Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Hitta rätt i livet med en filosof

Tulsa Jansson är ordförande i ett nybildat sällskap för filosofiska praktiker, personer som professionellt vill använda filosofi för att hjälpa andra.
Tulsa Jansson är ordförande i ett nybildat sällskap för filosofiska praktiker, personer som professionellt vill använda filosofi för att hjälpa andra. Foto: Anders Hansson
Ska jag gå till doktorn, äta piller eller gå i terapi när livet är upp och ner? Kanske går det lika bra att söka upp en filosof. ”Ett samtal i Sokrates anda är ofta en väg att möta en kris”, menar filosofen Tulsa Jansson.

Snart kanske det blir lika vanligt att gå till ”husfilosofen” som till husläkaren.

– Filosofi erbjuder en ny väg att hantera stora livsbeslut och små vardagsbekymmer. Mediciner och terapi är kanske inte lösningen på alla problem, menar filosofen Tulsa Jansson.

Hon är ordförande i ett nybildat sällskap för filosofiska praktiker, det vill säga personer som professionellt vill använda filosofi för att hjälpa andra. Medlemmar är bland annat läkare och lärare – och så förstås filosofer.

Efter gymnasiet var Tulsa Jansson fotomodell utomlands under några år och därefter arbetade hon för kommersiella tv-bolag. Sedan sadlade hon om och började utveckla datasystem på ett större företag.

– Jag märkte att även i populära inneyrken funderade många över de stora livsfrågorna och över hur de skulle hantera enklare bekymmer. En del kände sig ensamma och visste inte vart de skulle vända sig. De var inte så sjuka att de behövde söka läkarhjälp och mådde inte heller så dåligt att de ville söka upp en psykoterapeut, berättar Tulsa Jansson.

Hon reflekterade själv över hur resten av livet skulle gestalta sig: Ville hon bo i en storstad eller på en mindre ort? Vad ville hon jobba med när hon fyllt fyrtio? Det handlade inte om någon stor livskris, snarare om att hon medvetet ville reflektera över framtiden så att hon inte en dag skulle stå där och tänka att livet bara försvunnit.

Så kom det sig att hon tillsammans med familjen flyttade från Solna utanför Stockholm till Höganäs i nordvästra Skåne. Då var hon trettio år och hade upptäckt en rörelse kallad filosofisk praxis. Bakom det något kryptiska namnet döljer sig filosofer som vill kliva ut från den akademiska världen och arbeta med ”vanliga” människor.

–  För dem är filosofi ett verktyg för att förstå sig själv – och omvärlden – bättre. Inte bara teoretiska studier på ett universitet, säger Tulsa Jansson.

Hon hörde talas om den amerikanske filosofen Lou Marinoff, känd för att ha skrivit boken ”Från Platon till Prozac”. För att kunna certifiera sig hos honom läste hon in en magisterexamen i filosofi vid universitetet i Lund.

Filosofisk praxis har uppmärksammats alltmer under senare år. På 1980-talet öppnade Gerd Achenbach den första filosofiska mottagningen i Tyskland. Även i våra nordiska grannländer Norge och Danmark har filosofiska samtal blivit allt vanligare i skolor, fängelser och i vården av exempelvis cancerpatienter. Elever, intagna och sjuka får tala om stora existentiella dilemman eller om vardagens mindre svårigheter.

– I Norge finns mottagningar där utbildade filosofer erbjuder samtalsstöd. De som söker sig dit är människor som inte tycker att psykoterapi eller mediciner är rätt väg för dem. De letar efter något annat, förklarar Tulsa Jansson.

Filosoferna kan erbjuda professionellt samtalsstöd enskilt eller i grupp. Tanken är att den som söker hjälp redan bär svaret på sin fråga eller undran inom sig – och att filosofen kan leda samtalet så skickligt att detta svar kommer fram.

Sokrates, antikens stora filosofi-ikon, använde sig av metoden. Han blev berömd för sitt sätt att ställa frågor som framtvingade svar som i sin tur föranledde fler frågor – tills det viktiga svaret uppenbarades.

Tulsa Jansson har studerat filosofisk praxis i Norge, Holland och Frankrike. I dag arbetar hon med filosofisk vägledning i grupp eller enskilt.

– ”Är det rätt att äta kött?”, ”Hur ska jag hantera min stress över att hela tiden behöva vara uppdaterad på Face­book?”. Det är en typ av frågor som kommer upp i samtalen. Jag har också mött en man med förflutet i ett kriminellt gäng för filosofiska samtal. Han ville resonera om huruvida en människa verkligen kan förändra sig i grunden.

– Den som behöver stöd undersöker frågan tillsammans med filosofen på en mer jämställd nivå. Det är inte som förhållandet mellan läkare och patient eller som mellan terapeut och klienten.

Läkaren Claes Hultling blev förlamad efter att ha dykt på en sten och brutit nacken. För nära tjugo år sedan startade han ett behandlingscenter för ryggmärgskadade kallat Spinalis center. Där har han infört filosofisk praxis som ett viktigt led i vården. Claes Hultling menar att det är viktigt att fokusera på hela människan – även själen – vid läkande processer.

– Filosofisk praxis i grupp eller med enskilda är ett ypperligt sätt att ventilera och få feedback på sina tankar om livet, hur man bör leva och vad som är viktigt och vad som är viktigast. Att läka handlar i stor utsträckning om motivation, och motivationen måste sökas på andra ställen än i medicin och hjälp­medel, säger Claes Hultling.

Även Tulsa Jansson tror att filosofi kan spela en stor roll i vården, men också i skolan har elever – både barn och unga vuxna – stor nytta av att reflektera över sina liv på ett medvetet sätt. Hennes dröm är att ”husfilosofer” ska bli lika accepterade som husläkare och psykoterapeuter.

– Att må dåligt ibland är ju en naturlig del i livet och är viktigt i en människas utveckling. Ofta räcker det kanske med att samtala om sina funderingar och sin oro med någon. Filosofiska praktiker har en bra utbildning för att möta det behovet. Men självklart måste de som lider av allvarliga depressioner och svår ångest få professionell psykiatrisk hjälp.

Har du någon egen favoritfilosof?

–  Det är svårt att komma runt Sokrates. Redan för tusentals år sedan använde han en metod som fungerar än i dag. Hans mamma sägs ha varit barnmorska. Sokrates ville förlossa den kunskap som alla människor bär inom sig, men behöver hjälp att föda fram. Med hjälp av rätt ställda frågor kan det ske.

Tulsa Jansson

Ålder: 42 år.

Familj: Maken Björn, bonus­döttrarna ­Rebecca och Ann, sönerna Knut och Ivar.

Bor: I Höganäs i Skåne.

Yrke: Filosof och delägare i företag som importerar och säljer skiffer till tak.

Bakgrund: Har arbetat som producent och redigerare på olika tv-bolag och som datasystem­utvecklare.

Gör: Studerar filosofi och arbetar som filosofisk praktiker. Möter enskilda och grupper, leder workshops.

Aktuell: Ord­förande i det nybildade Svenska sällskapet för filosofisk praxis.

Filosofisk praxis

En gren inom den moderna filosofin, metoden användes redan i det antika Grekland.

Filosofisk praxis är en samtalskonst där filosofer möter enskilda personer eller grupper. Begreppen patient eller klient används inte. Under samtalen får människor hjälp att reflektera över viktiga beslut i livet, moraliska dilemman och sin uppfattning av världen eller sig själva. Den ”sokratiska” metoden och ”sokratiska frågor” används också inom kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi.

Filosofi där barn diskuterar ­existentiella frågor som livet mål och ­mening har prövats på en del håll i Sverige.

Nyligen bildades Svenska sällskapet för filosofisk praxis. Målet är visa på värdet av filosofiska samtal i vården, på skolor och fängelser samt för enskilda som vill samtala om existentiella frågor. I styrelsen sitter bland andra Tulsa ­Jansson och läkaren Claes Hultling. Båda är med i artikeln ovan.

Mer information finns att läsa på www.filosofiskpraxis, org.

Vår kanske mest kände filosof

Sokrates är en av historiens allra mest namnkunniga tänkare och verkade i Aten i Grekland. Som lärare och genom sin starka personlighet kom han att utöva ett enormt inflytande på sin samtid och på eftervärlden.

Han dog 399 före Kristus. Då hade han, 70 år gammal, dragits inför rätta av atenare som anklagade honom för att missakta statens gudar och utöva ett skadligt inflytande på ungdomen. Han dömdes till döden och tömde giftbägaren.

Sokrates var en skarpsinnig debattör. Genom välvalda frågor försökte han få sin samtalspartner att tänka själv och finna en lösning. Hans metod med ”förlossande tankar” kallas den sokratiska metoden.

Källa: Nationalencyklopedien

Inspirerande läsning

För ett par år sedan utkom boken ”Filosofi för livet” (Alfabeta Bokförlag) av Helge Svare och Henning Herrestad. De har lång erfarenhet av filosofiska vardagssamtal i Norge. Herrestad är initiativtagare till det norska sällskapet för filosofisk praxis. I boken presenteras de teoretiska grunderna för filosofisk praxis, sam­tidigt som konkreta exempel visar hur ett samtal kan gå till.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.