Kreativitet

"När man är en björn med en mycket liten hjärna och tänker ut saker, upptäcker man ibland att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på."
Det är björnen Nalle Puh som filosoferar. I en annan av böckerna om honom, grisen Nasse, åsnan Ior och Christoffer Robin återfinns följande lilla konversation:

"Jag har fått en bra idé", sa Puh till slut. "Men antagligen är det inte så mycket med den."

"Antagligen inte", sa Ior.

Hur många kreativa idéer tillåts inte blomma därför att omgivningen redan på förhand bestämt sig för att den som tror sig ha kommit på något revolutionerande egentligen är en rätt korkad dumbom? Som när åsnan Ior med två ord snabbt avfärdar sin vän Puh.

När blir en människa kreativ? Vad främjar förmågan att hitta på nya saker, att använda fantasin?

En person som utmanade gängse uppfattningar om vad som är möjligt var den amerikanske höjdhopparen Dick Fosbury. Efter flera års experimenterande vann han 1968 guld i de olympiska spelen i Mexico City - med ryggen vänd mot ribban under upphoppet.

Den nya stilen bröt mot alla tidigare teorier om hur en människa skulle kunna hoppa högt.

I dag använder Kajsa Bergqvist, Stefan Holm och alla andra höjdhoppare i världseliten sig av "fosburyflop".

Historien är full av vetenskapsmän, dramatiker, konstnärer, tekniker, idrottare, lärare och andra som åstadkommit smärre revolutioner inom sina ämnesområden genom att våga tänka nytt - och helt annorlunda.

Vad betyder då själva ordet kreativitet? Ordet kan spåras till latinets "creare" som betyder att skapa eller frambringa. Det handlar om en förmåga till nyskapande, om en frigörelse från etablerade perspektiv.

I mitten av 1700-talet studerade den tyske filosofen och författaren Emanuel Kant vad som kännetecknar ett geni. Han menade att alla genier måste överskrida etablerade gränser och följa sina egna lagar. Enligt Kant kan kreativa personer bara skapa "fritt" om de för samman kunskap och idéer från en rad olika områden.

På 1860-talet hävdade den italienske läkaren Cesare Lombroso att gränsen mellan genialitet och vansinne är "tunn och genomskinlig". Snart var bilderna av den galne bohemiske konstnären och den virrige men samtidigt kloke vetenskapsmannen allmänt accepterade.

Men många forskare reagerade mot detta enkla synsätt. De hävdade att kreativa människor snarare är envisa och arbetar mycket hårt - och inte alls är galna och "slarviga".

Den brittiske forskaren och författaren Graham Wallas talade redan på 1800-talet om fyra stadier i det kreativa skapandet.

Först kommer ett förstadium som kännetecknas av ett hårt arbete. Man tänker helt enkelt.

Därefter väntar "inkubationsperioden". Tankarna, känslorna och idéerna bearbetas i det omedvetna. Det är en tid för avslappning, då man för tillfället lämnat sitt problem för att syssla med något helt annat - och ändå undermedvetet bearbetar materialet.

Tredje steget är populärt uttryckt "Aha"-upplevelsen. Det omedvetna skickar upp sitt resultat till medvetandet i form av exempelvis en plötslig insikt - ett "Aha".

Slutligen väntar det mödosamma utarbetandet av idén. Man undersöker om insikten har något värde och om den kan omsättas i något verkligt, något praktiskt.

Psykologen och zoologen Robert Sperry, som 1981 fick Nobelpriset i medicin, forskade bland annat kring elektriska signaler i hjärnan. Personer som deltog i olika försök fick syssla med allt ifrån huvudräkning och analys av logiska problem till dagdrömmeri och att betrakta färger.

Roger Sperry upptäckte att den mänskliga hjärnan delar upp sitt arbete mellan vänster och höger halva. När den ena halvan är aktiv vilar den andra, och vice versa.

Den vänstra hjärnhalvan anses vara kopplad till bland annat logik, analys och ordbearbetning - den högra präglas i stället av rytmkänsla, fantasi och helhetsbedömningar.

Albert Einstein är ansedd som en av 1900-talets mest intelligenta vetenskapsmän. Använde han bara vänster hjärnhalva när han gjorde sina banbrytande upptäckter? Och var renässansmästaren Michelangelo enbart styrd av sin högra hjärnhalva när han skapade till exempel de världsberömda målningarna i Sixtinska Kapellet i Peterskyrkan i Rom?

Albert Einstein brukade ofta dagdrömma i skolan och var känd för sina kreativa lekar. Han blev ofta utkörd från lektionerna när fantasin rusade i väg. Även efter att han blivit en etablerad forskare och tilldelats Nobelpriset i fysik betonade han hur viktigt det är att sätta sig ned och dagdrömma.

Michelangelo å sin sida hade en enorm konstnärlig begåvning, men var samtidigt mycket duktig i matematik och fysik. Det senare hade han stor nytta av under arbetet med den enorma marmorstatyn "David", som i dag kan beskådas i Florens.

Kompositören Ludwig van Beethoven kom ofta med tokiga infall och betraktades av omgivningen som en fantasifull person. Fast när han skapade sin mästerliga musik arbetade han synnerligen metodiskt och noggrant. Enligt många var Beethoven närmast pedantisk när han arbetade.

Så den som vill vara kreativ måste kanske både arbeta hårt och låta fantasin få fritt spelrum? Thomas Edison, mannen bakom den elektriska glödlampan, berättade att han utförde över nio tusen försök innan han vågade presentera sin uppfinning. Han menade att kreativitet är en lagom blandning av just hårt arbete och lek. Det skapande geniet är resultatet av "en procent inspiration och nittionio procent transpiration", lär Edison ha yttrat.

Efter Roger Sperrys banbrytande forskning om den mänskliga hjärnan kom i snabb följd nya rön om hur det kreativa skapandet uppstår. Flera märkliga upptäckter skedde.

Bland annat visade det sig att om den som inte är särskilt bra på att måla eller musicera tränar dessa förmågor så blir han eller hon samtidigt bättre på att hantera ord och siffror - och även mer kreativ. Och den som är dålig på att räkna blir bättre på att måla och musicera om han eller hon tränar upp sin matematiska förmåga.

Roger Von Oech vid Creative Thinking i Kalifornien har under många år lett seminarier om hur man kan stimulera människors kreativitet. Apple, Coca-Cola, Nasa, Microsoft, Sony och det amerikanska OS-laget i simning listan på de som fått hans hjälp är lång.

Enligt Roger Von Oech hindrar en rad faktorer människor från att utveckla ett fritt skapande. Han är kritisk till skolan där eleverna från första dagen får lära sig att varje fråga har ett enda svar, när det i själva verket nästan alltid finns mer än en lösning på ett problem.

Ingegerd Carlsson, professor i psykologi vid universitetet i Lund, forskar sedan många år om kreativitet.

Hon menar att kreativitet inte får förväxlas med intelligens; många logiskt tänkande och intelligenta personer är ganska fantasilösa.

Enligt Ingegerd Carlsson ägnar sig kreativa barn gärna åt fantasilekar och har låtsaskompisar. Ofta ägnar de sig åt att skriva, måla eller åt andra skapande verksamheter.

Kreativa personer är ofta inte några "följa-efter-personer", enligt Ingegerd Carlsson. Deras inre värld är viktigare än vad andra säger och tycker, gruppens åsikter betyder väldigt lite.

För många kreativa människor fungerar en måttlig ångest - en viss förhöjd spänningsnivå - som en drivkraft, enligt Ingegerd Carlsson. Djup ångest, däremot, bromsar kreativiteten.

Nils-Eric Sahlin, professor i filosofi vid universitetet i Lund, har skrivit boken "Kreativitetens filosofi". Han tar hjälp av bland annat krigare, kockar, höjdhoppare och komponister för att närma sig detta svårgreppbara ämne. I slutet av boken menar han att generositet, gemenskap, kompetens, kulturell mångfald, tillit, tolerans, jämlikhet, nyfikenhet, frihetsanda och småskalighet är nyckelbegrepp för att skapa kreativa miljöer.

Vad hade hänt om åsnan Ior i stället lyssnat på Puh? Och visat generositet, tillit och nyfikenhet inför vännernas idé?

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut