Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Freuds drömmar lever vidare

Charlotta Björklind är psykoanalytiker och lärare i psykologi vid Stockholms universitet där intresset för att fördjupa sig i psykodynamiska teorier ökar. Charlotta Björklind deltar i den europeiska psykoanalytiska konferensen ”Too much – not enough”, som inleds torsdagen den 26 mars.
Charlotta Björklind är psykoanalytiker och lärare i psykologi vid Stockholms universitet där intresset för att fördjupa sig i psykodynamiska teorier ökar. Charlotta Björklind deltar i den europeiska psykoanalytiska konferensen ”Too much – not enough”, som inleds torsdagen den 26 mars. Foto: Anette Nantell

Freud, psykoanalysens fader, påverkar ännu vår kultur. Men har hans tankar någon plats i dagens moderna psykiatri? Ja, menar två svenska deltagare på en internationell konferens i Stockholm för just psykoanalytiker.

I slutet av denna vecka träffas ett tusental psykoanalytiker från hela Europa i Stockholm. Filosofen Johan Eriksson och psykologen Charlotta Björklind är två av de svenska deltagarna. Vad säger de, har den omdebatterade psykoanalysen en plats i dagens samhälle?

– Psykoanalysen mådde bra av att befinna sig i skuggan en tid. Vi kunde utveckla våra teorier och anpassa dem till dagens verklighet. Psykoanalysen har en plats i den framtida offentliga vården. Men traditionell analys som pågår fyra gånger i veckan under lång tid kommer aldrig att bli särskilt vanligt – även om sådan terapi ökar förståelsen av människan inre värld, säger Charlotta Björklind.

Psykiska symtom är tecken på inre konflikter och livsproblem, menar Johan Eriksson. Han säger att psykoanalys handlar om en ökad självkännedom som kan hjälpa människors att lösa sina livsproblem på ett mer fritt sätt.

– Moderna antidepressiva mediciner och nya beteendeterapier är en välsignelse för många. Och jag tror inte att lösningen är att ställa in trettio divaner på varje psykiatrisk mottagning. Men väljer vi bort psykoanalysen väljer vi samtidigt bort hundra års tankar om hur det mänskliga psyket fungerar, säger Johan Eriksson.

Psykoanalysen skapades för över hundra år sedan av den österrikiske läkaren Sigmund Freud. Bland annat betonade han drömmarnas betydelse och lanserade tanken om det omedvetnas betydelse för vår psykiska hälsa. Kända begrepp är ”penisavund” och ”oidipuskomplex”. Kritiken mot teorierna tilltog i styrka mot slutet av 1900-talet.

I Sverige sökte sig färre och färre till de psykoanalytiska utbildningarna och mottagningarna. Snabbare och billigare behandlingsformer, som kognitiv beteendeterapi, blev allt populärare. På universitetens psykologiutbildningar sågs den psykoanalytiska teorin som förlegad.

Charlotta Björklind är legitimerad psykolog sedan tjugo år och även utbildad psykoanalytiker. I dag arbetar hon också som lärare i psykologi vid Stockholms universitet där studenterna kan välja inriktning mellan kbt och psykodynamisk terapi på terapikurserna.

– För några år sedan var det få som ville fördjupa sig i psykodynamiska teorier, som psykoanalys. Då var det bara kognitiv beteendeterapi som gällde. I dag är bägge inriktningarna lika populära och det är bra. Jag tror att den psykiatriska vården mår bra av att olika alternativ kan erbjudas, säger Charlotta Björklind.

I höst kommer hon också att vara en av de ansvariga för utbildningen av en ny kull psykoanalytiker, flera av dem som sökt är under trettio år. Vad är det som lockar dem som söker den utbildningen?

– Kanske det som en gång lockade mig. Nämligen viljan att förstå det som inte är omedelbart begripligt i en människas psyke, det irrationella. Jag visste inte att det finns ett yrke som syftade till att försöka förstå och tolka detta obegripliga – utan att lika snabbt komma med förklaringar.

Men har inte neurovetenskapen förklarat mycket av det som du kallar ”obegripligt”?

– Kroppen är intressant och det är viktigt att kartlägga dess processer och funktioner. Men människor har inre önskningar och föreställningar som påverkar oss både när vi är medvetna och omedvetna om dem. Vi psykoanalytiker sysslar mer med hur individer upplever världen, såväl den inre som den yttre.

– En person med svårigheter att balansera sin självkänsla kan vara självupptagen och ha en överdriven tro på sin förmåga, men samtidigt känna sig värdelös och ständigt jämföra sig med andra. Under en psykoanalys kan man få hjälp att förstå sina mönster bättre och därför också kunna förändra dem.

Men hjälper psykoanalys mot till exempel depression, ångest och liknande?

– Tidigare placerade sig en del psykoanalytiker på piedestal och tog inte kravet på genomlysning och vetenskaplig utvärdering på allvar. I dag finns studier som visar att psykodynamisk behandling verkligen fungerar, till exempel vid lindrig och måttlig depression. Och det pågår mycket spännande forskning runt om i världen.

Inte minst efter de friande domarna mot Thomas Quick har psykoanalysens teorier om ”borträngning” mött skarp kritik.

– Det handlar om en grov missuppfattning. De inre och omedvetna tankarna, önskningarna och förväntningarna kan bli bortträngda som ett sätt att undvika den skarpa olust dessa kan ge. Men att som i fallet Quick suggerera fram falska borträngda upplevelser, typ sexuella övergrepp, är helt förkastligt och något alla seriösa terapeuter tar avstånd ifrån, svarar Charlotta Björklind.

I trettioårsåldern gick Johan Eriksson i psykoanalys och senare utbildade han sig till analytiker. Han har doktorerat i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet och är nu lektor vid Södertörns högskola.

– I den humanistiska forskningen är intresset för Freud och hans tankar fortsatt stort bland genusforskare, filosofer, idéhistoriker och samhällsvetare, säger Johan Eriksson.

I dag delar han arbetstiden mellan högskolan och den egna mottagningen. På en av väggarna i den senare hänger ett svartvitt porträtt av Sigmund Freud.

– Freud hävdade att psykiska problem alltid kan tolkas och förstås - inte bara förklaras. Psykoanalysen har därmed en koppling till den humanistiska forskningstraditionen. Där finns inte något facit, utan det handlar om att tolka skeenden och personliga drivkrafter bakom det som sker på ett allmänt och individuellt plan.

Johan Eriksson menar att psykoanalysen, trots sin teoretiska överbyggnad, har mycket gemensamt med vardagspsykologiska funderingar.

– I vardagen försöker vi förstå våra egna och andras handlingar, reaktioner och beteendemönster utifrån en kombination av önskningar, behov, förhoppningar, trosföreställningar, rädslor och så vidare. Psykoanalysen utvidgar denna vardagspsykologi genom att anta att det existerar omedvetna psykiska aktiviteter som kan orsaka psykiskt lidande.

Detta lidande är inte något som ”bara” händer oss, fortsätter Johan Eriksson. Snarare har det en mening och en funktion.

– Därför är symtomet för psykoanalysen inte något som så snabbt som möjligt alltid ska avlägsnas, utan snarare en ingång till ett själsligt drama att lära känna.

Johan Eriksson ger ett exempel:

En chef i ett företag drabbas plötsligt av återkommande panikattacker. Hen vill ha en snabb lösning på problemen för att kunna jobba på som vanligt. Om man i stället för att direkt medicinera bort attackerna börjar undersöka vad som ligger bakom kanske det visar sig att personens tidigt etablerade livshållning har börjat krackelera. Personens partner kan till exempel ha varit otrogen.

– Kanske visar det sig under en psykoanalys att det verkliga problemet inte är ångestattackerna utan att personen alltid har haft svårt med nära och meningsfulla relationer då hen aldrig velat erkänna sin sårbarhet och sina behov av andra. Man skulle stänga dörren till hela denna problematik, som kan lång tid att komma till rätta med, om ångestattackerna ses som det stora problemet som så snabbt som möjligt ska avlägsnas.

Johan Eriksson tror inte att modern hjärnforskning eller beteendeveteskap fullt ut kan förklara den komplicerade varelse som människan är.

– Psykoanalys handlar om att via en nyfunnen självkännedom få hjälp att lösa problem i livet. Som att den som ständigt förälskar sig i personer som hela tiden sviker kan få insikt i de psykologiska drivkrafterna bakom sitt beteende, för att ta ett enda exempel.

Fakta: Psykoanalys

Begreppet förekommer första gången 1896 i en fransk text skriven av den österrikiske läkaren Sigmund Freud.

I dag kan psykoanalys syfta på en grupp teorier om människans psyke, en grupp forskningsmetoder inom psykologin och en psyko­terapeutisk behandlingsmetod.

Tron på det omedvetna, sexual­livets betydelse samt barndomsupplevelsernas avgörande inflytande utgör kärnan i den psykoanalytiska lärobyggnaden. Särskilt Freuds drömteori blev välkänd.

Psykoanalysen syftar till ökad självkännedom. Analysanden (den som går i analys) får hjälp att fritt berätta om sina infall och associationer utan att de censureras. Omedvetna önskningar, föreställningar och fantasier kan då nå medvetenhet.

Kritiken mot psykoanalysens teorier och metoder går framför allt ut på att de inte har vetenskaplig förankring.

Källa: NE och Wikipedia

Fakta: Utbildning till psykoanalytiker

Den femåriga utbildningen som finns i Sverige bedrivs vid Svenska psykoanalytiska föreningens institut i Stockholm.

Behörig att söka är den som har läkarexamen, psykologexamen, legitimation som psykoterapeut eller en annan motsvarande akademisk examen om minst 180 högskole­poäng. För övriga sökande krävs minst ett års klinisk erfarenhet, och de ska under utbildningstiden avlägga sådan examen som institutet ”finner tillfyllest”. Psykoanalytikerutbildningen i sig ger inte legitimation.

Under flera år minskade antalet sökande kraftigt. År 1993 fanns det till exempel 120 sökande till de tio platserna, en siffra som 2010 krympt till 17 sökande. I år fanns det 28 sökande.