Mimmi Chabraoui, 12 år, från Skärholmen, har med sig det mesta som hon behöver på kollot, som kläder, pennor, ritblock. Hon behöver inte låna så mycket grejer där. Över huvud taget brukar hon inte låna så mycket av andra.
Det känns definitivt olika med saker som man bara lånar och saker som man äger, tycker Mimmi. I alla fall om det handlar om saker som man verkligen gillar.
– Det som man äger är mer som en del av en själv, det hör ihop med en på något sätt. Det är lite komplicerat att förklara. Men det känns annorlunda när man vet att man inte får behålla det.
– Ibland kanske jag till exempel lånar en varm tröja av någon, om jag glömt ta med själv. Det är snällt av andra att låna ut, men man måste vara extra rädd om det som man lånar, säger Mimmi.
Hennes kollokompisar Hamid, Theodor och Victoria håller med.
– När jag lånar något känner jag hela tiden att jag måste lämna tillbaka det, och att det inte får gå sönder, säger Hamid.
En av Mimmis mest värdefulla ägodelar är hennes mobiltelefon. Hon fick den när hon fyllde 11.
– Jag hade längtat, och jag blev jätteglad. Den är väldigt viktig att ha om jag vill nå någon.
Att ha lagom mycket saker är bäst, tycker Mimmi. Hon brukar inte tänka på vilka saker andra har.
– Man blir inte coolare av att ha till exempel en dyr mobil eller mp3-spelare.
Hamid Afsali, 13 år, från Farsta, vet precis vilka ägodelar som är viktigast för honom:
– Mobilen, mina nycklar, mitt busskort och min dator.
Hamid fick sin egen dator för två år sedan. Han har tre äldre bröder, men nu kan han använda datorn precis när han vill. Med tre bröder kan det vara svårt att få ha sina saker för sig själv, säger Hamid.
– De brukar ta mina grejer utan att fråga. Då blir jag arg, och säger att de måste fråga först.
Theodor Sonfors, snart 12, från Hässelby uppskattar sin dator mest av allt det han äger.
– Jag fick den som en överraskning, och jag blev jätteglad. Jag spelar spel och pratar med kompisar på den.
Victoria Ahlström, 11 år, bor växelvis i Hässelby och i Spånga. Hon tycker egentligen inte att de saker hon äger är så jätteviktiga för henne.
– Mobilen är viktig. Jag fick min första när jag gick i trean. Annars handlar det mest om böcker och kläder, som jag har. Jag känner inte att jag behöver äga en massa saker. Om jag ser något som jag vill ha, då tittar jag först på vad det kostar, och tänker efter om jag verkligen behöver det. Jag vill inte köpa för köpandets skull, eller äga för ägandets skull.
Det blir lätt så att man impulsköper något för att man ”vill ha”. Men det försöker Victoria undvika.
– Om man går ut för att köpa ett par stövlar, och ser ett par snygga jympadojor, fast man redan har ett par jympadojor – då ska man köpa stövlarna, tycker hon.
Det händer att Victoria blir avundsjuk på saker som andra har, som om någon kompis har en väldigt fin tröja, till exempel.
– Då kan jag känna att jag vill ha den.
Många saker går bra att låna, säger Victoria. Som böcker, till exempel.
– Fast är det någon särskild bok som man tycker är jättebra så vill man kanske köpa den så att man kan titta i den när man vill. Skillnaden mellan att låna och att äga är ju att det man äger kan man ha hur länge som helst. Om man tröttnar på det man äger, då kan man låna ut det.
Vad skulle ni gärna vilja äga?
– Det jag önskar mig mest i dag är ett par nya fotbollsskor, säger Mimmi. Jag spelar i Enskede IK och snart är det cup. Och jag kommer nog att få skorna, pappa har lovat att köpa dem.
Hamid drömmer om att äga en motorcykel – ”en stor Suzuki GSXR, en tusenkubikare” – och en bil, en Ferrari.
– Motorcykeln kan man åka snabbt med, man kan dra i väg på fyra sekunder. Och både den och Ferrarin kan man stajla inför andra med. Jag ska ta körkort för både bil och motorcykel så fort jag kan.
Tror du att du kommer att äga en motorcykel och en Ferrari?
– Jag kommer väl inte att få dem av mamma, precis. Men jag ska skaffa mig dem själv, säger Hamid.
Theodor siktar på att bli ägare till en moppe om några år.
– Jag har börjat samla pengar redan nu, och hoppas kunna köpa en när jag fyller 15.
Victoria har tre syskon och delar rum för tillfället.
– Just nu önskar jag mig mest av allt ett eget rum, säger Victoria.
Vissa äger mycket, andra äger nästan ingenting. Det kan vara orättvist ibland, tycker barnen.
– Fast de som äger mycket har antagligen presterat bättre i skolan och har därför fått bättre jobb, säger Theodor.
– De som äger mest saker tjänar mest pengar, säger Victoria. De som har mycket kan ge en del till dem som har det dåligt. Och de som äger sådant som alla använder, som en skog till exempel, får inte göra precis som de vill för att de är ägare. De får inte förstöra naturen eller skräpa ner.
Förr i tiden fick man inte ha med sig så många personliga tillhörigheter på kollo. I dag har reglerna mjukats upp. Men det är bra om barnen inte har med sig för mycket grejer, säger Frida Erson, föreståndare på Solgården.
– Vi brukar säga att de helst inte ska ha med sig värdesaker. Men det finns inga förbud, så länge det inte handlar om att verksamheten störs. Det händer att vi tillfälligt tar hand om dvd-spelare, till exempel. Mobiltelefonerna samlar vi ihop, och så får barnen ha dem under vissa tider på dagen.
När barnen får paket med posten är personalen med när paketet öppnas. Om det innehåller godis tar personalen hand om det, och lämnar tillbaka det när kollovistelsen slutar.
– Jag gillar rättvisetanken med att man har ungefär lika mycket grejer när man är på kollo, säger Frida. Det är bra för gemenskapen och kollokänslan.