Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

”De starka ska hjälpa de svaga”

”Det är direkt korkat att införa regler som pressar de sjuka. De nya sjukreglerna tär på vårt främsta kapital – människorna, säger läkaren Jenny Fjell.
”Det är direkt korkat att införa regler som pressar de sjuka. De nya sjukreglerna tär på vårt främsta kapital – människorna, säger läkaren Jenny Fjell. Foto: Anna-Lena Mattson
”Ett bra samhälle bygger på att de starka hjälper de svaga. Och kom ihåg - rollerna växlar. Den som är frisk och stark i dag kan bli sjuk och svag i morgon!” säger Jenny Fjell, läkaren som protesterar mot de nya sjukreglerna.

Jenny Fjell blir arg varje gång hon hör nyliberala ekonomer beskriva de sjukskrivna som de ”tärande” i samhället.

– Hur kan de ta sig rätten att skuldbelägga människor som har haft oturen att bli sjuka? Förstår de inte att de själva kan hamna i samma situation?

När regeringen för ett år sedan lade fram sitt förslag om hårdare sjukregler blev hon så upprörd att hon drog i gång Resurs (Respekt för de sjukas och utsattas rätt i samhället), ett nätverk av engagerade läkare och sjukskrivna som liksom fackföreningsrörelsen ogillar de senaste årens politiska trend att betrakta de sjuka som en samhällsekonomisk belastning.
Men protesterna mot regeringens planer hjälpte inte. Den 5 juni i fjol fattade riksdagen beslut om de nya sjukreglerna.

– Det blev en sorgens nationaldag, säger Jenny Fjell. Viktiga trådar i välfärdssamhällets skyddsnät hade klippts av. Människor som var sjuka efter att ha arbetat och gjort rätt för sig i många år skulle förlora sin trygghet.

Som läkare på Spånga psykosmottagning såg Jenny Fjell med egna ögon att misstänksamheten mot de sjukskrivna har ökade i samhället undan för undan.

– Det hände gång på gång att patienterna fick sina sjukintyg underkända av Försäkringskassan. Det spelade ingen roll att de gick in i psykotiska tillstånd flera gånger i veckan. Vissa fick vi söka upp i hemmet, för vi var rädda att de skulle begå självmord. Dessa människor kunde absolut inte arbeta – ändå fick flera av dem sin sjukersättning indragen!

En av hennes viktigaste uppgifter som läkare var att förmedla en känsla av hopp, säger hon.

– Men det var inte så lätt att få de psykotiska patienterna att se på tillvaron med tillförsikt när deras ekonomi just hade gått i kras. Och långvarig stress stör en rad viktiga system i kroppen. Stark oro för framtiden minskar återhämtningsförmågan.

Jenny Fjell är djupt oroad över de politiska strömningar som enligt hennes syn på saken innebär att människor som är sjuka numera får stå ut med att bli misstänkta för att vara illojala simulanter.

Det började under senare delen av 1990-talet, när Göran Persson var statsminister. Samhällets kostnader för de sjukskrivna steg kraftigt, och det blev ett mål i sig att minska antalet sjukskrivna medborgare.

Tidigare hade ord som ”fusk” och ”bedrägeri” varit bannlysta i debatten om sjukskrivningarna. Men i början av 2000-talet dök de upp allt oftare. ”Nu måste trenden brytas”, löd rubriken på DN:s ledarsida den 28 april 2002. Ledarskribenten efterlyste det politiska modet att öppet säga att ”sjukförsäkringen används som en alternativ försörjning till a-kassan”.

Perioden november 2002 till oktober 2003 var det år då det svenska folkets sjukdagar var som allra flest. Då var cirka 290.000 personer i Sverige sjukskrivna, och ganska exakt 500.000 var förtidspensionerade.

Sedan dess har antalet svenskar som får sin försörjning genom sjukförsäkringen minskat. Nu är cirka 135.000 svenskar sjukskrivna, och 530.000 har förtidspension. Statens utgifter för sjukförsäkringen har under den senaste tolvmånadersperioden varit 93 miljarder kronor, vilket motsvarar två gånger kostnaden för försvaret.

– Nedskärningarna under 1990-talet ledde till att många människor blev överbelastade på jobbet, säger Jenny Fjell. Jag har sett många som har fått slita hårt inom vården, och när de själva har blivit sjuka och behövt vård – då har de blivit misstänkta för fusk!

Hon har egen erfarenhet av de starka skam- och skuldkänslor man kan lida av som sjukskriven. När hennes son var spädbarn vaknade han nattetid en gång i timmen, och efter många månader av sömnbrist var hon fullständigt slutkörd.

– Min man tog föräldraledigt, och jag blev sjukskriven för utmattningsdepression. Jag var så skör … Och inte blev det bättre när den stora debatten om det så kallade fusket med sjukpenningen bröt ut. Jag kände mig ifrågasatt och skamsen och vågade knappt visa mig utomhus, för jag var rädd för vad folk skulle tänka: ”Titta, där går en av fuskarna. Hon latar sig och snyltar på oss andra!”

Hon var sjuk i ett år, och om dagens sjukregler hade omfattat henne – då hade hon fått allvarliga problem. Så här förklarar Försäkringskassan vad som gäller sedan den 1 juli 2008: ”Från och med dag 181 kan du bara få sjukpenning om du inte klarar av något jobb på hela arbetsmarknaden.”

En universitetslärare eller en konstruktör som blir allvarligt sjuk och behöver mer än ett halvår av lugn och ro för att bli frisk och komma tillbaka i sin yrkesroll kan alltså tvingas att söka ett jobb där hans eller hennes särskilda kunskap saknar betydelse – det är kapitalförstöring, anser Jenny Fjell.

– På lång sikt är det direkt korkat att införa regler som pressar de sjuka, säger hon, för det innebär att de inte kan återhämta sig lika snabbt. Och blir de utförsäkrade och förlorar sina jobb är risken stor att de förblir arbetslösa och aldrig kommer igen. De nya sjukreglerna tär på vårt främsta kapital – människorna.

Men regeringen hoppas att de nya reglerna ska leda till att människor rehabiliteras. Är det inte bra om så många som möjligt slipper vara sjukskrivna och kan börja jobba igen?

– Jo, givetvis är det bra om människor kan få stöd så att de kan återkomma till arbetslivet när hälsan tillåter det. Men sådant stöd har många sjuka verkligen saknat genom åren, och de nya reglerna pressar dem ännu mer. Det kan faktiskt vara direkt skadligt att arbeta om man lider av vissa sjukdomstillstånd.

När socialdemokraten Per Albin Hansson höll sitt berömda folkhemstal 1928 beskrev han det dåvarande klassamhället så här:

”Olikheterna äro stundom skriande, några bo i palats medan den fattige ängslas för morgondagen, där sjukdom, arbetslöshet och annan olycka lurar.”

– Just denna ängslan såg jag hos de utförsäkrade patienterna i Spånga, säger Jenny Fjell. Och med den politiska ideologi som råder just nu är det ju helt okej att vissa har det bra medan andra har det sämre. Vi är snart tillbaka i ett samhälle där du får skylla dig själv om du blir sjuk.

Solidaritet mellan medborgarna gynnar både människorna och ekonomin, säger hon.

– Vi är inte antingen starka eller svaga – vi är både starka och svaga. Det är helt okej att betala skatt om jag får chansen att utbilda mig och kan känna mig trygg när jag blir sjuk eller råkar illa ut på annat sätt. De som just nu är friska och har ett jobb ska över skattsedeln hjälpa dem som råkar vara sjuka och utsatta. Om ett år kan rollerna vara ombytta!

Sjukreglerna

De nya sjukregler som infördes i fjol innebar att en så kallad rehabiliteringskedja infördes, vilket innebär att Försäkringskassan med jämna mellanrum ska bedöma den sjukskrivnes förmåga att arbeta.

Under de första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte klarar av sitt vanliga jobb.

Från dag 91 till dag 180 har man bara rätt till sjukpenning om man är så sjuk att man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det finns någon uppgift man klarar kan man alltså tvingas att arbeta med sådant som man inte anställdes för att göra.

Från och med dag 181 kan man bara få sjukpenning om man inte klarar av något jobb alls på hela arbetsmarknaden. Om det någonstans i landet finns något jobb man skulle klara kan man alltså tvingas att säga upp sig och söka nytt jobb hos en ny arbetsgivare.

 

Vem bryr sig?

Solidaritet var en grundbult när Fattig-Sverige blev ett välfärdsland. På 70-talet engagerade sig många för fattiga och förtryckta i tredje världen. Numera står de privata lösningarna i centrum för den politiska debatten. Vad är solidaritet i dag?

Vad betyder solidaritet för dig? Mejla Insidan!