andrum.

– Det måste ges åt båda hållen, säger Malin. Om det uppstår låsningar kan det vara bra att ta en timeout.

Hur länge den ska vara är också något som man kan bråka om eftersom en kanske tycker att det ska vara en paus som varar i flera dagar medan den andra tycker att det räcker med femton minuter.

– Det bästa är att låta det gå någon timme innan man kommer tillbaka till varandra, upplyser Malin.

Läs också: Våga ta upp det som fungerar dåligt i din relation

Även i de sociala medierna bråkas det en hel del. Den stora skillnaden är att dessa bråk utspelar sig mellan personer som kanske aldrig har träffat, än mindre känner varandra.

Det betyder att det är bäddat för missförstånd, inte minst som det inte finns vare sig tonfall eller gester på nätet.

Det finns inte heller samma driv att hålla ihop och komma fram till en lösning som när man grälar i en relation.

– I en del nätgräl kan man se inblandade som, i stället för att lyssna på vad den andra säger, bara väntar på sin egen tur för att prompt ”vinna” diskussionen, säger Malin.

I stället för att gå in i en dialog där vinsten skulle kunna vara att man kommer fram till någon sorts lösning och blir sams igen, envisas man med att hålla sin monolog.

Det leder till att vissa personer blockerar varandra eller på andra sätt agerar för att kunna fortsätta att leva i parallella världar.

Malin är mest aktiv på Instagram där hon följer personer och konton som har en politisk och feministisk agenda. Där kan vissa diskussioner snabbt leda till att två personer hamnar i konflikt. Ofta handlar det om vem som har tolkningsföreträde och rätt att uttala sig om vad.

– Om jag och min man bråkar så drar vi ju sällan in andra. Men det som händer på nätet är att de som grälar ganska snart får en svans och en hejaklack som kan bli väldigt högljudd.

Eftersom man inte alltid vet så mycket om de personer eller konton som man bråkar med, är det lätt att man läser in saker som inte finns där, särskilt om man är uppretad.

Det kan leda till att det missförstånd som gör att konflikten växer och det leder till nya trådar som inte har så mycket med ursprunget att göra.

Eftersom att ilska och gräl är tabu, tror Malin att det finns många som använder sociala medier för att släppa ut frustration som de inte vågar släppa ut någon annan stans. Det kan göra att det så att säga drabbar ”fel” person, i stället för chefen eller kompisen som man egentligen är arg på.

Så grälar du konstruktivt

Malin Haawinds tips: Så grälar du på ett konstruktivt sätt.

  1. Lyssna på den andra. Om du märker att du bara står och vrålar och håller monolog - ta en paus och återkom när båda har taggat ned och klarar att även lyssna. Det är viktigt för att grälet ska leda någon vart och bli konstruktivt.
  2. Undvik att säga elakheter. Det är bra att vara ärlig. Men grova påhopp är svåra att ta tillbaka efteråt. De kan förgifta tilliten och skada på ett sätt som inte är önskvärt. Ta en paus om du märker att ni går över gränsen och prata igen när ni inte är lika förbannade.
  3. Fokusera på sakfrågan. När ni i efterhand kommer tillbaka till ämnet för grälet, är det viktigt att komma överens om vad som är sakfrågan och fokusera på den. Den är nämligen lätt att tappa bort i stridens hetta.
Det grälar vi om.

Malin Haawind har intervjuat 44 personer som lever eller har levt i parrelation om deras upplevelser och tankar om gräl.

I parförhållanden grälas det mest om hushållsarbete. Det är inte ovanligt att man har olika toleransnivå och ambitionsgrad när det gäller hemmet.

Det klassiska är att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete. Det är mer laddat och kopplat till skam för en kvinna att ha ett stökigt hem.

I ett gräl kan det därför handla om hennes egenvärde och respekten för hennes tid.

Det kan också handla om inköp och kostnader, svärföräldrar, barnuppfostran, pengar. Hur mycket och hur ofta man har sex och vem som tar initiativ. Var man ska bo och hur man ska inreda hemmet.

Serie. Ta plats

Det har blivit allt viktigare att ställa sig i centrum och ta plats, både på nätet och i den fysiska världen. Hur påverkar det oss? Tidigare artiklar var införda 15, 16 och 17/11.