Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Förr gick man inte till personangrepp”

Mai-Lis Hellénius.
Mai-Lis Hellénius. Foto: Leif R Jansson/Scanpix/Beatrice Lundborg
Livsstilsprofessor Mai-Lis Hellénius är över­tygad om att mättat fett är farligt. Men påhoppen har gjort att hon funderat på att sluta prata offentligt om mat.

Hon är en av lchf-kostens hårdaste kritiker och för det har hon, säger hon, de senaste fyra fem åren utsatts för påhopp praktiskt taget dagligen.

– Det handlar om allt från högljudda diskussioner till ilskna personangrepp och regelrätta hot. Jag har aldrig varit med om något liknande.

Livsstilsprofessor brukar Mai-Lis Hellénius kallas , men egentligen är det professor i kardiovaskulär prevention hon är. Vilket betyder att hon ska lära oss hur vi blir mindre bukfeta och därmed slipper drabbas av hjärtinfarkt och andra sjukdomar. Länge har hon propagerat för medelhavskosten, med mycket frukt och grönt, fisk, fullkorn och omättade fetter i form av till exempel olivolja. De mättade fetter som finns i bland annat mejeriprodukter är däremot på sikt skadliga. Om det är hon övertygad, och om det skriver hon böcker och föreläser.

Men det extrema tonläget i matdebatten har gjort, säger hon, att hon ibland funderat på att sluta prata offentligt om mat.

– Visst kunde man ogilla sina motståndare även förr, men man gick inte till personangrepp på det sätt som sker i dag.

De otrevliga och hotfulla mejlen slänger hon numer direkt. Och hon har slutat läsa bloggar.

– Jag blir bara ledsen och besviken. Det tar så mycket kraft. Jag försöker ägna mig åt att forska och undervisa i stället. Jag har kolleger som tystnat och dragit sig ur debatten om mat för att de tycker att den blivit så obehaglig. Det är ju inte klokt, att man ska bli hotad och utskälld för att man gör sitt jobb.

Varför mat, och särskilt då frågan om fett i maten, väcker så våldsamma känslor diskuteras varenda dag på livsstilsmottagningen, säger Mai-Lis Hellénius. Kanske är det en klassfråga, tror hon. Eller ett uttryck för ett växande expertförakt. Kanske uppfattar människor kritik av den mat de äter som att de själva inte duger.

– En gång efter en föreläsning kom en upprörd kvinna fram till mig, högröd i ansiktet, och sa ”du kränker mig, du kränker oss som äter fett”. Jag hade aldrig tänkt i termer av kränkning. Men på ett sätt kan jag förstå henne. För säger man att den mat vi lärt oss tycka om här i Norden, som fläsk, grädde och smör, faktiskt inte är bra för oss, då är det som att kritisera själva folksjälen. Jag vill inte ta ifrån någon glädjen och njutningen kring mat och matlagning. Men jag tycker att jag måste stå upp för det jag bedömer som vetenskap, och rapportera om den forskning som görs.

Ytterligare en förklaring till det uppskruvade tonläget är att rådgivningen om mat har flyttat ut i bloggosfären, tror Mai-Lis Hellénius. Men anledning till självkritik finns också, tycker hon.

– Vi forskare har inte varit särskilt duktiga på marknadsföring och kommunikation. Vi garderar oss ständigt och säger ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Enkla, raka budskap är det som går hem.

Själv är Mai-Lis Hellénius, som tillbringade en stor del av barndomen på morföräldrarnas gård i Medelpad, uppfödd på den traditionellt stabbiga mjöl- och mjölkmaten.

Men egentligen, tycker hon, borde debatten byta fokus. För viktigare för vår hälsa än vad vi stoppar i oss är faktiskt att vi rör oss alldeles för litet.

– Vi är allätare, och måste äta ganska mycket om vi ska få i oss de vitaminer och näringsämnen vi behöver. Om vi ska kunna göra det utan att bli alltför tunga måste vi röra oss väldigt mycket mer än vi gör i dag.

Fakta: Mai-Lis Hellénius

Ålder: 58 år.

Familj: Make och vuxen son.

Yrke: Professor i allmänmedicin, chef för livsstilsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Aktuell: Med nya boken ”Riktiga män äter sallad” tillsammans med kocken KC Wallberg, krögare på restaurang Gubbhyllan på Skansen (Ica bokförlag)

Äter helst: Havregrynsgröt på morgonen. Har alltid lax i frysen.

Äter inte alls: Lever och njure.

Bästa matminnet: Mormors klappgröt, gjord på smultron och mannagryn.

Vad handlar striden om?

• Lchf står för ”low carb, high fat” och innebär att man minskar på kolhydraterna och ökar på fettet i maten. Lchf-ätare undviker eller minimerar konsumtionen av socker och stärkelserik mat som bröd, ris, pasta och potatis och väljer helfeta mjölkprodukter och smör.

• Kolhydratrik föda höjer blodsockret och stimulerar frisättningen av insulin.

• Efter en anmälan mot en läkare för några år sedan fattade Socialstyrelsen ett beslut som innebar att det är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet att rekommendera lågkolhydratkost till patienter med övervikt och patienter med diabetes typ 2. Socialstyrelsen underströk dock behovet av långtidsstudier.

• Diskussionen handlar framför allt om huruvida det mättade fettet är skadligt eller inte. Att industriprocessade transfetter (som kan finnas i färdigmat, snacks, kakor, godis med mera) är skadligt är alla överens om.