Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Extra viktigt diskutera pengar i bonusfamiljen

Varannan vecka bor Tyko och Acke med mamma Karin och hennes sambo Loove. Då får de också träffa sin lillebror Bosse.
Varannan vecka bor Tyko och Acke med mamma Karin och hennes sambo Loove. Då får de också träffa sin lillebror Bosse. Foto: Meli Petersson Ellafi

Hur gör man med pengarna i bonusfamiljen? Karin och Loove har Bosse, två månader, tillsammans. Karin har sedan tidigare sönerna Tyko och Acke. ”Det är viktigt att att alla barn i familjen har samma villkor”, tycker Loove.

Plötsligt börjar Bosse oroligt röra på. Han gnyr lite och låter sedan något mer högljutt. Är han hungrig? Trött? Mamma Karin Ehrnberger upptäcker att Bosse kissat och när pappa Loove Broms bytt blöja blir det åter lugnt.

Bosse är drygt två månader och Looves första barn. Karin har två söner från ett tidigare äktenskap. Hur påverkas synen på familjeekonomin i bonusfamiljer?

– Jag var ganska okunnig om hur ekonomin kunde planeras och organiseras i en familj där en av föräldrarna har barn från en tidigare relation. Det finns få böcker i ämnet och det talas väldigt sällan om de här frågorna. Nya familjekonstellationer ställer givetvis andra krav än den traditionella kärnfamiljen, säger Karin.

När hon och Loove bodde var för sig talade de sällan om pengar och ekonomi. Var och en kunde i princip göra vad den ville med sina inkomster. Sedan ett år lever de tillsammans i en bostadsrättslägenhet i Årsta i södra Stockholm, och i slutet av juli kom sonen Bosse till världen. Varannan vecka utökas familjen med Karins söner Tyko och Acke.

Loove och Karin tjänar i dag ungefär lika mycket. Det kanske har inneburit att de ekonomiska samtalen blivit lättare än om någon av dem haft en väsentligt högre inkomst.

– Numer har vi en familjekassa för gemensamma utgifter och en privat kassa för det personliga. Fast ibland är det inte lätt att avgöra vad som är gemensamt och vad jag själv ska stå för. Om jag fikar ensam med Tyko eller Acke eller om jag går på bio med någon av dem, ska jag då betala från vår gemensamma kassa? säger Karin.

Hon och hennes förre man delar på kostnaden för sönernas kläder, läger och andra större utgifter. Hittills har det fungerat bra, kanske beroende på att Karin och han har relativt lika värderingar och uppfattningar om vilka utgifter som är rimliga utifrån barnens behov.

– Jag har några vänner som separerat och vi har talat om hur en skilsmässa förändrar de ekonomiska förutsättningarna. Jag har sökt efter råd och tips, men det finns ju så lite att läsa och ta del av.

Loove som suttit tyst en stund säger att han alltid varit relativt ointresserad av ekonomi. Hans mamma och bonuspappa diskuterade sällan sina inkomster och utgifter när han växte upp.

– Jag är uppfostrad till att vara ganska sparsam och till att vara medveten om vad jag har att röra mig med.

I Karins familj var förhållandet till pengar lite mer laddat. Hon fick ofta höra hur viktigt det var att spara, och om hon i tonåren köpte skor eller kläder fick hon ofta höra att ”det var väldigt dyrt”. De erfarenheterna gör att hon i dag vill ha koll på sin ekonomi och en egen kassa att röra sig med.

Efter att Karin och Loove flyttat ihop kände de ett behov av att prata igenom hur de såg på familjeekonomin. Han kände omedelbart att barnen, Karins två och eventuella gemensamma, måste behandlas lika.

– Det får inte vara olika villkor mellan barn i en familj. Min inställning var att om jag älskar Karin och vill leva med henne så kommer barnen med. Därför var det också viktigt för mig att se till att det fanns potential för fina känslor att få växa fram över tid. Min första tanke var att vi skulle dela på alla utgifter rakt av, säger Loove.

Efter en tid kom han och Karin fram till att deras gemensamma familjekonto ska användas till kostnaderna för lägenheten, mat, resor och andra gemensamma aktiviteter. Egna kläder och andra personliga utgifter belastar det privata kontot.

– Det känns viktigt att jag tar ansvar också för Karins äldre barn. Vi delar på alla hushållsutgifter och allt vi gör ihop. För mig skulle det kännas absurt att säga att Karin skulle behöva betala för det som Tyko och Acke äter hemma hos oss och räkna ut hur mycket toapapper de använder.

Uppdelningen av familjeekonomin gör att det inte behöver bli några diskussioner om att någon kanske använder för mycket av den gemensamma kassan för privata ändamål.

– Loove har till exempel ett brinnande cykelintresse som jag tycker att han kan bekosta, säger Karin. Själv är jag intresserad av hälsa och köper ganska mycket råkostprodukter. Men eftersom vi tar pengarna till det här från vår egen plånbok blir det aldrig något tjafs om ekonomin.

Loove säger att det oftast är Karin som tar initiativ till samtalen om pengar. Kanske är en förklaring att hon märker att kvinnor ofta är ekonomiska förlorare, både i gifta par och i samboförhållanden.

– Jag har sett att kvinnor ofta tar mer ansvar för inköp av till exempel kläder och skor till barnen – även om pengarna tas från det gemensamma kontot. Sedan bekostar många kvinnor även inköp till barnen från sitt ”privata” konto, tänker mer på dem än på sig själv.

Karin är utbildad industridesigner och arbetar nu med en doktorsavhandling om design och genus på Tekniska högskolan i Stockholm. Loove har redan disputerat i ämnet interaktionsdesign och forskar på samma högskola som sin sambo.

Ni är inte gifta?
– Nej, men vi har pratat om skillnaden mellan att vara gift och att vara sambo. Jag har förstått att det är jätteviktigt att skriva ett samboavtal för att få samma status och rättigheter som gifta. Särskilt viktigt är det när man lever i en sådan familjesituation som Loove och jag gör, svarar Karin.

Hon säger att kommunikation är A och O i den nya tidens familjer. Hennes exman är omgift och hans nya hustru har två barn sedan en tidigare relation. Karin och exmannen har som nämnts två barn tillsammans och så finns ju Bosse där.

– Det är alltså många vuxna och barn inblandade, säger Karin. Jag och min exman har en bra relation och samarbetet kring våra gemensamma barn fungerar utmärkt, även det ekonomiska.

Loove säger att han och Karin levde rätt olika liv innan de träffades. Få av hans vänner levde i fasta relationer och de flesta hade inte barn. Karin däremot hade ju två barn och flera vänner som redan levde ett tryggt familjeliv.

– Jag hade därför aldrig reflekterat särskilt mycket om familjeekonomi, säger Loove. Senare har jag talat med min syster och en vän om hur man kan tänka kring det här. Jag och vännen pratade bland annat inför att Karin och jag köpte vår lägenhet. Hur gör man med lånen och så vidare?

Bosse har vaknat till igen. Nu är han hungrig.

Loove och Karin delar föräldraledigheten rakt av redan från början. Han arbetar tisdagar och onsdagar, hon måndagar och torsdagar. På fredagarna är sonen ofta med på jobbet.

– Jag vill återkomma till det här med öppenhet, säger Karin. Att prata om den privata ekonomin, om hur man ser på till exempel föräldraledigheten, är viktigt. Jag tror att det gör att relationen blir starkare och att det blir mindre diskussion och bråk om pengar.

Vad tycker du? Bråkar du och din partner om pengar? Hur delar ni upp er ekonomi? Skriv till insidan@dn.se

Familjen Broms Ehrnberger

Karin Ehrnberger

Ålder: 37 år.

Familj: Sambon Loove, gemensamma sonen Bosse och sönerna Tyko (11) och Acke (7) från ett tidigare äktenskap.

Bor: Lägenhet i södra Stockholm.

Gör: Utbildad industridesigner, arbetar på en doktorsavhandling.

Loove Broms

Ålder: 37 år.

Bor: Lägenhet i södra Stockholm.

Familj: Sambon Karin, gemensamma sonen Bosse och bonussönerna Tyko och Acke.

Gör: Forskar på Tekniska högskolan, har doktorerat i ämnet industridesign.

Allt fler barn bor växelvis

Under 2013 slutade 25 100 äkten­skap med skils­mässa, den högsta noter­ingen sedan 1975. Ytter­ligare 28 800 äkten­skap upp­löstes genom döds­fall. I genom­snitt hade äkten­skapen varat i drygt 24 år. Hur många samboförhållanden som upphör är svårare att beräkna.

Under de senaste trettio åren har, med några få undantag, siffran för antal skilda par pendlat mellan 20 000 och 25 000 per år.

Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor i dag växelvis hos sina föräldrar. Om separa­tionen mellan föräld­rarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen växelvis.

I Sverige finns 1,9 miljoner barn i åldrarna 0–17 år. Av dem har 480 000 föräldrar som har separerat eller aldrig levt tillsammans.