När filosofen Karin Enflo ska välja glassort ur frysdisken tar hon först upp ett paket, så faller blicken på en annan sort, sedan på en tredje – ofta kommer hon hem tomhänt.
– Lika svårt kan det ibland vara för många att välja vad man ska äta till middag, kläder, tidningar och så vidare, säger hon.
Senast om ett år räknar Karin Enflo med att vara klar med sin doktorsavhandling om valfrihet. Vad innebär det att ha mer eller mindre valfrihet? Går valfriheten att mäta? Har den ett värde?
– Jag växte upp under 1970-talet då det fanns ganska lite valfrihet. Man kunde inte välja telebolag, skola, daghem, sjukvård ... valen var redan gjorda åt oss. Sedan dess har vi haft en utveckling mot ökad valfrihet, på gott och på ont.
Karin Enflo brukar prata med sina vänner och kolleger om hur de ser på valfriheten. En del tycker att det är viktigt att själva få välja mellan många alternativ när de ska köpa olika varor och tjänster. Andra tycker att det är jobbigt och blir stressade över att kanske inte ha gjort det allra bästa valet.
Vi träffar Karin Enflo på det anrika kaféet Ofvandahls i centrala Uppsala. Hon väljer en semla och en kopp saffranste.
– Jag vet att de har goda semlor här men saffranste har jag aldrig smakat. Det verkar lite knäppt, och jag blev nyfiken. Jag tycker om att prova och jämföra smaker.
En gång lagade hon samma rätt utifrån flera olika recept för att se vilket som var bäst.
– Jag tänker ofta på hur mångfacetterat ett val kan vara. Att välja är att lära sig mer om sig själv: Hur fungerar jag egentligen? Vad är viktigt för mig? Värderar jag fritid mer än pengar?
Enligt Karin Enflo ökar sannolikheten för att så många som möjligt ska få sin personliga smak tillgodosedd om det finns många alternativ att välja mellan. Samtidigt visar forskning att personer med många valmöjligheter oftast är missnöjda med sina val. De är osäkra på om de faktiskt valde det bästa möjliga.
– Ångesten blir starkare om det finns mycket att välja på. I ett avseende är det självklart bättre att det till exempel finns glass med olika smaker i frysdiskarna och inte bara vaniljglass. Men om det finns en uppsjö av sorter är det lätt att bli tveksam, och i värsta fall blir det svårt att över huvud taget välja.
Många tänkare har reflekterat över valfriheten. Den medeltida franske filosofen Buridan ligger bakom talesättet om åsnan mellan hötapparna, det vill säga åsnan som står mellan två lika stora och lika goda högar med hö utan att kunna välja vilken han ska börja äta av. Till slut dör åsnan.
Filosofer har under årtusenden funderat över i vilken grad medborgarna bör ha en politisk frihet, men diskussionen om just valfrihet startade i slutet av 1900-talet. I Sverige är Karin Enflo tämligen ensam om att i dag utforska begreppet.
Hon berättar om när forskare ställde upp ett bord med sex olika sorters sylt i en amerikansk livsmedelsbutik. Kunderna fick smaka för att lockas till ett köp. Senare fyllde man på med flera sorter.
– Många fler kom fram för att smaka på sylterna när det fanns många att välja mellan – men färre köpte med sig någon sylt då. När det finns för många alternativ ökar risken för att man valt fel, att det finns en bättre smak.
Karin Enflo tycker själv att det är bra med valfrihet inom exempelvis sjukvården. Ibland kan det vara viktigt att få flera bedömningar om en sjukdom eller skada.
– Jag känner en kvinna som gick till tio läkare innan hon fick rätt diagnos. Inom vården kan valfrihet vara ett sätt att få adekvat hjälp.
När det gäller val av teleoperatör betyder valet inte lika mycket, enligt Karin Enflo. Skillnaderna är små, och tiden det tar att utvärdera alternativen kompenserar inte att man kanske tjänar några kronor.
Skapar stor valfrihet ett bättre samhälle?
– Det är inte klarlagt. Kanske blir det varken bättre eller sämre.
Det viktiga är inte att ha en mängd alternativ att välja mellan utan att det ska finnas åtminstone ett bra alternativ – oavsett om man värderar kvalitet högre än pris.
– Valfriheten är betydelsefull för att vi människor ofta är oeniga om vilka värden – exempelvis lycka eller rättvisa, trygghet eller frihet – som är viktigast i ett samhälle. Ett enda alternativ kan sällan vara bäst i enlighet med alla dessa värden.
Till sist ett enkelt valtips:
– Ägna inte för mycket tid åt att leta efter det absolut bästa alternativet. Acceptera ett alternativ som är gott nog. Och när du har valt: Grubbla inte över om du kunde ha gjort ett bättre val.
Och så skrattar hon till:
– Det borde jag följa själv.