Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

För Sandra är vardagen fylld av andras hemligheter

Som psykolog engagerar sig Sandra Guteklint varje dag i olika människoöden. Men när arbetsdagen är slut fokuserar hon på sig själv och sin familj.
Som psykolog engagerar sig Sandra Guteklint varje dag i olika människoöden. Men när arbetsdagen är slut fokuserar hon på sig själv och sin familj. Foto: Eva Tedesjö
Psykologen Sandra Guteklint möter många människor som bär på hemligheter. ”De allra flesta upplever det som en lättnad att få berätta”, säger hon.

Sandra Guteklint är legitimerad psykolog som är inriktad på KBT. Hon har en mottagning i centrala Stockholm. Hit kommer människor för att få hjälp med ångest, depression, stress, relationsproblem eller andra svårigheter.

– Många kommer hit och pratar om saker som de kanske inte har berättat för någon annan. Det vi pratar om här har oftast med relationer att göra på något sätt.

En hemlighet, definierar Sandra, är något man medvetet undanhåller någon, något som har relevans för den man undanhåller den för, eller för den egna personens självbild.

– Jag tror att det är viktigt att det är en medveten handling, för det finns ju massor av saker som vi inte berättar om oss själva. Det är först när man vet att man gömmer undan något som det blir en hemlighet, säger hon.

De hemligheter som kommer upp i samtalen mellan Sandra Guteklint och hennes klienter är ofta förknippade med skam.

– Skam är en svår känsla, den gör att man kan känna sig utanför och annorlunda. Och skulle man berätta sin hemlighet är många rädda för att de ska bli betraktade som ännu mer konstiga, att människor ska se på dem på ett negativt sätt.

En hemlighet som hon ofta möter är att man inte har haft några kärleksrelationer.

– Jag träffar ganska många som lider av det och som håller det inom sig. Många kommer till mig när de är i 40-årsåldern, och i den åldern kan det kännas svårt att sitta runt fikabordet på jobbet när kolleger pratar om partner och barn. Till mig kommer de då för att få hjälp att bryta ett mönster de har hamnat i, hitta sätt att gå vidare.

Att inte kunna få barn är en annan hemlighet som många bär på, eller att inte vilja ha barn. Otrohet är också en vanlig hemlighet som dyker upp i terapi.

Många som har vuxit upp i familjer där föräldrarna har skilt sig berättar att de burit på hemligheter om föräldrarna för att skydda dem mot varandra.

– Man berättar inte om mamma för pappa för att inte göra honom ledsen till exempel. Det hemlighållandet lär sig barn snabbt och det kan skapa en väldig osäkerhet när man är liten.

Kan hemligheter ibland vara bra att bevara?

– Ja, i affärsvärlden är det så klart bra, då behöver man undanhålla information från konkurrenter. Det kan handla om affärsstrategier, koncept, recept … Men när det gäller relationer är jag tveksam till om det är så bra, jag tror att man ska vara öppen inför varandra. En hemlighet i en parrelation skapar en distans som inte främjar kärleken. Hemligheten behöver inte vara förödande, men den främjar ändå inte förhållandet.

Sandra Guteklint möter även klienter som bär på tyngre hemligheter. En del berättar om sexmissbruk. En del berättar att de vuxit upp i en familj med mycket våld eller med en förälder som drack för mycket.

Några kan tycka att det är smärtsamt och ångestväckande att tala om detta i terapin, berättar Sandra Guteklint.

– Men de allra flesta upplever en lättnad i att få berätta. När man går omkring med tankar som bara finns i ens eget huvud så blir de oreflekterade. Om man skriver ned det man känner, eller pratar om det, får man ett annat perspektiv på det som har hänt. Man kan se på hemligheten med nya ögon.

Det är lätt att saker som man har varit med om som liten ”fastnar” i en, men pratar man om det med en annan vuxen så kan man få en vuxen blick på det som hänt, menar Sandra Guteklint.

– Det kan göra att känslorna och förståelsen av det förflutna förändras. Min uppgift blir då att hjälpa personen att få fatt i ”barnets” känslor och att vägleda i att skapa ett vuxet perspektiv.

Som ett exempel berättar hon om en person som vuxit upp i en familj där pappan var mycket våldsam. Sandras klient anklagade sig själv för att han inte kunnat skydda sin mamma och sina småsyskon.

– Han hade burit allt detta inom sig och inte velat berätta för någon. En sådan känsla kan, om man inte tar itu med den, leda till rent självhat. Det är viktigt att man får komma till insikt om att man var ett litet barn då, som var i en utsatt position – och att man inte kunde göra något åt situationen. Men det är en lång process.

Vad är det för skillnad på hemlighet och lögn?

– Lögner behöver inte alls ha med hemligheter att göra, man kan ju ljuga hejvilt om andra utan att det handlar om hemliga saker. Lögnen står för sig själv, kan man säga. Att ljuga eller bedra är att vilseleda någon medvetet, det är en aktiv handling, tycker jag.

Vad gör du med alla hemligheter som du får reda på? Jag förstår ju att du har tystnadsplikt, men gör du något för att andras hemligheter ska vara lättare att bära?

– Jag har hundratals livshistorier i små fack här, säger Sandra Guteklint och pekar på sitt huvud. Jag är väldigt engagerad i varje historia, men när jag går hem så stänger jag igen de där små lådorna. Jag upplever inte att jag går och bär på andras hemligheter. Med min familj är mitt fokus på den delen av mitt liv.

Chatta om hemligheter

I dag klockan 16–17 kan du chatta med psykologen Sandra Guteklint på dn.se. Du kan skriva frågor och inlägg i förväg.