Statistiken över ensamhushåll skulle kunna tyda på det. Ensamhushållen blir allt fler i Sverige. Från att omfatta sex procent av den vuxna befolkningen år 1945 bor i dag var tredje vuxen, 29 procent, ensam.
I boken "Svensk mentalitet" förklarade Åke Daun, professor emeritus i etnologi, det omfattande ensamboendet i vårt land med att vi har ett behov av att "klara oss själva" och "inte ligga andra människor till last". Han skrev också att vi svenskar vill vara oberoende och gärna söker ensamhet. Stämmer det? Det är naturligtvis svårt att mäta.
Det man kan se är att vartannat hushåll i Sverige, 46 procent, är ett ensamhushåll. Då räknas inte de hushåll in som har hemmavarande barn. Det totala antalet hushåll i Sverige är 4,4 miljoner (år 2006).
Om man jämför med övriga världen är det väldigt många. Det finns en osäkerhet i jämförelsen mellan länder, men den statistik som finns visar tydligt att Sverige och Danmark har flest ensamhushåll i Europa och världen. Norge, Tyskland och Finland följer efter.
Kopplingen mellan hög levnadsstandard och många ensamhushåll är stark. Lägst antal ensamhushåll i Europa har Cypern, därefter Spanien och Portugal.
Ser man till hela världen så bor 203 miljoner vuxna i ensamhushåll, vilket är 12 procent av alla hushåll i världen. Allra lägst antal ensamhushåll, cirka tre procent, har Afrika och länderna i Mellanöstern. I Asien är motsvarande siffra drygt sju procent. I Nordamerika är 26 procent av alla hushåll ensamhushåll.
Flest ensamhushåll i Sverige finns i storstäderna. I Stockholm var 58 procent av hushållen ensamhushåll år 2006. I Malmö var motsvarande siffra 55 procent, och i Göteborg 54 procent.
Bland kvinnorna finns den största gruppen ensamhushåll i åldern 75 år och äldre (326.000 kvinnor).
Bland männen är ensamhushållen vanligast i åldern 35-49 år (238.000 män).
Nästan dubbelt så många män i åldern 25-49 år bor ensamma jämfört med kvinnor i samma ålder (451.000 män och 244.000 kvinnor).