Du är vad du heter

”Att ha ett namn är en mänsklig rättighet”

Publicerad 2011-10-11 09:13

Foto: André de Loisted ”Namnet i sig mindre viktigt än det faktum att man har ett namn”, säger etnologen Charlotte Haström. På skrivbordet står en bild av Charlottes tre söner, Hjalmar, nu 14 år.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Utan namn är man inte någon. Att ha ett namn gör oss till människor. Det säger ­etnologen Charlotte Hagström, som forskar om förnamn och identitet.

Ian, Ivan, John eller Johan. Samma namn men ändå olika. Alla människor i världen bär ett namn, heter något. Det är gemensamt för alla kulturer.

Men vad betyder namnet egentligen för ens identitet? Det är fråga som Charlotte Hagström, docent i etnologi vid Lunds universitet, sysslat med länge. För fem år sedan skrev hon boken ”Man är vad man heter. Namn och identitet”.

– Namnet betyder väldigt mycket för identiteten. Egentligen är namnet i sig mindre viktigt än det faktum att man har ett namn. Namnet är viktigt för att det är det som är jag.

Men graden av identifikation med namnet kan så klart variera, säger hon. Vissa känner att den egna personen är hårt knuten till namnet.

– Andra tycker att det bara är något de heter. Så det beror på vem man frågar. Och det är också intressant att det varierar så väldigt från person till person hur man känner. Men väljer man att byta namn spelar det självklart stor roll för den egna identiteten, annars skulle man ju inte byta, säger Charlotte Hagström.

Hon har bland annat intervjuat vuxna adopterade om hur de ser på sina förnamn. De flesta har fått nya svenska namn när de kommit till Sverige som små.

Gemensamt för många var att de ville ha med sina ursprungliga namn i passet. En del gick så långt att de tog tillbaka det namnet som tilltalsnamn.

– En kvinna lade till namn efter namn vartefter hon fick veta mer om sitt ursprung, till slut var namnen ganska många. Hon tyckte att de var som ett pussel över hennes liv. I det pusslet ingick hennes svenska namn också – även det sade något om hennes historia.

En annan kvinna som var adopterad från Korea ville ge sina egna barn koreanska namn i andranamn – som en länk bakåt i släkthistorien.

– För många är sammanhanget som namnet ger viktigt. Många svenskar har ett andranamn som finns i släkten. För vissa kan det vara efternamnet som ger det sammanhanget, säger Charlotte Hagström.

Att forska, prata och läsa om namn är oftast roligt och inspirerande, tycker hon.

– Men det här med namn har också en allvarlig sida. För vad händer när man förnekar någons namn? Att ta ifrån någon namnet är ett effektivt sätt att knäcka en människa.

Hon nämner hur slavarna som skeppades från Afrika till Amerika systematiskt fråntogs sina namn och fick nya engelska – eller ibland gamla romerska – namn av sina ägare.

– Och när fångarna i koncentrationslägren fick ett nummer intatuerat på huden och inte längre kallades vid namn fråntogs de all mänsklighet. Namnet gör dig till människa. Det är en mänsklig rättighet att ha ett namn, säger Charlotte Hagström.

När kurder som bor i Sverige döper sina barn till kurdiska namn kan det vara ett starkt politiskt ställningstagande. I Turkiet har det länge varit förbjudet att ge barnen kurdiska namn och i Sverige blir namnet en påminnelse om frihet.

Ibland känner människor med utländsk bakgrund sig tvingade att byta namn för att över huvud taget få komma på jobbintervju. Hur är det egentligen med toleransen i Sverige när det gäller namn?

– Att Snezana måste bli Susanne för att få in en fot på den svenska arbetsmarknaden betyder att toleransen verkligen inte har ökat. Den borde vara mycket högre, säger Charlotte Hagström.

För en person som känner sig tvingad att byta namn kan det naturligtvis vara jättejobbigt, det kan upplevas som att man inte har något existensberättigande, säger hon.

Samtidigt är det paradoxala att toleransen har ökat när det gäller nya, kreativa namn eller namn med nya stavningar.

– För hundra år sedan hette de flesta Karl, Sven, Anders och Anna. I dag är vi beredda på att folk heter väldigt olika. Då borde vi självklart också kunna lära oss namn som vi först kanske tycker är svåra att uttala.

Charlotte Hagströms nya forskningsområde handlar om namn i den virtuella världen på nätet. Där studerar hon vad så kallade avatarer, karaktärer i dataspel, och ”nicknames”, användarnamn i olika forum, betyder för den enskilda användaren. Bland annat har hon studerat hur olika personer väljer namn till sina avatarer i dataspelet ”World of warcraft”.

– Avatarer är en förlängning av jaget. Det finns ofta en lång historia bakom varför en användare väljer sitt namn. I spel och på nätet kan man verkligen ta igen det man inte kunde med det egna namnet. Man väljer helt själv, säger Charlotte Hagström.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från Insidan

Foto: Scanpix

Prinsesstårtorna snart slut – hela landet firar

”När jag kom till jobbet i morse visste jag inget om födseln, men det gjorde kunderna”, berättar en konditor. Slutsålt och extraleveranser.

Foto: Scanpix

Hälften av intäkterna är från livespelningar

Den svenska musikbranschen lever till drygt hälften på livemusik. År 2010 köptes biljetter för 2,7 miljarder kronor. 53 procent av intäkterna.

Foto: Joakim Ståhl / SvD / SCANPIX

Nu vill Volvo sälja en ny variant av bil

Satsar i flera länder Hoppas kunna behålla kunderna som vill ha de nya bilarna även när de avancerar till större och mer lönsamma modeller.

Foto: Scanpix

15 februari kom våren till Bohuslän

Massor av snö i fjällen. Årets korta vinter är redan slut – i alla fall vid Bohuskusten, som på torsdagen officiellt klockade in meteorologisk vår.

Läget i trafiken. Håll stenkoll på Trafikverkets specialsida.

Mot kock-VM

Svensk kandidat. DN följer Adam Dahlberg under hans jakt på en medalj i Bocuse d'Or.

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.