Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

”De vackra och sunda får ta plats i det nya klassamhället”

Snart 100 år sedan: Rasforskare i Berlin fastställer huvudformen på en kvinna. ”Dagens hälsomoralism ger obehagliga associationer”, säger Margareta Persson.
Snart 100 år sedan: Rasforskare i Berlin fastställer huvudformen på en kvinna. ”Dagens hälsomoralism ger obehagliga associationer”, säger Margareta Persson. Foto: Scanpix
Dagens hälsomoralism ger obehagliga associationer till det rasbiologiska tänkande som rådde i Sverige under många år. Det menar Margareta Persson, tidigare ledamot i riksdagen.

– På 20-talet och ett par årtionden framåt var politiker, vetenskapsmän och läkare inriktade på att förädla människokroppen. Alla som inte var tillräckligt ”bra” och väl­fungerande skulle helt enkelt tas bort.

Margareta Persson säger att samhället i dag präglas av ett synsätt där det gäller att se perfekt ut, och där alla ska vara friska och leva ett hälsosamt liv. Om dessa ideal sprids – och det gör de – riskerar vi att få ett hårt och kallt samhälle, fortsätter hon.

Under många år satt Margareta Persson i riksdagen för Socialdemokraterna och för drygt tio år sedan var hon ordförande i den parlamentariska Nationella folkhälso­kommittén. Även sedan dess har hon följt frågan med stort intresse.

– Det är en mängd faktorer som påverkar vår hälsa. Utbildning, inkomst, social position i samhället, familj, arbete, kontroll över livet … Därför är det ingen mening med att bara koncentrera sig på att alla ska vara hurtbullar och springa i skogen.

Enligt Margareta Persson ökar den skadliga stressen i dag. Hon talar då inte om att ha för mycket att göra – utan tänker i stället på alla förtidspensionärer och arbetslösa. Eller pressen på ungdomar att bli något stort.

– Ord som ”Du kan bli en Zlatan” är positiva får några, men för de flesta skapar de ett missnöje med sig själva. Att inte känna sig behövd kan skapa skadliga stressreaktioner. Det kan också påverka mat- och motionsvanor.

Margareta Persson talar om ett delvis nytt klassamhälle. Och att de som ser bra ut på ytan, är sunda och vackra, lättare får jobb. Medan de som är tjocka eller inte ser lika bra ut blir får det svårare. De senare ses som sämre människor och har svårare att bli socialt accepterade.

Hälsan blir mer och mer individens ansvar, fortsätter hon. Men påpekar att de flesta inte kan hjälpa att de blir sjuka, är fattiga eller arbetslösa – vilket är de faktorer som påverkar hälsan mest.

Margareta Persson menar att arbets­givarna har ett ansvar för att arbetsmiljön är god och stämningen tillåtande på jobbet. Att bjuda på frukt, subventionera gymkort och ge möjlighet till en timmes motion på arbetstid en gång i veckan är bara positivt.

– Men gränsen går när arbetsgivarna lägger sig i de anställdas privatliv, ställer krav på att man måste träna och äta på ett visst sätt. Den som är lite småkrasslig eller har en funktionsnedsättning kan må bra och göra ett jättebra jobb, medan den som ser sund ut på ytan kanske inte mår så bra och kan prestera dåligt på jobbet.

Tidigare var kritiken ganska hård mot myndigheter och politiker som ville få folk att leva sundare och mer hälsosamt, men när företagen agerar i samma riktning är det relativt tyst.

– Den nya trenden är också starkt kopplad till kommersiella krafter. Hälsoindustrin och gymindustrin tjänar stora pengar på folks behov att passa in i den allmänna normen som bygger på tanken om en sund själ i en sund kropp.

Margareta Persson var under några år folkhälsokonsult. I dag arbetar hon med att synliggöra funktionshindrades liv och historia i Sverige för Nordiska museets räkning.

Margareta Persson

Margareta Persson