Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Hårt jobb vårda nätrelationer

En majoritet av ungdomarna blir uppmuntrade och stöttade minst en gång i veckan i sociala medier.
En majoritet av ungdomarna blir uppmuntrade och stöttade minst en gång i veckan i sociala medier. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

En majoritet av alla unga får stöd och pepp av sina vänner på Facebook. Samtidigt är deras handlingsutrymme där starkt begränsat, visar en ny avhandling.

Så många som 60 procent av alla ungdomar som har tillfrågats i en ny avhandling, svarar att de ger pepp till varandra minst en gång i veckan i sociala medier som Facebook, Kik och Ask. De får också motsvarande stöd tillbaka.

En majoritet blir alltså uppmuntrade och stöttade minst en gång i veckan, tvärt emot vad mediedebatten ofta gör gällande.

Bara fyra procent svarar att de blir kränkta eller att de kränker andra minst en gång i veckan.

Det visar en färsk avhandling av Liselotte Eek-Karlsson som heter ”Ungas samspel i sociala medier”. Svaren skiljer sig inte från dem man får om man frågar unga om mobbning och kränkningar i andra sammanhang, utanför internet, enligt henne.

– Det som är intressant är alltså den uppmuntran som de får, att sociala medier fyller den funktionen för dem, säger Liselotte.

Resultatet bygger på de svar som hon har fått från 1 686 ungdomar som deltagit i en stor enkätundersökning. När hon hade samlat in svaren gick hon vidare och djupintervjuade 32 unga.

Det visade sig att sociala medier har en väldigt viktig funktion för att befästa och bevara social tillhörighet och status.

– Det var något som ungdomarna jobbade hårt för, både på nätet och utanför. Det ställs väldigt höga krav. För att vara en bra kompis måste man klara av att vara det både off- och online.

Den sårbarhet som unga utsätter sig för i sociala medier gör att det är mycket viktigt att de håller sig inom vissa ramar.

– Det är stora skillnader mellan hur pojkar och flickor måste agera. Framför allt är det viktigt att pojkar inte uppträder som flickor.

Ett sätt som flickorna använde för att peppa varandra var att skicka hjärtan och stöttande kommentarer av slaget: ”Du är bäst!” eller ”Jag älskar dig!”.

De lade ofta och gärna ut bilder på sig själva, sina kläder och vad de hade köpt. Sedan väntade de på kommentarer där de visade varandra känslor.

– Det som hela tiden återkom var att de objektifierade sig själva och objektifierades, säger Liselotte.

Även pojkarna uppmuntrade varandra, men på ett annat sätt och inte lika ofta. De kommenterade varandras aktiviteter när de gjorde något, till exempel åkte skateboard. Då kunde de skriva saker som ”najs” eller ”cool”.

Vissa flickor kunde gå in på pojkarnas planhalva genom att vara mer aktiva, till exempel lägga ut bilder som visade att de var fotbolls- eller hästtjejer, utan risk för att bli påhoppade eller utfrysta. Ett handlingsutrymme som pojkarna inte hade lika mycket av.

– Att som kille lägga ut bilder på sin kropp, till exempel när man tränar, är nästan förenat med ”livsfara”. Då finns det en hög risk att man blir betraktad som en fjolla eller bög.

Men ingenting är hugget i sten. Det finns en del som har ett större handlingsutrymme i interaktionerna på sociala medier.

Om en tjej med hög status lägger upp en bild på sin kropp så kan killarna skriva ”åååå” eller ”snyyyyggt” och så får hon ännu högre status. Men om en flicka med låg status gör samma sak är risken stor för att hon får veta att hon är en ”hora” eller en ”slampa”, enligt ungdomarna i undersökningen.

– Samma sak gäller för pojkar. En högstatuskille kan göra mycket mer utan att bli utsatt på samma sätt som en lågstatuskille riskerar att bli.

Det är ett ständigt pågående spel i de sociala medierna där alla måste lära sig av sina misstag och hålla koll på hur just de kan agera med utgångspunkt i sin sociala position.

Att vårda sina sociala relationer och sin status online är centralt i dagens ungdomskultur, menar Liselotte. Det ställs höga krav på ömsesidighet och på att man är det sociala subjekt som krävs för att man ska kunna nå framgång i de här forumen.

Hur många vänner kan man då ha på Facebook? Ungdomarna i undersökningen svarade att de kanske hade tio-femton personer som de var nära kompisar med. Dem emellan var det mer flexibla regler som gällde. Utöver dessa kunde de unga ha några hundra bekanta.

Enligt Liselotte Eek-Karlsson är det samma agerande som man ser utanför Facebook, på rasterna i skolan.

– Ungdomarna säger att de inte skapar sina sociala kontakter inne på Facebook. Dem måste de hitta på skolan eller på fritiden. Men relationerna befästs och bevaras på nätet.

Liselotte liknar Facebook vid en fritidsgård dit man går för att vårda relationen till de kompisar som man redan har. Där kan man också söka efter olika typer av relationer.

Det finns även en önskan om att bli uppmärksammad. Men exponeringen måste hela tiden vägas mot den sårbarhet som alla har och som enligt Liselotte accentueras i sociala medier. Den som inte klarar av att bli synad, riskerar att bli utsatt.

Det här tuffa spelet gör att en del inte ens går in på sociala medier.

– Vissa säger saker som att ”det är ingen idé, jag har tre kompisar, varför ska jag gå dit?”

Det är samma känsla som en del upplever i klassen eller på skolgården, menar Liselotte.

– De kommer inte in i det sociala spelet. Då finns det heller ingen anledning att ställa sig upp och riskera att bli utstött.

Den som har en solidare social tillhörighet kan stå ut med elaka kommentarer. De är mer rustade och kan säga saker som ”det där spelar ingen roll, det kom ändå inte från mina kompisar”.

En anledning till att många jobbar ganska hårt för att vårda sina nära relationer är att de har en skyddande effekt.

– Det är så deras värld ser ut. Kunskapen har de fått genom att göra egna misstag och att lära sig av andras. Det sker hela tiden ett lärande, de fostras in i detta.

Fakta. : Avhandling om ungas samspel på nätet

Liselotte Eek-Karlsson är lärare och forskar i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hennes avhandling heter ”Ungas samspel i social medier. Att balansera mellan ansvar och positionering”.

Avhandlingen består av en inledande enkätundersökning där 1 686 unga har besvarat frågor om ansvar, stöd och kränkningar online. För att se hur de skapar villkor för kommunikationen i sociala medier har det även gjorts en intervjustudie med 32 ungdomar.

Dessutom består den av en textanalys av Facebooks policydokument. Syftet var att ta reda på hur det sociala mediet i sig skapar villkor för ungdomarnas kommunikation.