– Sedan dess har det skett en stor förändring och många på vd-poster tränar hårt. Ofta är det en nödvändighet för att orka med en allt tuffare arbetsbelastning. Ibland kanske anställda kan känna sig stressade av att chefen elitmotionerar – men jag tror inte att det är något större problem, säger Stefan Fölster.

I rollen som chefsekonom på Svenskt Näringsliv har han en bra bild av hur landets företag satsar på hälsovård för att de anställda ska må bättre – och kanske prestera ännu mer.

– Jag har stött på ett fåtal företag som satsar på regler och på kontroller av sina anställda. Betydligt vanligare är det dock att arbetsgivarna på olika sätt försöker entusiasmera sina anställda att motionera och träna, typ vem lyckas gå flest steg varje dag.

Men, fortsätter Stefan Fölster, även mjukare initiativ och ”morötter” kan upplevas som jobbiga av en del. De känner sig tvingade att vara med.

– Fast jag ser det ändå som naturligt att arbetsgivarna intresserar sig för sina anställdas hälsa, de betalar sjuklön och eventuell rehabilitering. Lika självklart är det att arbetsgivare definierar vad som minimerar riskerna, det vill säga att den som tränar och sköter hälsan troligen löper mindre risk att bli sjukskriven i framtiden.

Stefan Fölster påpekar att trots omfattande kampanjer från Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och andra statliga myndigheter är till exempel övervikt bland både unga och gamla ett växande problem.

– Vi har en lång tradition med förebyggande hälsoarbete här i landet där man har försökt medvetande­göra människor. Det kan inte vara fel att uppmärksamma att den som lever på ett sätt som påverkar den framtida hälsan negativt orsakar ökade kostnader för arbetsgivaren och samhället.

Men kan inte hälsohysterin leda till att den personliga integriteten kränks?

– Belöningar, bonusar och liknande måste skötas bra så att det inte blir på det viset. Annars kan det slå tillbaka och leda till missnöje. Det finns ingen exakt gräns för vad som kan anses som integritets­kränkande. För inte alltför länge sedan var det exempelvis tillåtet att röka vid sin arbetsplats, sedan kom särskilda rökrum och nu råder ett totalt rökförbud på många håll.

Nyligen kom en studie som visar att överviktiga har svårare att få jobb än andra. Hur ser du på det?

– Överviktiga hade svårt att göra karriär även före hälsotrenden. Jag ser det inte som så märkligt att arbetsgivarna tar in hälsoaspekten, som till exempel övervikt, när de bedömer anställda och risken för framtida sjukskrivningar. Arbetsgivare har ett intresse av friska anställda och kan därför också komma med uppmuntran eller krav på träning och liknande.

Stefan Fölster började själv träna ganska hårt för tio år sedan. Han cyklar, löper och springer regelbundet. Han har deltagit i flera klassiska långlopp och har tävlat i triatlon.

– Många på min avdelning har börjat träna, men det beror nog inte på mig eller på att det skulle råda hälsofascism på jobbet.