Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

Emilies smärtor kan lindras men inte botas

Emilie Timerdahl, här med mopsen Nelson, får hormonbehandling för sin endometrios. Smärtorna gör att hon varken kan arbeta eller gå i skolan.
Emilie Timerdahl, här med mopsen Nelson, får hormonbehandling för sin endometrios. Smärtorna gör att hon varken kan arbeta eller gå i skolan. Foto: Beatrice Lundborg

Sverige har börjat prata om mens. Men de vanliga och jobbiga sjukdomarna som hör till cykeln har i många fall inte ens sjukvården koll på. Emilie är 20 år och har varit sjukskriven i två. Angela är 21 år och känner sig inte som en “riktig kvinna”.

Det pärlar på 20-åriga Emilie Timerdahls panna. För att inte förstöra sminket duttar hon försiktigt en servett där, på kinderna och på överläppen medan hon förklarar att det är för att hon ”satts in i typ klimakteriet”. Hon har alltså en vallning.

– Inte så kul om man ska på dejt. Vad ska man säga då liksom? Man får sitta där och låtsas som ingenting eller att man är jättenervös eller någonting, säger hon.

Något annat som inte är kul är att Emilie har så ont att hon varken kan jobba eller gå i skolan.

–  Jag har försökt men när jag blir stressad hamnar jag ofta i ett skov. Då är det som att någon hugger en i magen med en kniv om och om igen.

Emilie har endometrios, en sjukdom som drabbar ungefär en av tio kvinnor. Slemhinnan som stöts ut från livmodern när ett ägg inte befruktats tar andra vägar än bara ut genom slidan. Den sätter sig på till exempel äggstockar eller i bukhinnan och då kan inflammation och cystor uppstå.

Det faktiska antalet drabbade förmodas vara högre än tio procent eftersom det är en sjukdom som vården har uppenbara problem med att upptäcka. Den genomsnittliga tiden från det att en kvinna söker hjälp till dess att hon diagnostiseras med endometrios är åtta år, enligt patientorganisationen Endometrios­föreningen. DN har pratat med flera kvinnor som fått vänta i över tio år och under den tiden haft mer än 40 olika vårdkontakter. Historierna är många om hur läkare ifrågasätter deras smärtor, ger dem värktabletter och säger att problemen ”hör till att vara kvinna”.

Emilie har haft tillgång till starka smärtstillande preparat sedan hon var 16 år gammal. För henne gick det relativt snabbt att få diagnosen eftersom hennes mamma också har den.

– Vi var liksom beredda på det, hade tentaklerna ute och kunde nämna möjligheten från början.

Även om hon är glad att hon faktiskt fått en diagnos och, oftast, tas på allvar nu hjälper det inte så mycket när hon väl har ont. För det finns inget botemedel, bara sätt att lindra symptomen. Behandlingarna ser olika ut för olika kvinnor, och det som funkat bäst för Emilie – att sluta äta gluten – har hon fått tips om från andra drabbade, inte från sjukvården.

– Jag har bönat och bett om en hysterektomi (när livmodern tas bort) men det finns ingen gynekolog i Sverige som går med på att göra det på en så ung kvinna som jag, säger hon.

Än så länge finns dessutom inga bevis för att det hjälper att avlägsna livmodern. Det man vet är att problemen oftast minskar eller försvinner helt i klimakteriet. Då avtar mensblödningarna och man slipper att ny slemhinna letar sig in i buken. Det är också det man försöker åstadkomma genom att hormonbehandla Emilie nu.

Ibland hör man att om någonting liknande drabbade män, att en av tio fick godartade cystor i pungen med enorma smärtor som följd, då hade det funnits ett botemedel nu.

När DN hör av sig till en av Sveriges största kvinnokliniker säger en överläkare där att man inte någonsin ska förvänta sig ett botemedel, inte för att det är en kvinnosjukdom utan på grund av sjukdomens karaktär.

– Att det inte talas så mycket om den, och därför ibland saknas kunskap, kan däremot vara för att det handlar om menstruationen som inte så många pratar om, säger hen och menar att detta även är anledningen till att det kan ta tid att ställa diagnos. Kvinnor söker sällan för smärta eftersom de tänker att det ”ska” kännas så. På grund av det ”känsliga ämnet” vill läkaren inte ha med sitt namn i artikeln.

Angela Engström hade alltid haft oregelbunden mens men när hon var 18 år slutade den komma. Hon gjorde fyra negativa graviditetstester innan hon beslutade att vända sig till sjukvården.

Det första läkaren sa till henne när hon fick diagnosen PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, var ”du borde skynda dig att bli gravid”. Detsamma gällde Emilie. Både PCOS och endometrios kan leda till svårigheter att bli gravid. Angela var 18 år och Emilie 16 när de fick höra det här.

–  Man ska absolut tona ned att man måste bli gravid på en gång. Jag tycker det är oerhört beklämmande att unga tjejer som får diag­noserna fortsatt får höra detta, det är inte sant. Många kvinnor blir gravida utan problem trots endometrios och vid PCOS finns det absolut ingen anledning att stressa, tvärtom. Med den diagnosen kan man bli gravid långt upp i åldern, säger gynekologen vid kvinnokliniken som DN talat med.

PCOS innebär att äggstockarna är fulla av vätskefyllda blåsor och att man har hormonrubbningar. Det kan innebära utebliven ägglossning, eller ägglossning bara ibland.

Angela fick hormoner att äta en gång i månaden för att få ägglossning och har fortsatt med det fram till för några månader sedan.

–  Folk brukar säga att jag borde tycka det är skönt att inte ha mens men jag tycker inte att man kan uttala sig om man inte har varit i samma situation själv. Det kanske vore skönt om man hade ett val men om jag inte får mens känns det som att någonting är trasigt.

Samtidigt som det finns ett väldigt tabu kring mens i dagens samhälle menar Angela Engström att det finns en social press åt andra hållet. Du ska ha mens. En normal mens.

– Alla förutsätter att du har mens och att du har det varje månad.

Kan mensdebatten som uppstått göra att du känner dig extra utanför?
– Definitivt. Jag visste inte själv att jag kände så förrän jag såg Kobra-avsnittet på SVT om mens. Då var det verkligen så att shit jag är inte... vad är det för fel på mig? Jag grät efteråt för jag fattade plötsligt hur viktigt det var för mig att vara med i mensnormen.

Angela tycker att sjukdomar som PCOS och endometrios borde tas upp i skolan, i sexualundervisningen.

– Jag var helt övertygad om att bara undernärda förlorar mensen. Hade man bara fått höra talas om det tror jag det hade fått bort generaliserandet. Folk skulle vara lite mer försiktiga med vad de sa.

Inte förrän hon ätit hormoner i flera år fick hon höra hur vanligt det är. 15 procent av alla kvinnor har det. Precis som endometrios är det vanligare än diabetes – en av “Sveriges stora folksjukdomar”.

– Ändå är det ingen som vet vad det är.

Menskomplikationer

Endometrios drabbar 10-15 procent av alla livmoderbärare i fertil ålder, i Sverige rör det sig om ca 200 000 personer. Slemhinnan, som vanligtvis stöts ut vid mens, finns på andra ställen än i livmoderns innersta skikt. Då uppstår inflammation och ibland cystor. Symtom: Extremt smärtsam mensvärk, riklig och/eller oregelbundna blödningar, smärta vid ägglossning, toalettbesök och/eller sex och svårigheter att bli gravid.

Polycystiskt ovarialsyndrom är en hormonrubbning som drabbar ungefär 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Du kan ha PCO utan direkta symtom utöver äggblåsor på äggstockarna. När hormonrubbningar uppstår kallas det PCOS som innebär att mensen kommer mindre regelbundet eller inte alls eftersom ägglossningen uteblir. Det är vanligt med viktuppgång och nedsatt fertilitet. Andra symtom är akne och ökad hårväxt i ansiktet, på magen, låren eller bröstkorg och bröst.

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS). Ett eller flera PMS-symptom drabbar ca 75 procent av alla menstruerande, medan cirka 5 procent uppges lida av PMDS. PMDS påverkar påtagligt vardagen för den drabbade. Många feldiagnostiseras då symptomen liknar dem vid vissa psykiska sjukdomar. Symptom: Nedstämdhet, irritabilitet, humörsvängningar, ångest/oro, trötthet, koncentrationssvårigheter, aptitförändring, sömnstörning.

Dysmenorré/mensvärk: För att stöta ut slemhinnan vid mensen måste musklerna i livmodern jobba och det kan göra ont. Olika kroppar har olika halter av de ämnen som orsakar sammandragningar i livmodern och därmed olika mycket ont. Många blir dåliga i magen samtidigt eftersom sammandragningarna i livmoderns muskulatur påverkar tarmarna. Knep för att lindra: värme på magen, träning och orgasm.

Källor: 1177 Vårdguiden, Endometriosföreningen