Så ofta Andreas Hägg hinner sätter han sig vid datorn och sin blogg. Han vill berätta för hela världen om sonen Hugo, som just fyllt ett år. Andreas Hägg började blogga när hans sambo Linda blev med barn. I bloggen följde han hela graviditeten. Han skrev om sin längtan efter att bli pappa, och om sin nervositet – skulle allt gå bra?
När Hugo, i dag ett år, fötts startade Andreas en ny pappablogg. Där är Hugo huvudperson. Ofta bloggar Andreas flera gånger om dagen.
– Man är så stolt. Man vill bara berätta för hela världen om vad som händer. Berätta om alla hans framsteg, som nu nyligen när han började gå, säger Andreas.
Andreas, Linda och Hugo bor i ett trefamiljshus i Järved utanför Örnsköldsvik. Andreas blev färdig undersköterska vid nyår, precis innan han började sin pappaledighet. Eftersom Andreas pluggade när Hugo kom har han kunnat vara hemma mycket hela tiden, ända från början, berättar han.
Nu ska Andreas vara pappaledig till slutet av sommaren. Det innebär att han och Linda delar lika på föräldraledigheten.
– Jag känner nog ingen annan familj där de har delat rakt av, där pappan har tagit lika mycket som mamman, säger Andreas. Men mina kompisar har inte tyckt att det har varit konstigt, snarare har jag fått positiva kommentarer.
– Om någon skulle fråga varför då tänker jag ”varför inte?”. Man kan lika gärna ställa den frågan till en mamma i så fall. Jag vill lära känna Hugo, det känns självklart för mig.
Sedan Linda började jobba i januari är Hugo lite mer ”mammig” när hon är hemma, berättar Andreas.
– När hon kommer från jobbet är det hon som gäller. Men det är inga problem när hon går i väg på morgnarna.
I bloggen har Andreas skrivit kritiskt om debatten som handlade om att föräldralediga pappor skulle kunna utsätta barn för mer olycksrisker än vad mammorna gör.
– Man tar nästan åt sig lite personligt. Som om jag skulle vara sämre för Hugo för att jag är pappa. Skulle det verkligen vara så att fler barn skadas när de är med sina pappor, då beror det kanske på att papporna oftast är hemma när barnen är lite större och har blivit mer rörliga, säger Andreas.
– För mig finns inga skillnader mellan mammor och pappor, förutom amningen.
I sin pappablogg skriver Andreas om stort och smått. Mest handlar det förstås om Hugo – om hur han mår och vad han gör, hur han äter och hur han sover. Andreas lägger upp många bilder på sonen och har också till exempel publicerat Hugos viktkurva från första året.
– Jag får rätt många reaktioner på bloggen, säger Andreas. En del från andra pappor, men allra mest är det mammor som hör av sig och säger att de tycker att det är roligt att läsa.
Ett par pappor har Andreas fått lite djupare kontakt med genom bloggen. De mejlar till varandra och diskuterar livet och barnen. Andreas följer också några andra bloggande fäder.
– När jag började blogga fanns bara ett par andra pappabloggar på nätet. Nu finns där hur många som helst, det är jättekul, säger Andreas.
Själv bloggar han så mycket han hinner. Nu när han är ensam med Hugo på dagarna blir det ibland lite mer sällan.
– Man tror att man ska hinna så mycket, man fattar inte vart tiden tar vägen, säger Andreas.
Livet före Hugo det minns Andreas knappt, säger han
– Jag förstår inte vad jag gjorde av tiden då. Det enda man möjligen kan sakna är att få sova mer.
I Andreas nya liv är bloggen en viktig del. Den blir nästan som ett samtal, tycker han.
– Det kanske inte är så många som läser, men det känns ändå så. Det blir som om man sitter och pratar med dem, både dem man känner och okända. Och så är det ju så roligt att få skriva om Hugo.
Läs bloggen: www.coolapappor.se/andreas