Han är inte bara en av Sveriges mest framstående hjärnforskare, utan också kritikerrosad konsert­pianist. Det senaste halvåret har han dessutom allt oftare föreläst om flow, den inre belöning som bland annat musikutövning kan ge.

– Flow vill alla ha mer av i sitt liv, så intresset är jättestort. För flow innebär inte bara ett välbefinnande, att något känns bra, utan också att vi blir mer kreativa och presterar mer. Ska man kunna öka produktiviteten och kreativiteten på jobbet så är det inte bara de yttre belöningarna man ska fokusera på, utan de inre, i form av flow.

Och hur gör man det?

– Ja, jag tror inte på att köpa flipperspel till jobbet eller inrätta en dag i veckan för kreativitet. I stället måste människor få arbets­uppgifter som upplevs som belönande och stimulerande.

För att hamna i flowzonen ska man vara koncentrerad på en uppgift som är utmanande men inte alltför svår.

– A och O är balansen mellan svårighetsgraden och förmågan. Utmaningarna måste öka och människor tillåtas växa.

Då, när uppgiften tar all uppmärksamhet, förändras tidsupplevelsen, man ser inte längre sig själv utifrån. Tankarna flödar, kreativitet frisätts och man känner lycka.

– För en del kan det inträffa när man håller på med bergsklättring eller datorspel eller något helt annat. För mig kan det hända under en konsert, jag tror nog att jag har flowepisoder under nästan varje konsert. Men ibland kan det också hända i forskningen, när jag analyserar data eller skriver.

Man måste engagera sig i det man gör, flow uppträder vid aktiva sysselsättningar, inte passiva. Människor som har mycket flow i sitt liv har vissa personlighetsdrag. De skjuter inte upp saker och drar sig inte undan. Dessutom, konstaterar Fredrik Ullén, präglas de av målmedvetenhet, flit och självdisciplin.

– Det kan tyckas litet motsägelsefullt, men man kan säga att kreativiteten har två ansikten. Dels är det bra med öppenhet, lekfullhet och fantasi, för att få idéer. Men sen, när man väl hittat idéerna, måste man kunna hantera dem på ett vettigt sätt, göra något av dem. Och för det krävs det disciplin. En av hemligheterna med kreativitet är just att kunna växla mellan idéskapande och disciplin.

Exakt vad som händer i kroppen och hjärnan vid flow är ännu inte klarlagt.

– Utmaningen i att studera flow vetenskapligt är förstås att det handlar om subjektiva upplevelser, som är svåra att följa.

Forskarna definierar flow som ”koncentration utan mental ansträngning”. Men hur går man in i och ut ur flow?

– Om det vet vi fortfarande mycket litet. Det vi nu försöker titta på är vad som händer med till exempel hjärtfrekvens, andning och ansiktsmuskulatur vid koncentration utan ansträngning, till skillnad från hur man reagerar vid mental ansträngning.

Men lätt är det inte, eftersom svårighetsgraden på de arbetsuppgifter deltagarna utsätts för i experimenten måste kunna manipuleras. Just nu testas dataspelet Tetris, där svårighetsgraden kan ändras, så att det kan bli både för lätt och för svårt.

– Om vi lär oss förstå den skapande hjärnan bättre och får mer precisa svar på frågan vad som leder till flow kan det i förlängningen kanske hjälpa oss göra miljöerna på jobbet och i hemmen mer flowskapande och därmed träna upp det kreativa tänkandet.

Några faktorer är dock väl kända: Miljön får inte vara alltför distraherande. Och man får inte bli avbruten. För mycket stress motverkar kreativiteten. Dessutom krävs det förstås kunskaper i det man gör.

– Utan expertis inget flow.

Fredrik Ullén är en av de forskare som ligger bakom de i fjol presenterade studierna om kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet.

Bland annat har hans forskargrupp kunnat visa att dopaminsystemet i hjärnan hos kreativa personer till viss del liknar det som finns hos schizofrena. De filtrerar inte bort lika mycket sinnesintryck som andra, vilket ger dem möjlighet att se fler samband och göra fria och ovanliga – eller bisarra – associationer. Hos den kreative kan det leda till idé­rikedom, men hos den svårt psykiskt sjuke till förvirring.

Att kreativa personer oftare än and­ra har släktingar med schizofreni, eller bipolär sjukdom, har nyligen visats i en studie av Simon Kyaga med flera vid Karolinska institutet.

– Att våra studier blivit så uppmärksammade kan bero på att det finns en gammal föreställning om att gränsen mellan galenskap och kreativitet är hårfin. Vi bekräftade det alla trott sig veta genom att före­slå ett slags mekanism för hur det kan gå till.

– Men jag är övertygad om att det bara är en av flera mekanismer. Och vi börjar nu se att det kan finnas samband mellan flow­benägenhet och dopaminsystemet, som alltså är en del av hjärnans belönings­system. Det verkar också som om flow är kopplat till god impulskontroll.

Tidigare studier har visat att det i kreativa beteenden ingår en förmåga att kunna skapa en massa olika alternativ, man låter möjligheterna bubbla upp. Sen väljer hjärnan, i det tysta. Fenomenet kallas inkubering.

– Har man ett problem som man funderar på är det bra att lägga det åt sidan några dagar. Det verkar som om hjärnan blir friare att hitta lösningar när man släpper taget. Riktigt hur det går till vet man inte, jag tycker det är oerhört fascinerande.

Nya amerikanska studier visar också att sömnen, särskilt då rem-sömnen då vi drömmer, är viktigt för vårt kreativa tänkande. Att ”sova på saken” är alltså inte fel. Också en tupplur ökar vår kreativa problemlösningsförmåga, visar studier.

Men för att något ska definieras som kreativt krävs inte bara att det är originellt och nyskapande.

– Det måste vara användbart och meningsfullt också, inte bara bisarrt.

Fredrik Ulléns forskargrupp har i flera år koncentrerat sig på musikens neurobiologi, hur långvarig och intensiv musikträning påverkar hjärnans sätt att fungera till exempel, och vad som händer i hjärnan när man blir väldigt bra på något.

Belägg finns för att den som ägnar sig mycket åt musik tenderar att göra bra ifrån sig på andra områden också.