På läkarprogrammet på Karolinska institutet i Stockholm får studenterna tidigt lära sig om patientbemötande. Sedan 2007 går undervisningen, som kallas för professionell utveckling, in som en ”strimma” i alla ämnen som läkarstudenterna läser under den elva terminer långa utbildningen. Utöver detta har studenterna även enskilda moment och workshopar. I ämnet professionell utveckling ingår bland annat medicinsk etik, medicinsk psykologi, genus och mångfald samt konsultationsfärdighet.

En av de ansvariga för kurserna i professionell utveckling är Astrid Seeberger, universitetslektor och överläkare i njurmedicin.

Hur viktigt är bemötandet i vården?

– Oerhört viktigt. Det spelar en central roll för att patienten ska få rätt diagnos. Femton procent av de diagnoser som ställs är felaktiga, och det beror inte på bristfälliga medicinska kunskaper hos läkaren har det visat sig, utan på en brist i samtalet mellan läkare och patient.

Astrid Seeberger berättar att av de patienter som drabbats av kroniska sjukdomar har hälften vad läkarna kallar bristfällig följsamhet – de följer inte den behandling som anvisats.

– Och det beror i allra högsta grad på att läkaren inte fått med sig patienten i samtalet. Samtalet är ett mycket viktigt redskap för läkaren.

När en patient känner sig illa bemött – vad beror det oftast på?

– Det beror oftast på att patienten och läkaren kommer med olika agendor, de ”möts” inte och då kan patienten känna sig missförstådd och i värsta fall kränkt.

Hon tar ett exempel ur en film som läkarstudenterna får titta på: En kvinnlig civilingenjör får veta av läkaren att hon lider av kronisk njursvikt.

För njurläkaren är detta ”vardagsmat”, njursvikt är inte livshotande, sjukdomen är lätt att behandla med dagens moderna dialysapparater. Han vill ge patienten en bra och utförlig information om sjukdomen.

– Men för patienten, som just var på väg till Afrika i ett biståndsprojekt, rasar hela livet. Hon kan bara tänka på att hon aldrig kan åka till Afrika och jobba igen. Om läkaren inte möter patienten i den upplevelsen, kan hon känna att hon inte har blivit förstådd. Det krävs inte alltid långa samtal, men det som krävs är att läkaren är empatisk och närvarande i stunden.

Astrid Seeberger har skrivit boken ”Den skamlösa nyfikenheten” (Weyler förlag, 2010). Den handlar just om patientbemötande, det goda samtalet och lyssnandets konst.