Konspirationsteorier

Hjärnan försöker upptäcka konspirationer

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Vanföreställningssyndrom

Vanföreställningssyndrom eller paranoid psykos innebär att personen känner sig förföljd utan att det överensstämmer med verkligheten. Sjukdomen börjar ofta senare i livet än andra psykossjukdomar, oftast i medelåldern.

Vanföreställningssyndrom skiljer sig från schizofreni genom avsaknaden av tydliga hallucinationer och tankestörningar. Vid schizofreni kan vanföreställningarna också vara mer bisarra, som att man tror sig vara styrd av en yttre makt.

Vid vanföreställningssyndrom är icke-bisarra vanföreställningar det mest uttalade symtomet.

Det innebär att innehållet i vanföre­ställningarna rör situationer som kan inträffa i verkligheten, till exempel att vara förföljd av en speciell grupp individer, att lida av en livshotande sjukdom eller bli bedragen av sin partner.

Källor: Akademiska sjukhuset i Uppsala och Svenska psykiatriska föreningen.

Att kalla en annan människa för konspirations­teoretisk är inte någon komplimang. Men neuro­forskning visar att den mänskliga hjärnan är gjord för att leta efter mönster och fylla i luckor. Ibland blir det dock alldeles för mycket.

Att kalla en annan människa för konspirations­teoretisk är inte någon komplimang. Men neuro­forskning visar att den mänskliga hjärnan är gjord för att leta efter mönster och fylla i luckor. Ibland blir det dock alldeles för mycket.

Malin Hildebrand Karlén är examinerad psykolog och doktorand i rättspsykologi. Gränsen mellan friskt och sjukt när det kommer till konspirationsteorier och paranoia är långt ifrån glasklar, menar hon.

– En relativt stor del av befolkningen har vad vi skulle kalla för vanföreställningar om tillvaron utan att för den skull vara psykiskt sjuka. Egentligen är det kanske inte konstigare att tro på en konspirationsteori än att tro på en gud. Det är ett sätt att förklara en värld som framstår som obegriplig.

Annons:

”Technical harassment” eller ”mind control” kallas det när män­niskor anser att de är övervakade av exempelvis forskare eller myndigheter genom elektronik som opererats in i hjärnan. De upplever att någon läser deras tankar, att man försöker kontrollera deras beteenden eller över huvud taget störa dem genom att sända ut signaler eller röster. De känner sig förföljda och mår ofta mycket dåligt.

– Vi människor har ett grundläggande behov av meningsskapande, säger Malin Hildebrand Karlén. Tänk dig att du är en mycket högpresterande person som drabbas av ett sammanbrott eller en psykos och plötsligt kastas in i ett psykiskt tillstånd där du verkligen inte känner igen dig själv. Det kan vara oerhört svårt att få ihop bilden av sig själv och för att skapa mening av det som hänt kanske du omedvetet förlägger orsakerna till att du inte fungerar utanför sig själv, exempelvis i en konspirationsteori.

Den känsla som är starkast knuten till konspirationsteorier och ­paranoia är rädsla.

– Och när vi är rädda vill vi få en förklaring. Dessutom vill vi som ­sociala varelser att rädslan ska vara legitim, att andra ska vara rädda för samma saker. Detta kan vara ett ­motiv till att man förklarar sina symtom med att man fått ett chip inplanterat i hjärnan mot sin vilja.

Människor som utvecklar paranoiska symtom har ofta något som ligger i bakgrunden, menar Malin Hildebrand Karlen.

– Många som har den typen av vanföreställningar har tidigare i sitt liv upplevt situationer där de känt sig maktlösa och utlämnade till andras godtycke.

Paranoia är inte en egen diagnos utan ett symtom som kan ingå i en mängd olika psykiska sjukdomar, framför allt psykossjukdomar som schizofreni och vanföreställningssyndrom.

Under slutet av 1800-talet och stora delar av 1900-talet användes ibland diagnosen ”paranoia querulans” för att karakterisera människor som upplevde sig förföljda av myndigheter och som agerade rättshaveriskt, på ett sätt som ansågs ha överskridit gränsen för sjukdom.

– Det rörde sig om människor som hade hakat upp sig på saker och som ansågs ha fixa idéer eller sitta fast i ett konspirationstänkande. Många hade dömts för brott som exempelvis ärekränkning men förklarats straffria. En del ansåg sig politiskt förföljda, berättar Annika Berg som är idéhistoriker.

Hon studerar hur patienter diag­nostiserade som paranoida kverulanter kommunicerade med en myndighet som hette Sinnes­sjuknämnden. Myndigheten inrättades på 1930-talet för att tillvarata de intagnas intressen. Myndighetens inrättande var delvis resultatet av en offentlig diskussion kring huruvida människor spärrades in på sinnessjukhus på felaktiga grunder. En sorts allmän debatt om konspirationer fortsatte även under de kommande decennierna.

– Det moderna, demokratiska samhället bygger på ett tydligt ideal om att medborgarna ska kunna göra sina röster hörda. Genom Sinnessjuknämnden uppmuntrades inspärrade personer att skriva klagobrev till myndigheter och ifrågasätta varför de var på sinnessjukhus. Men i fallet med kverulanterna komplicerades detta av att det ofta var just brevskrivande till myndigheter som hade lett till deras sinnessjukförklaring, säger Annika Berg.

Det fanns också ”oäkta” kverulanter som till skillnad från de ”äkta” var tydligt psykotiska, med mer irrationella vanföreställningar. Annika Berg berättar om en person hon stött på i arkivmaterialet. Det rör sig om en kvinna som trodde att läkarna som tog in henne på mentalsjukhus konspirerade mot henne, att de var gangstrar med kopplingar till Al Capone.

– Det här visar också hur innehållet i de paranoida föreställningarna tar intryck av den tid man lever i, säger Annika Berg.

Paranoida föreställningar och konspiratoriskt tänkande kan skapa mycket lidande. Men i viss utsträckning är det också ett naturligt sätt för hjärnan att tolka information. Härnan är inställd på att dra förhastade slutsatser.

–  Det är helt klart att hjärnan hittar mönster och gärna kokar soppa på en spik, säger Pontus Wasling, hjärnforskare och författare till ­boken ”Minnet fram och tillbaka”.

När vi betraktar världen omkring oss så ser vi en mängd stora förlopp samtidigt som detaljer eller sammanhang förblir osynliga för oss.

– Men hjärnan strävar ständigt efter att sätta in de stora förloppen i ett sammanhang som den själv kan förstå. Därför drar den hela tiden en massa förhastade slutsatser.

Vi tillmäter våra erfarenheter mer tyngd än vi tillmäter statistiken, helt enkelt. Det här kan man kalla en kognitiv ”bias”.

– I verkliga livet har slumpen mycket stor betydelse för händelseutvecklingen, medan människors individuella beslutsfattande inte påverkar så mycket som vi tror. Men det här vill inte hjärnan gå med på, säger Pontus Wasling.

Om vi ska ha ett ”jag”, uppleva oss som en enhetlig personlighet, så måste vi rationalisera och hitta förklaringar till allt vi gör. Vi gör en sammanhängande berättelse av våra handlingar.

–  Om vi bara skulle uppleva världen som bestående av slumpmässiga händelser så skulle vi aldrig få någon mening. Allt skulle bli för uppsplittrat om vi inte kunde se mönster.

Forskningen kring vem som är benägen att haka på eller utveckla konspirationsteorier är inte särskilt omfattande, men några undersökningar har gjorts. Faktorer som exempelvis kön eller inkomst verkade inte spela någon roll. Däremot hade ”konspirationsteoretikerna” ofta sämre social stabilitet, exempelvis osäkra anställningar och sämre tillit till omvärlden.

– Även om innehållet i en konspirationsteori är obehaglig i sig så kan det kanske upplevas bekvämt eller skönt att hitta svar och inte behöva konfronteras med det okända; att slippa se det slumpmässiga i tillvaron.

När paranoia ingår som ett symtom på sjukdomar som schizofreni eller depression så handlar det ofta om att konspirationerna riktas mot en själv. En person som är djupt deprimerad kan uppleva sig utsatt för en komplott.

Men undersökningar visar också att paranoia förekommer hos en till två procent av normalbefolkningen, alltså personer som inte är psykiskt sjuka.

– Vissa personlighetstyper har en större benägenhet att dra förhastade slutsatser baserade på en förhållandevis liten mängd information. Man talar om JTC-personer (jumping to conclusions), berättar Pontus Wasling. Amerikanska studier visar att personer som hade en större tendens till JTC också i högre utsträckning hängav sig åt paranoida föreställningar, utan att vara psykiskt sjuka.

– Vi gör alla snabba bedömningar som är baserade på tidigare minnen och erfarenheter, säger Pontus Wasling. Men den som har en paranoid vanföreställning har helt enkelt en tendens att ge enskilda företeelser ett större värde än vad de egentligen har.

Andra har läst

Mer från förstasidan

brasse
Foto:Fredrik Sandberg/TT

 Blev 69 år. Skådespelaren ”Brasse” Brännström är död. 1369  47 tweets  1319 rekommendationer  3 rekommendationer

 Magnus Härenstam: Ledsen och förtvivlad över hans bortgång. 6  1 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s Björn Wiman: Framför allt var ”Brasse” Brännström barnens man. 74  32 tweets  42 rekommendationer  0 rekommendationer

 Bildspecial: Lars Erik ”Brasse” Brännströms karriär i bilder. 24  5 tweets  19 rekommendationer  0 rekommendationer

 Stor vinst. Grävde upp metaller för 12,5 miljarder kronor, betalade endast 1,2 miljoner i avgift. 21  3 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Gruva-144
Foto:TT
Annons:
putin
Foto:Mikhail Klimentjev/AFP

 Talade till ungdomar: Vi måste alltid stå beredda att slå tillbaka. 129  22 tweets  107 rekommendationer  0 rekommendationer

 DN:s huvudledare den 30 augusti: Bluffmakaren i Moskva. 42  4 tweets  35 rekommendationer  3 rekommendationer

 Höjd beredskap i Sverige. Efter Rysslands agerande i Ukraina. 35  4 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ukraina söker skydd hos Nato. Enligt premiärministern. 29  0 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

I onsdags skrev någon i Kanadas Natodelegation en tweet och bifogade en karta.  Läs mer. 50  14 tweets  36 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
May-Myat-Noe-144
Foto:AP

 Försvunnen. Konflikt mellan May Myat Noe och arrangören bakom skönhetstävling.

mujicapuff
Foto:Matilde Campodónico

Ett asketiskt liv och drastiska reformer kännetecken.  Möt José Mujica. 46  0 tweets  44 rekommendationer  2 rekommendationer

 Svenskuruguayanernas succé. Flyttade tillbaka – och blev framgångsrika. 8  1 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: