Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Insidan

”Individen står ofta helt ensam”

Börje Eriksson arbetade som bildlärare på en gymnasieskola när han anklagades för att ha kränkt och nedvärderat sina kollegor.
Börje Eriksson arbetade som bildlärare på en gymnasieskola när han anklagades för att ha kränkt och nedvärderat sina kollegor. Foto: Jonas Lindstedt

Bildläraren Börje Eriksson förlorade jobbet efter en konflikt. Sedan flera år engagerar han sig nu i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Nu har han skrivit en bok ämnet med titeln ”Bakom leendet”.

I år kommer troligen över tusen personer att ha anmält att de mobbats, trakasserats eller utsatts för kränkande särbehandling på sina arbetsplatser. Men många drar sig för att berätta om hur de behandlas av sina kolleger eller chefer. Börje Eriksson kom nyligen ut med boken ”Bakom leendet” (Carlssons förlag). Han har själv upplevt hur det är att känna sig kränkt på jobbet och att mot sin vilja bli bortmotad från ett arbete som man trivs med.

Läs mer: ”Pressen har ökat i hela samhället”

I boken berättar Börje Eriksson om sina erfarenheter och låter även andra som farit illa på jobbet komma till tals. Men framför allt vill han peka på hur olika typer av skadliga processer i arbetslivet kan se ut och vad som kan förändras. Han intervjuar forskare och experter, och menar att Sverige hamnat på efterkälken i frågor som gäller den psykosociala arbetsmiljön.

Läs också första delen i serien: ”Lasses död var så helt igenom meningslös”

– Det är nästan aldrig så att de enskilda individerna har gjort något fel som har lett till att de blivit utsatta för kränkande särbehandling. En rad forskare har visat att orsakerna till kränkningar på jobbet i stället kan hittas i hur arbetsplatsen är organiserad och hur ledarskapet fungerar. Ändå pekar chefer ofta ut den enskilde som ”skyldig”, säger Börje Eriksson.

Han arbetade som bildlärare på en gymnasieskola när han plötsligt en dag i maj 2005 blev kallad till ett möte med rektorn och kommunens gymnasiechef. Mötet skulle handla om en konflikt mellan Börje och en kollega. Han gick dit utan att veta att han skulle få ett besked som kom att fullständigt förändra hans och familjens liv.

– Jag hade aldrig tidigare träffat gymnasiechefen och var nyfiken på vad hon ville mig. När jag kom in i hennes rum satt en facklig företrädare och rektorn redan där. Så berättade gymnasiechefen att jag kränkt och nedvärderat mina kollegor ... och därför var jag inte längre välkommen till min arbetsplats. Jag visste inte vad jag skulle säga för jag hade ett gott samarbete med övriga i arbetslaget. Den fackliga representanten satt tyst.

Hela Börjes värld rasade samman. Visst hade han och den aktuella kollegan hade haft en konflikt om hur jobbet skulle organiseras, men Börje tyckte inte att rektorn tagit tillräckligt ansvar för att lösa den. Och andra lärare på skolan intygade att Börje var en omtyckt och bra pedagog.

– Men ett dilemma var att de själva riskerade att råka illa ut om de inte visade lojalitet med beslutet. I dag känner jag inget behov av att rota mer i det som hände för snart tio år sedan. Men i takt med att jag fick perspektiv på vad jag råkat ut för började jag samla på mig mer fakta i ämnet. Jag insåg att jag inte var ensam utan att kränkningar på jobbet från chefer och kolleger är ett mycket stort problem, fortsätter Börje Eriksson.

Antalet anmälda fall av kränkande särbehandling ökade kraftigt mellan 2009 och 2013. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket. Sju av tio anmälningar kommer från områden där de anställda arbetar med andra människor och där många är kvinnor.

Börje Eriksson är inte förvånad och påpekar att vi har fått ett arbetsliv där allt fler säljer service och tjänster. I dag är därför inte längre utslitna kroppar det stora folkhälsoproblemet. Stress, rädsla att förlora jobbet, rivalitet mellan kolleger ... ett förändrat arbetsliv leder till andra typer av skador, säger han.

– Det syns också i Försäkringskassans statistik. Orsakerna till sjukersättning har förändrats. I dag handlar det allt oftare om psykisk ohälsa, säger Börje Eriksson.

Han säger att förr i tiden användes kanariefåglar i gruvorna för att varna om halten av giftiga gaser var på väg att bli för hög. När fåglarna tystande var det hög tid att ta sig bort från det farliga området.

– I dagens arbetsliv är det alltför många som tystas och blir sjuka, och det är ett tecken på att det råder syrebrist på jobbet. Psykosocial ohälsa och psykosociala problem uppstår när makt utövas på fel sätt och arbetsplatsen inte är bra organiserad, menar Börje Eriksson.

Sedan 2008 har han engagerat sig i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön och bland annat producerat två filmer.

– Facket ska företräda den anställdes intressen i sådana här fall. Men jag har märkt att det ofta är svårt för en enskild facklig ombudsman som är i beroendeställning till arbetsgivaren att kräva nödvändiga åtgärder. Den enskilde står därför ofta alldeles ensam, säger Börje Eriksson.

Den nya svenska arbetsskadeförsäkringen som infördes på 1970-talet fungerar bra när det gäller fysiska skador, till exempel när någon gör sig illa i samband med tunga lyft och liknande. Men i dag är det snarare stress, en pressad arbetssituation och dåliga chefer som gör att anställda far illa på jobbet.

När arbetsskadeförsäkringen infördes upphörde samtidigt möjligheten att driva skadeståndsprocesser för att få ersättning från arbetsgivaren. Försäkringen gäller inte heller skador till följd av konflikt på arbetsplatsen, säger Börje Eriksson. Han påpekar att i flera andra länder är arbetsgivare rädda att hängas ut och för att förlora ekonomiskt i skadeståndsprocesser.

– Om någon anmäler en arbetsskada upplevs det lätt som en krigsförklaring mot företaget eller arbetsgivaren. Den drabbade kan få svårt att stanna på jobbet och riskerar också framtida anställningar, säger Börje Eriksson.

Han säger också att facket och arbetsgivarna ofta har ett gemensamt intresse. De vill att företaget ska vara lönsamt, att verksamheten flyter på smärtfritt utan konflikter. Då är det lätt att den enskilda individen kommer i kläm.

I en studie från 2009 menar de norska forskarna Helge Hoel och Ståle Einarssen att den svenska regleringen mot mobbning har stora brister och ofta ”misslyckas med att skydda den som den är avsedd att skydda”. De hävdar också att bristerna inte bara gäller själva regelverket utan också berör viktiga intressenter som fack, arbetsgivare och Arbetsmiljöverket.

Vad behöver ändras i den svenska modellen?

– Det finns mycket som kan göras bättre. I Norge finns i dag 500 oberoende faktagranskare som går igenom vad som hänt på en arbetsplats där någon upplever sig kränkt eller trakasserad. Det har lett till betydligt färre problem. Kanske är det något för Sverige att ta efter för att slippa misstanken att facket och arbetsgivaren gör upp över den drabbades huvud, menar Börje Eriksson.

Han har ändå en optimistisk syn och tror att mycket kan förbättras. Men då måste vi utgå från riktiga analyser för att verkligen se och synliggöra sambanden mellan ohälsa och arbetsmiljö.

– Det handlar bland annat om att påvisa hur dagens regelverk gång på gång trollar bort ansvar och ekonomiska konsekvenser för dem som har möjlighet att påverka situationen.

Hur gick det då i Börjes fall? Kort efter gymnasiechefens besked blev han sjukskriven på grund av psykisk stress och familjen valde att flytta från orten. Försäkringskassan startade en utredning eftersom han lämnat in en anmälan om att han skadats på jobbet, men ville inte betala ut någon ersättning.

Frågan avgjordes slutligen i förvaltningsdomstolen som slog fast att Börje Eriksson utsatts för mobbning och kränkande särbehandling av ledningen och inblandade parter.

– Jag är fortfarande tacksam mot de kolleger som hjälpte till att få fram sanningen och vågade vittna mot kommunen, min och deras arbetsgivare. Många som hamnat i samma situation som jag har inte samma tur.

Fotnot: Den norska studien som nämns i artikeln heter ”Shortcomings of antibullying regulations: The case of Sweden”.

Fakta. Börje Eriksson

Ålder: 57 år.

Familj: Hustru som också är bildlärare och tre döttrar.

Bor: I Väla utanför Lidköping.

Gör: Sedan 2008 engagerad i frågor som rör psykosocial arbetsmiljö efter att själv ha blivit avstängd från sitt arbete.

Bakgrund: Bildlärare i 25 år.

Aktuell: Med boken ”Bakom leendet - om skadliga processer i arbetslivet och vad som kan förändras” utgiven av Carlssons förlag.

Fakta. Kränkande särbehandling

Under förra året anmäldes cirka 11.000 arbetssjukdomar till Försäkringskassan. I omkring 900 av dem har kränkande särbehandling, mobbning, trakasserier och utfrysning angetts som orsak. Åtta av tio anmälningar gällde kvinnor.

Mellan 2009 och 2013 ökade antalet anmälda fall av kränkande särbehandling kraftigt. Bland kvinnor var ökningen 40 procent och bland männen 30 procent.

Sju av tio anmälningar kommer från områden där man arbetar med människor och som sysselsätter många kvinnor som omsorg, hälso- och sjukvård och utbildning.

Flest anmälningar om kränkande särbehandling kom från gruppen undersköterskor, sjukvårdsbiträden och barnskötare.

Nästan var tionde man och kvinna (9 respektive 8 procent) uppgav att de i fjol varit utsatta för personlig förföljelse genom elaka ord och handlingar från chefer eller arbetskamrater minst någon gång under det senaste tolv månaderna. Andelen har legat på samma nivå under hela 2000-talet.

I arbetsmiljölagen finns regler om vilka skyldigheter arbetsgivare och andra skyddsansvariga har för att hindra ohälsa och olycksfall i arbetet. Det handlar både om att förebygga olyckor, stress och olika former av kränkande behandling.

På varje arbetsplats med minst fem anställda ska det finnas minst ett skyddsombud som representerar de anställda i arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön är det ett uttalat krav i lagen att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska drivas tillsammans med de anställda och deras representanter.

Arbetsmiljöverket arbetar för rätten till sunda, säkra och utvecklande arbetsförhållanden. Verket har också till uppgift att granska att arbetsgivarna följer arbetsmiljölagen och föreskrifterna. Det sker genom inspektioner, det vill säga besök på arbetsplatserna.

Källa: Arbetsmiljöverket