Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

Hårt tryck på självmordslinje

Foto: Fredrik Funck

Del 2, Motiverande samtal. Motiverande samtal fungerar väl för att förmå personer som överväger att ta sitt liv att söka hjälp. Det visar erfarenheterna från en självmordslinje där volontärer svarar i telefon och chattar. DN har talat med volontären Emma Braconier.

På ett knappt halvår har nära tio tusen personer ringt till organisationen Minds självmordslinje eller chattat med någon av de många volontärerna. Samtalen kommer från både unga och gamla, kvinnor och män som tvivlar på om livet verkligen är värt att leva.

Trycket från de sökande är så stort att Mind, som driver stödlinjen, nu söker efter fler frivilliga. Verksamheten är i gång dygnet runt och särskilt till nattpassen behövs det volontärer.

De som svarar i telefon eller chattar har alla ett brinnande intresse för att stötta människor som kanske inte mår så bra – och alla har fått en grundutbildning i motiverande samtal.

Foto: Fredrik FunckEmma Braconier har arbetat som socialsekretare och behandlingsassistent i flera år. I dag har hon en tjänst i Huddinge kommun, där hon arbetar med utveckling och med metodfrågor.

– Jag sökte mig till det sociala fältet för att jag vill hjälpa andra människor. Under de senaste åren har jag arbetat mer med organisation och att vara volontär gör att jag känner att jag kan göra nytta för många som har det svårt, säger hon.

En gång var fjortonde dag beger hon sig nu till en lokal i centrala Stockholm för att svara i telefon eller chatta. Hon säger att den utbildning hon fått i metoden motiverande samtal är till stor nytta i kontakten med de stödsökande.

– Det tog ett tag innan jag insåg vad metoden går ut på och att den fungerar så väl. För mig handlar det om ett synsätt som innebär en tro på att människor kan lösa sina egna problem och att alla måste ha ett stort mått av självbestämmande.

Vad betyder det konkret?

– Jag försöker inte komma med råd och pekpinnar utan i stället framkalla en motivation till förändring hos den jag samtalar med. Lösningen på problemen finns oftast hos den enskilda individen och min uppgift är att vi tillsammans ska hitta den.

I Sverige tog totalt 1 531 personer livet av sig under 2014. Av dessa var två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor. Knappt var tionde som begått självmord under de senaste åren har varit mellan 14 och 25 år.

– Många är rädda för att tala om självmord som länge varit ett tabubelagt ämne i Sverige. Det gäller bland kollegor, vänner, familjen och även inom vården.

 

Många är rädda för att tala om självmord som länge varit ett tabubelagt ämne i Sverige. 

 

Den som talar med en person som pratar om att ta sitt liv kan bli skrämd och fångad av hjälplösheten, fortsätter Emma Braconier.

– Då är det lätt att komma med alla goda råd och snabbt försöka slussa personen vidare in i vårdapparaten. Jag tror att det i första läget är viktigare att lyssna och att ge medmänskligt stöd.

Fungerar motiverande samtal verkligen i kontakten med självmordsbenägna?

– Det är min bild efter att ha arbetat som volontär med självmordslinjen. I samtalen försöker vi att få den som kontaktat oss att inse att det kanske finns ett hopp någonstans, och att allt inte är dystert och mörkt.

– Jag brukar ofta tänka på Ann Heberleins bok om sin psykiska ohälsa. Titeln ”Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva” beskriver den ambivalens många som överväger att begå självmord känner.

Hur gamla är de som tar kontakt med Självmordslinjen?

– De som ringer på dagtid är ofta äldre och det kan också vara närstående som hör av sig. På kvällar och nätter är det oftare unga, ibland under arton år, som väljer att chatta.

Vad brukar de säga?

– Gemensamt är att de som kontaktar oss känner skam och skuld över att de inte tycker att livet verkar värt att leva. Ofta är det människor som känner sig ensamma.

– Samtidigt handlar det nästan alltid om starka personer som har provat att få hjälp på olika sätt. Det är något jag i mina samtal försöker bygga vidare på.

Emma Braconier är med i ett internationellt nätverk för utbildade ”tränare” i motiverande samtal. Där träffar hon och har kontakt med personer från hela världen.

– Jag upplever att Sverige ligger långt framme när det gäller att använda motiverande samtal i olika sammanhang.

Enligt Emma Braconier tycks motiverande samtal vara en bra öppning i mötet med personer som är beroende av alkohol och droger, är utsatta för våld i nära relationer med mera.

– Jag brukar säga att de jag möter, oavsett om det handlar om självmordbenägna eller andra, ska ”prata sig in” i sin egen förändring. Där kan jag med min bakgrund och erfarenhet leda samtalet i rätt riktning.

Får ni inte ge tips och råd?

– Jo, det är klart. Självmordsbenägna personer är bland det svåraste för psykologer, psykiatrer, terapeuter och andra i vården. Det viktigaste är att bygga upp ett förtroende, men självklart får vi ge råd om vart personerna kan vända sig för att få mer hjälp.

– Ofta handlar det om att få den vi har kontakt med i telefon eller i chatten att ta börja ta små steg – som kan visa sig vara livsavgörande.

Har du talat med någon som varit nära att ta sitt liv?

– Nej, inte där det varit skarpt läge. Men jag vet andra volontärer som varit i den situationen, och de har lyckats avvärja det akuta hotet.

– Själv har jag talat med både unga och äldre som tycker att livet är meningslöst och funderar på självmord. Där gäller det att peka på att det kanske finns en väg ut ur det svåra.

Foto i text: Fredrik Funck

Läs även: ”Anonymiteten underlättar att ta kontakt” 

Läs även: ”Så här kan en chatt på Självmordslinjen se ut”

Serie. Motiverande samtal

Motiverande samtal är en metod som allt oftare används för att hjälpa människor för att kunna förändra sina beteenden. Metoden kan fungera både i vården och i vardagslivet.

Del 1. ”Lyssna i stället för att ge råd och argumentera”
Vi talar gärna om för andra vad som är bäst för dem, och börjar argumentera när de inte håller med. Samtalen leder ofta till en meningslös debatt. Det finns bättre sätt, säger psykologen Liria Ortiz.

Del 2. Hårt tryck på självmordslinje
Motiverande samtal fungerar väl för att förmå personer som överväger att ta sitt liv att söka hjälp. Det visar erfarenheterna från en självmordslinje där volontärer svarar i telefon och chattar. DN har talat med volontären Emma Braconier.

Fler artiklar i del 2:

”Anonymiteten underlättar att ta kontakt”.
Runt 250 volontärer svarar dygnet runt i telefon eller chattar med personer som tycker att livet är meningslöst och bara vill ge upp. 

Volontär på chatten: Du är oerhört modig som har samlat kraft och berättar för mig hur du mår.

Fakta. Mind driver Självmordslinjen

Mind är en ideell förening med cirka 2 300 medlemmar. I olika stödverksamheter arbetar runt 250 volontärer.

Mind vill uppmärksamma och motverka psykisk ohälsa, och att personer med psykisk ohälsa blir respekterade och får det stöd de behöver.

Föreningen driver självmordslinjen (telefon 90 101) och chatt dygnet runt för personer som inte längre orkar leva, eller närstående.

Ansvarar också för Föräldratelefonen samt Äldretelefonen.

Källa: Mind