Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”För strokedrabbade är varje minut dyrbar”

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke — 30.000 personer drabbas varje år. Hälften dör eller får svåra handikapp. Vid minsta misstanke — åk direkt till sjukhusakuten!

Stroke är – efter hjärtsjukdom och cancer – den tredje största döds­orsaken och den absolut vanligaste orsaken till förlamning och tal­svårigheter. Av de 30 000 svenskar som insjuknar varje år i stroke dör 20 procent. Ytterligare 30 procent får svåra handikapp.

En av anledningarna är att trombolys, det vill säga propplösande medicin, bara kan ges inom fyra och en halv timme efter det att symtomen börjat. Hinner det gå längre tid kan behandlingen göra mer skada än nytta, det vill säga ge blödningar.

– När det gäller stroke är varje minut dyrbar. Därför är det så oerhört viktigt att snabbt söka vård – och inte på vårdcentralen, utan på sjukhus direkt.

Det säger Mia von Euler, neurolog på Södersjukhuset i Stockholm. Hon ansvarar för Karolinska institutets forskningsnätverk på Södersjukhuset, som bedriver forskning och utbildning kring stroke.

– Ju längre tid det dröjer innan patienten kommer under behandling, desto fler nervceller hinner dö och desto större blir hjärnskadorna.

Får man symtom som till exempel synrubbningar, yrsel, hängande mungipa, svår huvudvärk, domning i en arm eller försvagning i ett ben bör man ringa efter ambulans direkt. Försvinner symtomen efter en stund handlar det oftast om TIA (transitorisk ischemisk attack) som kan vara ett förstadium till ­stroke och som drabbar cirka 10.000 personer varje år.

Men även om symtomen försvinner ska man åka till sjukhus, eftersom besvären måste utredas av stroke­specialist och förebyggande medicin sättas in. För har man haft en TIA är risken att insjukna i stroke hög. Mellan fem och tio procent av dem som fått en TIA får en stroke inom några dagar.

Många, särskilt kvinnor, söker dock inte vård förrän de utvecklat en full stroke. På datortomografibilder av hjärnan syns då ofta gamla förändringar som patienten inte sökt för.

I dag får bara litet drygt sju procent av alla strokepatienter i Sverige trombolys. Resten kommer för sent. I Helsingfors lyckas man ge trombolys till hela 20 procent. Detta genom informationskampanjer till allmänheten och genom att man organiserat om vården så att alla misstänkta strokefall kommer till ett ställe och tas omhand av en van strokespecialist. Dessutom har röntgen med datortomografi lagts intill akuten, så att ingen värdefull tid går till spillo på sjukhuset.

– Om vi kunde åstadkomma något liknande i Stockholm skulle dödligheten minska och kanske femtio till hundra människor om året slippa svåra hjärnskador, säger Mia von Euler.

Stroke, som förr kallades slaganfall, finns av tre slag: Ischemisk stroke, som utgör 85 procent av fallen, innebär att man får en propp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt). I tio procent av fallen handlar det i stället om en blödning djupt inne i hjärnvävnaden och i fem procent om en blödning mellan hjärnvävnaden och skallbenet.

Majoriteten av strokepatienterna är över 60 år, men att 30–35-åringar drabbas är inte helt ovanligt. Hos en del är anledningen hjärtfel, som förmaksflimmer. And­ra har utsatts för skada på halsen eller i nacken, till exempel genom en bilolycka då bältet legat åt mot halsen.

Högt blodtryck är en av de vanligaste riskfaktorerna. Också rökning ökar risken. I många fall finner man ingen klar orsak.

Handlar det om en blödning kan man i vissa fall operera. Om stroken beror på proppar från hjärtat ges blodförtunnande läkemedel, oftast warfarin (Waran) för att förhindra nya proppar.

Det har funnits ett motstånd mot att behandla särskilt äldre patienter med Waran på grund av oro för blödningar. Och också en rädsla från många patienter. Men en ny brittisk studie, baserad på nära 1 000 kvinnor och män, har visat att antalet återfall i stroke kan halveras med Waran. Och antalet komplikationer i form av blödningar är inte fler med Waran än med behandling med acetylsalicylsyra.

Alla patienter med stroke bör tas omhand på särskilda stroke­enheter, eftersom det är viktigt med snabb mobilisering av spe­cial­kompetent personal. Men stroke­enheter finns ännu inte på alla sjukhus i landet.

Rehabilitering efter en stroke är viktigt för att få förlamningar och talsvårigheter att gå tillbaka. Men i dag är rehabiliteringen sorgligt eftersatt, säger Mia von Euler.

– En stroke ställer till med väldigt mycket. Många blir oerhört trötta, stresståligheten minskar och det är inte alls säkert att man kan gå tillbaka till sitt gamla jobb. Men får man bara hjälp att träna upp hjärnan är den otrolig på att kompensera för skadorna.

Forskningens fokus: Bättre mediciner

Försök görs nu på Karolinska sjukhuset att genom ”korkskruvsmetoden” dra ut proppar ur huvudet. Man går då in med en kateter via ljumsken. Resultaten har blivit allt bättre, särskilt när det gäller stora proppar.

Nya läkemedel testas som mer effektivt ska ska kunna lösa proppar och samtidigt minska risken för blödningar i hjärnan. Bland annat har forskare vid Lunds universitet tillsammans med amerikanska forskare upptäckt ett ämne som kan förstärka hjärnans självläkande funktioner efter stroke. Substansen skulle kunna ges upp till två dagar efter stroke.

Kan man genom att kyla ned ­strokepatienter minska hjärncellernas energiförbrukning så att cellerna inte dör så snabbt och därmed vinna tid? Försök pågår.

Kan man genom att stimulera stamceller få dem att ersätta hjärnceller som dött? Förhoppningarna är stora. Två miljoner nervceller dör per minut vid stroke.

Hur kan man bättre förebygga återfall i stroke? Nya behandlingsmetoder behövs.

Visste du att …

Av de 30 000 svenskar som insjuknar i stroke varje år är 6 000 under 60 år.

Cirka 100 000 svenskar lever med följderna av stroke och minst 20 000 behöver mycket stora ­hjälp­insatser och tillsyn dygnet runt.

Den årliga samhällskostnaden för stroke är närmare 20 miljarder kronor.

I Europa dör 18 procent av alla kvinnor och 11 procent av alla män av stroke.

Buller från trafiken kan öka risken för stroke – särskilt hos äldre, enligt en ny, dansk studie.

Amerikanska studier visar att kvinnor väntar längre med att söka hjälp än män. De manliga patienterna får bättre vård än de kvinnliga och får i större utsträckning moderna läkemedel. Kvinnor drabbas hårdare av stroke än män, mycket beroende på att de är äldre när de drabbas.

Vid afasi (förlust av talförmågan) efter stroke återhämtar sig kvinnor snabbare än män, troligen beroende på olikheter i hjärnans anatomi och funktion. Man har spekulerat i att det faktum att kvinnor har mer kommunikation mellan höger och vänster hjärnhalva underlättar för att afasin ska gå tillbaka.

Överviktiga lever längre efter en stroke, visar – något överraskande – två nya studier som publicerats i tidskrifterna Neurology och Stroke. Sannolikt beror detta på att depression och matleda är vanliga problem efter stroke, tror professor Kjell Asplund, som svarar för det svenska Riks-strokeregistret. Överviktiga kan då ha en fördel av att de har mer att ta av.

Frågor och svar om stroke

Vilka är symtomen vid stroke?

Synbortfall, domning i arm eller ben, hängande mungipa, svårt att svälja, svårt att hitta ord. Om proppen sitter i bakre delen av huvudet kan man få yrsel, dubbelseende och dessutom må illa.

Varifrån kommer propparna?

Ofta har de vandrat från hjärtat. Rytmstörningen förmaksflimmer är en av de viktigaste orsakerna till stroke, särskilt hos kvinnor. En kvinna har fyra gånger större risk att få en propp i hjärnan av sitt förmaksflimmer än en man. Varför är inte klarlagt. En anledning kan vara att kvinnor har smalare kärl. En annan kan vara att kvinnor i mindre utsträckning än män behandlats med Waran. Enligt nya riktlinjer ska nu alla kvinnor med förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel.

Vilka kan följderna bli av en stroke?

Vanligast är halvsides förlamning, talsvårigheter och känselnedsättning.

Så kan du skydda hjärnan

Rök inte. Risken för rökare att få stroke är två till tre gånger högre än hos icke-rökare.

Kolla blodtrycket regelbundet, och dina blodfettvärden. Högt blodtryck under lång tid ökar ­risken – särskilt hos kvinnor, enligt en ny studie. Liksom stress, övervikt och diabetes.

För mycket alkohol ökar risken.

Migrän med aura är kopplat till ökad risk för stroke. Hur det kommer sig är oklart.

Östrogenbehandling under lång tid, liksom p-piller med hög östrogendos ger en viss ökning av risken för stroke. Lågdos-p-piller tycks inte öka risken.

Att på eget bevåg ta en halv magnecyl om dagen för att skydda sig mot stroke är inget som stroke-experterna kan rekommendera, eftersom inga studier gjorts som visar att det har effekt. Däremot rekommenderas det till personer som redan haft en TIA eller en stroke för att förebygga återfall.

Läs mer

”Det gick en propp” av Anita Jekander (W&W).

”Kvinnohjärtan”, Studentlitteratur 2011 (tar också upp stroke).

www.hjarnfonden.se

www.strokeforbundet.se

www.riks-stroke.org

www.hjart-lungfonden.se

www.1.6miljonerklubben.com (driver nu i februari/mars kampanjen ”Women in red” för mer forskning om kvinnors hjärt-kärlsjukdomar)

”Stroke och konsten att vara anhörig” av Maria Wallström (Notisförlag).

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.