Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Insidan

”Himlen fungerar lite som en tv”

01:16. Blir det regn eller solsken? Nils Holmqvist visar oss de vanligaste molnen och berättar hur vi ska tolka dem.

Att se hur molnen rör sig på himlen är ett aldrig sinande skådespel som på sätt och vis överträffar den vanliga tv-underhållningen. Det tycker meteorologen Nils Holmqvist som berättar om trenden ”molnskådning” eller ”cloudspotting” som det heter på engelska.

Vi träffar meteorologen Nils Holmgren när vädret är ”litet mer än lagom”. Det är så han uttrycker det när han tar oss med upp på en höjd i Midsommarkransen där han bor i en liten etta tillsammans med sin flickvän och katten Gösta.

– Att betrakta himlen och få ut något av det är det roligaste som finns, säger han och blickar ut över den dramatiska himlen och även över staden som just i dag råkar matcha himlen med sina gråskalor av asfalt, betong och bilar som rör sig likt luftströmmar nedanför oss.

– Det är på våren och sommaren som himlen vaknar till liv och molnen seglar in.

När vi ber Nils att beskriva vädret mer exakt säger han att det är en dag med ”stratocumulus”, det vill säga ett lågt molntäcke som egentligen består av många cumulusmoln, eller stackmoln i dagligt tal, som har gått samman.

Ibland kommer de seglande som ensamma och fluffiga moln. När de blir tillräckligt många så bildar de alltså ett lågt molntäcke.

– Just i dag är de på tok för många, men det håller på att bli ”lagom”, säger Nils och förklarar hur man kan se att vi i dag har att göra med en front som håller på att lösas upp.

– Där har vi ”cirrus”, säger han och pekar på några höga och trådiga moln. Om de tätnar mot väster så kan det betyda att ett nytt lågtryck är på väg.

Det finns många sorters moln i de olika molnfamiljerna, säger Nils, som har skrivit en bok med titeln ”Himlen är vackrast med lagom mycket moln” (Volante). Den är tillägnad den molnsort som Nils tycker är det mest ”ödmjuka” molnet, nämligen stackmolnet, som han även kallar för ”vackert väder-moln”.

Foto: Magnus HallgrenFrissigt väder? Ska katten Gösta få problem med frisyren i dag? Det första Nils Holmqvist gör på morgonen är att kolla in himlen. Foto: Magnus Hallgren

När det är ensamt så ger det ett ödmjukt intryck, menar han, och pekar på ett litet luggslitet stackmoln, ”cumulus fractus” som är på väg mot oss.

– Det är en sort som jag gillar särskilt mycket för att det har så liten tid kvar att leva. Man känner igen dem på att de är litet lurvigare i pälsen.

Det vi ägnar oss åt är ”molnskådning” eller ”cloudspotting” som det kallas på engelska. Det är en växande internationell trend enligt Nils Holmgren och även enligt meteorologen och författaren Lars-Göran Nilsson som förra året kom med boken ”Moln”.

Det finns till och med olika sällskap, till exempel Cloud appreciation society, som åker runt och spanar på moln, ungefär som fågelskådare.

Nils berättar att han och hans flickvän brukar ta med sig en filt och dra ut i naturen för att molnskåda på helgerna.

– Först går vi på systemet och köper en flaska bubbel och därefter plockmat i saluhallen på Östermalm. Sedan åker vi ut på Djurgården och lägger oss på filten och tittar upp i himlen medan vi låter bubblet ligga på kylning i det kalla vattnet.

Vad pratar ni om när ni ligger där?

– Litet allt möjligt och absolut inte bara om moln. Himlen fungerar lite som en tv. Man ser vad som händer och vilka former som bildas av de moln som finns. Det slutar alltid med att vi somnar. Min systers barn kallar det för ”mulle-tv”.

Nils var intresserad av moln redan som liten. När familjen åkte hem från en dag på stranden brukade han spana efter stackmoln från bilfönstret. Det fanns ingen annan underhållning i bilen på den tiden eftersom det var före mobilernas tid.

– På stranden är det oftare molnfritt på sommaren på grund av sjöbrisen. Det är först när man kommer inåt land som stackmolnen brukar torna upp sig.

Ju mer han lärde sig, desto mer ökade hans intresse. Till slut utbildade han sig till meteorolog.

När han jobbade på SMHI ringde det en gång en asfaltsläggare som sa: ”Jag är på gång med att lägga ut asfalt för 800 000 kronor. Kan jag göra det?”.

Andra gånger var det bönder som ville veta om de kunde börja med skörden eller om de skulle vänta.

Det fick Nils att förstå hur mycket värde det kan finnas i en korrekt väderprognos.

– Bönder är väldigt duktiga på att spå vädret själva. Tillbringar man hela sitt yrkesliv med att spana efter moln så lär man sig att tyda dem. Min mormor säger att det är mina bondegener som gjorde att jag blev meteorolog.

I dag är himlen det första som Nils tittar på när han går upp på morgonen. Ofta vet han vad som väntar när han drar ifrån gardinerna eftersom han jobbar som meteorolog på SVT.

Men att bara läsa av molnen för att se vad det blir för väder kan vara vanskligt.

Förra sommaren hade han tagit med sig några kompisar ned till stranden i Malmö när det plötsligt började regna.

– De klagade så klart eftersom de tyckte att jag borde ha vetat bättre, säger han och skrattar.

Nils och hans molnintresserade vänner brukar jämföra sig med fågelskådare.

– De har lika tråkigt under hösten och vintern som vi. Då finns inte de fluffiga stackmolnen som man bara kan se på sommaren eftersom de skapas av solens värme.

Vädret är viktigt av många anledningar, säger Nils och avslöjar att meteorologerna på SVT planerar att införa prognoser för hur frissigt håret kommer att bli de närmaste dagarna.

– ”Frissfaktorn” kommer prognoserna att kallas.

Sådana prognoser finns redan på olika håll i världen, som Nya Zeeland.

Läs även: ”Det kommer fler och fler föreningar som tittar på moln”

Fakta. Nils Holmqvist

Ålder: 29 år.

Yrke: Meteorolog på SVT. Tidigare ”hobbylantbrukare”.

Bor: Midsommarkransen i Stockholm.

Familj: Katten Gösta, 4 år, och sambon Julia Callegari, 27 år.

Älsklingsväder: ”När det är dramatiskt med åska och molnrullar. Men egentligen är det variation som jag uppskattar mest. Helst ska vädret vara olika dag från dag. När man har jobbet som meteorolog på SVT är det nödvändigt för att det inte ska bli för enformigt.

Till exempel gillar jag när en dag börjar med fint väder som sedan spårar ur på kvällen för att ovädret har byggts upp under dagen. Stackmoln som har växt och blivit allt större för att det har fått energi av solen.”

Så molnskådar du – och gör din egen väderprognos:
  1. Lär dig känna igen de vanligaste molnformationerna. Börja med cumulus (stackmoln) och cirrus (höga och trådiga moln).
  2. Cirrusmolnen befinner sig ofta i framkanten av ett lågtryck. De ser ofta fridfulla ut, men är egentligen himlens ”fartdårar”. Cirrusmoln som ser litet ”utsmetade” ut och kommer seglande med hög fart är ett tecken på att det kommer att bli ett väderomslag till det sämre.
  3. En vacker dag kan du försöka se hur snabbt stackmolen växer och hur stora de blir. Om de redan på förmiddagen blir till stora bumlingar så är det stor risk för skurar och åska senare på dagen. Då packar man inte picknickväskan.
  4. Om du ser att solen gradvis försvinner i ett jämngrått täcke tills den inte längre syns – då brukar inte regnet vara många timmar bort. Särskilt inte om du känner en kall och byig vind ta tag i dig.
  5. Om det på en jämngrå himmel plötsligt dyker upp luggslitna molntussar så kan du fälla upp paraplyet direkt. Det är nämligen moln som bildas i regntunga täcken.
  6. Kvalmig luft och svårigheter att få ordning på frisyren är ett tecken på att det vankas dramatiskt väder – med skurar och åska – eftersom luften är fuktig.