Insidan

Fler äldre lider av psykisk ohälsa

Foto: Alamy

Varje dag tar en pensionär i Sverige sitt liv, de flesta är män. Psykisk ohälsa är så vanligt bland äldre att det i dag ses som en stor folksjukdom. Men mycket få gamla får hjälp för sina psykiska problem.

Susanne Rolfner Suvanto

En glad mormor som passar barnbarnen och bakar kakor, som lever ett stillsamt och tillbakadraget liv. Det är en vanlig bild vi har av hur äldre är eller borde vara. Men vad händer när det visar sig att snälla mormor har missbruksproblem, super sig redlös, slåss, blir deprimerad eller psykotisk? Eller när morfar inte vill leva längre?

Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre. Risken att drabbas av depression är till exempel fyra gånger så stor efter 65. Men att äldre erbjuds samtalsterapi, till exempel kbt, är mycket sällsynt. Många behandlas med olämplig psykofarmaka – om deras depressioner över huvud taget upptäcks. Många behandlas inte alls.

– Psykiskt sjuka gamla är klart missgynnade i vården. I dag hamnar de mellan stolarna, mitt emellan äldreomsorgen och psykiatrin.

Det säger Susanne Rolfner Suvanto, som skrivit boken ”Mellan äldreomsorg och psykiatri” och som är en av eldsjälarna bakom den nationella konferens om ”Äldre och psykisk ohälsa” som inleds i dag i Stockholm.

Kommunernas äldreomsorg är inte utformad för att ta hand om gamla människor som missbrukar, är deprimerade eller har en psykos. I stället förlorar ibland psykiskt sjuka som fyller 65 den hjälp de tidigare haft, exempelvis i form av boendestöd eller sysselsättning, konstaterar hon.

– Vilket gör dem ännu mer isolerade, eftersom de ofta saknar ett naturligt socialt nätverk. Och psykiatrin är inte rustad för gamla människor, som kan ha både fysiska krämpor och åldersförändringar som påverkar behov och val av medicinering.

I en rapport från Socialstyrelsen konstateras att 12–15 procent av alla över 65 år har en depression. Ångestsjukdomar är vanliga, 5–10 procent har ångest, ofta tillsammans med depression. Psykossjukdomar förekommer bland 1–2 procent. Detta innebär att närmare 30 procent av landets drygt 1,6 miljoner äldre har någon form av psykisk ohälsa som egentligen kräver behandling eller andra insatser. Och då är alltså inte demenssjukdomarna medräknade.

Det finns flera förklaringar till att de äldres psykiska hälsa är så eftersatt, menar Susanne Rolfner Suvanto. Dels handlar det om att våra bilder av äldre och av psykiskt sjuka inte går ihop.

– För många är den inre bilden av den psykiskt sjuke en man i 40-årsåldern som har en psykossjukdom. Medan en äldre person är en snäll mormor med rullator. Hon förknippas inte med missbruk, psykotiska symtom eller depression. En mormor slåss inte, det är inte tänkbart. De här inre bilderna bidrar till att äldres psykiska problem osynliggörs och att de gamla inte får den hjälp de behöver.

Dels ses depression och ångest av många som en del av själva åldrandet, som att det är naturligt att bli ledsen när man är gammal. Självmord, som är vanligast bland män över 65 år, betraktas inte sällan som en konsekvens av till exempel svår fysisk sjukdom.

År 2010 tog 241 män och 111 kvinnor över 65 år sitt liv i Sverige, visar siffror från Karolinska Institutets centrum för suicidforskning. Det innebär en pensionär varje dag. Det finns studier som visar att äldres självmord inte alls upprör oss lika mycket som till exempel tonåringars. Minst upprörda blir vi av äldre kvinnors självmord.

– Det är lätt att tänka att ”han eller hon som var så gammal och sjuk väl hade rätt att avsluta livet på egen hand”. Och visst finns en viss koppling till fysisk sjukdom i statistiken över självmord bland äldre, men det är egentligen inte den gruppen det handlar om. I stället handlar det främst om människor med depression.

Och att vara deprimerad tillhör inte det normala åldrandet, betonar Susanne Rolfner Suvanto.

– Livet är lika värdefullt oavsett hur gammal man är, och varje självmord är en katastrof.

Ska självmorden kunna förebyggas måste vi våga prata om självmordstankarna, menar hon.

– Våga ställa frågor. Självmordstankar har alla, de är inte farliga. Det farliga är när man fastnar i dem och ältar dem.

I alla åldersgrupper är det fler män än kvinnor som begår självmord. Men bland äldre är skillnaden ännu större. Varför vet ingen säkert.

– När det gäller äldre så kanske männen klarar sjukdomar och åldrande sämre, delvis för att de har ett sämre socialt nätverk. Man kan tänka sig att framtidens män, som har bättre kontakt med sina barn och som har lättare för att prata om känslor och att söka hjälp, kommer att klara åldrandet bättre.

Depression tar sig ofta andra uttryck hos en äldre person och kan därför vara svår att upptäcka vid ett kort besök på vårdcentralen. Ofta söker man läkare för ont i magen, ryggont, yrsel eller minnesproblem.

I Socialstyrelsens rapport konstateras att psykiskt sjuka äldre inte får specialiserad psykiatrisk öppen- och slutenvård på samma sätt som yngre. Vårdplatserna har skurits ned. Andelen personer som år 2010 vårdades för en psykisk sjukdom var lägst bland dem som var 65 år och äldre. Många behandlas med olämpliga psykofarmaka, som ångestdämpande och sömnmedel, som ökar risken för minnesstörningar och fallolyckor. Och äldre erbjuds mycket sällan samtalsterapi, trots att Socialstyrelsen i sina nationella riktlinjer rekommenderar det för äldre med depression och ångestsyndrom.

– Det finns en föreställning om att man inte ska rota i gamla människors liv, säger Susanne Rolfner Suvanto. Men ålderdomen är ju en tid då man ska knyta ihop saker och ting, lägga livet till rätta. Då kan man behöva hjälp att tänka i nya banor. Dessutom närmar sig den stora separationen, vår förestående död. Och därmed ökar behovet av att få diskutera de riktigt stora existentiella frågorna – var kommer vi ifrån och vart ska vi? De går inte att runda längre, när man närmar sig 90.

Om du fick bestämma, hur skulle vården av äldre med psykiska problem se ut?

– 65-årsgränsen måste rivas, vård ska ges utifrån behov, inte utifrån ålder. Psyket och själen måste bli en lika viktig del som kroppen i äldrevården. Och inom psykiatrin måste man tänka igenom: Hur blir det när den här patienten blir 82?

Yrke: Sjuksköterska, fil mag i

Yrke: Sjuksköterska, fil mag i vårdpedagogik, föreläser och skriver om äldres psykiska ohälsa. Arbetar på SKL, Sveriges kommuner och landsting. Börjar i höst som samordnare för psykiatrifrågor på Socialstyrelsen.

Ålder: 48 år.

Aktuell: Med boken ”Mellan äldreomsorg och psykiatri” (Gothia förlag). Eldsjäl bakom konferensen ”Äldre och psykisk ohälsa” som äger rum 21–22 maj i Stockholm.

Gör just nu: Skriver på ny lärobok om äldres psykiska ohälsa.

Depression hos äldre – så visar det sig:

• Äldre med depression har ofta vagare symtom på sjukdomen än yngre personer. Ofta söker de för kroppsliga besvär och inser inte att de är deprimerade. De visar inte heller sitt sänkta stämningsläge vid ett kortare samtal och depressionen kan lätt missas i exempelvis primärvården.

• Vanliga fysiska symtom är stark trötthet, magproblem, huvudvärk, yrsel, smärtor i muskler och leder.

• Ofta finns ångest och upplevda minnesproblem, en känsla av hopplöshet och hjälplöshet, samt sömnproblem.

• Vissa symtom kan påminna om demens och kan i vissa fall vara en del i en begynnande demens.

Viktiga faktorer:

• Äldre har minskade halter av signalsubstanser i hjärnan och blir känsligare för depression.

• Många har förändringar i hjärnan efter stroke.

• Yttre påfrestningar som sorg, ensamhet, ekonomiska problem eller missbruk.

• Kroppslig sjukdom, näringsbrist och vissa mediciner.

Källa: Äldre i Centrum och Vårdguiden