Berätta inte det här för någon

Föräldrarnas tystnad dolde krigets fasor

Bild 1 av 2
Elli och Kurt Oppenheimer föddes i Frankfurt am Main. Foto: Privat
Bertil Oppenheimers föräldrar gömde sig i tyskockuperade Holland innan de till slut fick komma till Sverige. Foto: Ingemar Lindewall
  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

För många av de judar som flydde Tyskland på 1930- och 40-talet blev kriget ett sådant trauma att de aldrig förmådde tala med sina barn om vad som hänt. Bertil Oppenheimers föräldrar berättade inte vad de varit med om.

För många av de judar som flydde Tyskland på 1930- och 40-talet blev kriget ett sådant trauma att de aldrig förmådde tala med sina barn om vad som hänt. Bertil Oppenheimers föräldrar berättade inte vad de varit med om.

– Det enda jag visste om deras bakgrund var att de var födda i Frankfurt am Main, att de gifte sig 1937 och kom till Sverige 1943. Jag visste också att de hade varit gömda i Holland något år innan de kom till Sverige, men inte mycket mer, säger Bertil Oppenheimer.

Som tonåring och ung vuxen tänkte Bertil, som är 62 år i dag, inte så mycket mer på det. Han började visserligen släktforska som 16-åring, men det var mest för att undersöka om han var släkt med Robert Oppenheimer, den kända fysiker som kallats atombombens fader. Men de var inte släkt.

Annons:

När det handlade om andra världskriget på tv stängde Bertils föräldrar genast av.

– Det kanske låter konstigt, men jag ställde aldrig några frågor om kriget heller eller om vad som hade hänt. Pappa var hjärtsjuk, det kändes som om han inte skulle klara av det. Han tålde inte att bli upprörd. Jag kanske kunde ha pratat med mamma, men det blev aldrig av.

– Jag tror att jag kände av att det var något som inte gick att prata om, det var för smärtsamt och svårt, säger Bertil.

En gång försökte Bertils pappa visa saker som han sparat i en skokartong i källaren för Bertils unga blivande fru Elisabet. Bland annat den gula tygstjärna som han varit tvungen att bära utanpå kläderna för att visa att han var jude.

– Pappa öppnade kartongen men stängde den genast igen. Det blev för starka känslor. Han kunde inte berätta.

Det var inte förrän för nio år sedan, då båda föräldrarna sedan länge var döda, som Bertil började forska mer i deras historia. Föräldrarna hade varit gömda hos två olika familjer i Holland under kriget för att undkomma nazisternas förföljelse av judar. Bertil fick kontakt med en dotter till en av familjerna och åkte ned med sin äldre bror och bådas fruar och hälsade på.

Under alla år som Bertils föräldrar varit i livet hade de skickat julklappar till familjerna.

– Kvinnans äldre syskon visste mycket väl vilka mina föräldrar var och visade var de hade gömt sig, bland annat i en underjordisk gång under ett kylskåp. Hos en grann­familj hade de blivit gömda på vinden. Det var precis som historien om Anne Frank. Det var otroligt att se, säger Bertil Oppenheimer.

På Riksarkivet i Stockholm fann Bertil en tjock dossier som handlade om hans föräldrar. Det visade sig att föräldrarna kommit till Stockholm redan 1938 men blivit utvisade ur landet.

– Troligen på grund av att Sverige var tyskvänligt på den tiden. Man var rädd, även inom den judiska församlingen har jag förstått, att antalet judar skulle bli för stort och att det skulle öka antisemitismen i Sverige, säger Bertil Oppenheimer.

I dossiern låg sex ansökningar om inresetillstånd till Sverige mellan åren 1939 och 1942, alla hade blivit avslagna med röd stämpel.

Till slut, 1943, fick Bertils föräldrar uppehållstillstånd i Sverige, och dessutom unikt nog svenskt medborgarskap, tack vare en släktings kontakt med den svenska justitieministern. Men först var paret tvungna att muta sig till utresetillstånd från Holland av en Gestapoman samt bege sig till den svenska legationen i Berlin under brinnande krig för att få visum till resan.

– De måste ha varit mycket rädda, säger Bertil Oppenheimer.

Senare har Bertil funnit dokument som visar att föräldrarna var listade för att transporteras till koncentrationslägret Bergen-Belsen. Tack vare det svenska medborgarskapet blev de räddade.

Vad tänker du i dag om den tystnad som fanns kring dina föräldrars tidigare liv?

– Mamma och pappa ville skona oss från allt det hemska som hänt under kriget. Det var ett trauma. Och det är någonting som jag möter ofta hos barn till överlevande judar. Mina föräldrar satt inte i läger, men de var så pass skadade och utmattade av kriget att de inte orkade berätta. De levde i ständig skräck under många år. Folk bara försvann, och de visste att det kunde drabba dem.

Hade det förändrat något för dig om de hade berättat vad de hade varit med om?

– Det vet jag inte, troligen hade jag fått en större förståelse för mina föräldrar. Jag upplevde alltid att jag skilde mig från mina kompisar. Mina föräldrar var gamla, de fick barn sent på grund av kriget. Vi pratade tyska hemma och såg annorlunda ut. Det fanns en väldig oro och nervositet i hemmet som jag skulle ha haft lättare att förstå om de hade berättat mer, säger Bertil.

Bertil Oppenheimers sökande efter sina föräldrars levnadsöde blev till slut en bok som kom ut 2010. Den heter ”Till Sverige. Historien som aldrig blev berättad” (Jure förlag). Han är ofta ute och föreläser om den.

– Det är jätteviktigt för mig. Inte bara för att det handlar om mina föräldrars levnadsöde utan också för att jag ser det som en informationsplikt att berätta om vad som hände under kriget.

– Så sent som på 1970-talet fick mina föräldrar hakkors målade på sin villa. Och se bara på Sverigedemokraternas framfart, främlingsfientligheten finns mitt ibland oss även i dag.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Attack i Frankrike – många skadade. Tredje dådet på kort tid. 16  4 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Bohuslänska Kungshamn. Simmade ut i havet strax efter klockan 21. 5  1 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

glasgPyff500
Foto: Reuters Sopbilen stoppades när en vägg tog emot.

 Sopbil rände in bland fotgängare i Glasgow. Sex döda – åtta på sjukhus. 11  8 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: