Haschrökare tänker sämre

De flesta som röker hasch slutar för att de upptäcker att de blir korkade. Det är Thomas Lundqvists erfarenhet. Han är psykolog och har i många år ägnat sig åt effekterna av cannabis. 1995 doktorerade han i ämnet, hans avhandling handlar om de kognitiva (tankemässiga) funktionsbristerna hos dem som regelbundet använder drogen.

Thomas Lundqvist arbetar på Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund, som drivs i samarbete mellan Universitetssjukhuset och kommunen. På mottagningens webbplats finns diskussionsforum där många deltar. Thomas Lundqvist berättar om en nätdiskussion med en hiv-positiv person i ett annat land, som just nu håller på att sluta med hasch.

- Han har använt cannabis för att må bättre, bland annat för att få upp aptiten. Men nu vill han inte mer på grund av den intellektuella försämringen han upplever. Han vill ha kvalitet på det liv han har kvar, och vi hjälper honom att tända av och sluta.

Debatten om cannabis är rörig, tycker Thomas Lundqvist. Ofta blandar man ihop politiska, psykologiska och medicinska aspekter i viljan att framhäva en viss åsikt. Många som diskuterar saknar dessutom kunskaper om drogens effekter på psykiska funktioner, och de beroendeskapande effekterna.

Ett av de psykologiska "områden" där cannabis slår hårdast rör självkännedomen, säger Thomas Lundqvist. Förmågan att reflektera och bearbeta intryck försämras. De flesta som använder drogen vanemässigt märker detta och slutar, eller minskar ned. För andra kan det leda till en ond cirkel - förmågan att reflektera kan försvinna innan personen hunnit reagera på sitt eget beteende, och då lyckas han eller hon kanske inte bryta missbruket.

Cannabis förstärker intrycket av upplevelser, det är lite som att skruva upp volymen på radion, som Thomas Lundqvist beskriver det. Allt blir "lite mer". Mekanismer under ruset som påvekar varseblivningen kan leda till ett "drogrelaterat minnessystem", där nyckeln till minnet av upplevelser är cannabis. Till sist känner man sig "normal" först när man är påverkad.

I Sverige ligger fokus väldigt mycket på hur många som testar drogen, tycker Thomas Lundqvist. De flesta som testar fortsätter inte, och av dem som fortsätter slutar de flesta alltså av sig själva, enligt honom.

- I huvudsak är det här en tonårsdrog. 99 procent börjar när de är mellan 14 och 16 år, vilket gör att man blir fundersam när det gäller dem som argumenterar för en legalisering.

Undersökningar visar att drygt en fjärdedel har testat hasch eller marijuana en till fyra gånger, när de går i gymnasiets årskurs två. Av dessa fortsätter en av fem att använda cannabis, säger Thomas Lundqvist. Tre år senare har mer än 90 procent av dem slutat - troligen just på grund av att de märker att de håller på att förlora kontrollen över sina intellekt.

- Det finns två grupper bland dem som fortsätter. Den största gruppen är de som vi kallar de "rekreationella", de som använder drogen då och då, kanske någon gång i månaden. Sedan finns de som använder den på ett självreglerande sätt, för att reglera psykologiska eller sociala brister - och av dem går mellan en tredjedel och hälften in i ett långvarigt narkotikamissbruk. Vilka de är vet man inte på förhand, även om det finns riskgrupper.

De som är i riskzonen för att utveckla svårare missbruksproblem är till exempel unga med inlärnings- och beteendehandikapp som inte får rätt förståelse och stöd, de som tidigt har utagerande och antisocialt beteende, de som tidigt haft problem med oro och ängslan, de som lever i otrygga miljöer med stora växlingar i vuxenomhändertagandet.

Att unga med neuropsykologiska problem som adhd och damp kan använda cannabis som "självmedicinering" är något som diskuterats länge. Det är troligt att unga med sådana problem, som inte fått rätt hjälp, använder drogen för att skapa ett "psykologiskt rum" genom den avskärmning som cannabis åstadkommer, säger Thomas Lundqvist.

- Den rådande debatten utgår från den rekreationella gruppen, menar han. De unga som är i riskzonen får hjälp av debatten att ljuga för sig själva. För mig är det brist på solidaritet med de mer svaga och utsatta.

De negativa effekterna på intellektet drabbar alla som använder cannabis, framhåller Thomas Lundqvist. Möjligheterna att använda de resurser vi behöver för att klara vardagslivet blir sämre. Att det ser olika ut för olika personer beror troligen på att nedsättningen i funktioner märks mindre hos dem som från början har större intellektuella resurser.

- Man ser inte i första hand grava störningar, utan brister i det normala vardagsfungerandet. Det kan vara väldigt svårt att identifiera ett haschmissbruk tidigt eftersom funktionsförsämringarna ger samma symtom som till exempel trötthet eller vanliga "tonårsproblem". Vanligt är svårigheter med koncentration och uppmärksamhet och minnesstörningar.

Tecken hos den som missbrukar kan vara att man uttrycker sig mindre nyanserat än vanligt, med allmänna och svepande formuleringar, att man inte drar riktiga slutsatser av egna misstag, mognadsutvecklingen bromsas, man blir "barnsligare".

De kognitiva funktionerna förbättras när man slutar med drogen, fast det är möjligt att försämringar i vissa fall kan bestå under en längre period. Men de brister i förmågan till utveckling som missbruket inneburit, och konsekvenser detta medfört, kan ha långsiktiga effekter.

- De förlorar sin tonårsperiod, samtidigt som de psykologiskt står stilla i åldern. Brister av olika slag, psykologiska och sociala, konserveras, de unga utvecklas inte. Att senare komma igen, komma vidare, kräver en del.

Ångest, paniksymtom och nedstämdhet är också negativa effekter av cannabis, som speciellt flickor drabbas av enligt Thomas Lundqvists erfarenhet. Förlusten av tankekontroll ökar ångesten hos "oroliga själar", säger han. Ökad risk för psykotiska symtom finns hos personer med psykosbenägenhet. Dessutom ökar risken för hög alkoholkonsumtion.

Thomas Lundqvist vill ha en sansad debatt om cannabis, säger han. Man ska inte vara rädd för att också diskutera det positiva som ungdomar upplever med drogen. Men utifrån kunskaperna om effekterna kan man föra en mer kvalitativ diskussion. Vad innebär det till exempel för ett demokratiskt samhälle att unga människor försämras intellektuellt och bromsas i sin utveckling?

- För mig är det viktigt att man diskuterar frågor som hur man vill uppleva sitt liv - sakligt. Och då är det så att livet går ifrån den som går in i ett cannabismissbruk. Såvitt jag vet är detta diskussioner som mycket väl kan föras med ungdomarna.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut