Konsumtionen har ökat stadigt de senaste femtio åren. Det mesta talar för att den fortsätter öka även när konjunkturen är svag. Det menar Magnus Kempe, omvärldsanalytiker vid Kairos future.
I dagens ekonomiska situation finns det många vad han kallar ”oroskonsumenter”, som vet att det finns risker med den nuvarande ekonomin. Samtidigt är den egna hushållsekonomin fortsatt stabil för den absoluta majoriteten. Oroskonsumenten är medveten om osäkerheten i Europas ekonomi och vet att det gäller att ha sparade pengar att leva på längre fram, kanske efter det att man har fått sparken eller gått i pension.
Å andra sidan sänks räntan när ekonomin går dåligt. Det gör att vi får mer pengar i plånboken och kan handla mer. Det gör att lågkonjunkturen inte har kunnat ses i de svenska konsumenternas plånböcker, menar Magnus Kempe.
– År 2009 sjönk BNP i Sverige med över fem procent. Men handeln gick förvånansvärt bra. Förra året var en lite mildare variant av 2009, tillväxten sjönk men hushållen konsumerade ändå mer än året innan.
Under en lågkonjunktur blir det också fler billiga erbjudanden till konsumenterna. Mycket har också blivit billigare på grund av lägre produktionskostnader. Vi får till exempel mer dator för pengarna i dag än för tjugo år sedan. Det gör alltså att vi köper fler och billigare saker.
– En halvbra dator kostade kanske tio tusen kronor för tio år sedan. Nu kostar en dator som är mycket bättre omkring hälften så mycket.
Att vi fortsätter att shoppa har att göra med inställningen att pengar i sig inte har något värde, att de ska användas till att ha kul för. Tidigare kändes det tryggare att ha pengar på banken än att ha prylar.
I dag kan man till viss del se att människor investerar genom att göra genomtänkta köp, till exempel genom att köpa möbler som sedan har ett andrahandsvärde, enligt Magnus Kempe.
– Att ha kvar pengarna är förstås en trygghet. Men att samla på sig saker innebär också trygghet. Jag tror att det finns något grundläggande i den mänskliga naturen som handlar om att göra som ekorren, samla på sig mer än man behöver – en drift att tillskansa sig saker, att inte bara ha mat för dagen utan även för framtiden.
För 1,5 år sedan gjorde Kairos future en studie som visade att femtio procent av svenskarnas inköp i handeln gick till nöjeskonsumtion, i dagligt tal kallat shopping.
– Det är det vi associerar till ”icke nödvändighetskonsumtion”. Det är en typ av handel där det finns ett underhållningsmoment, som när vi köper en viss typ av böcker, elektronik, kläder, skor, sportartiklar, säger Magnus Kempe.
Även mat ingår i den här kategorin. 15–20 procent av maten vi handlar har vi köpt ”för nöjes skull”.
– Det är sådant som du köper för att ”egga upp tillvaron”, genom att köpa något litet lyxigare, något nytt som du vill prova. Det kan vara gåslever eller mörk choklad, men också färska kryddor, som du egentligen inte behöver men som gör att maten ser lite finare ut när du serverar den till dina gäster eller dig själv.
Vad vi lägger pengarna på under en lågkonjunktur är beroende av många olika saker.
Framför allt kan vi se att kapitalkonsumtionen har ökat, bostadskostnaderna tar till exempel alltmer av hushållens ekonomi, enligt Magnus Kempe.
Jämfört med invånarna i andra länder har svenskarna förhållandevis stora skulder. Det gör att vi blivit mer räntekänsliga än andra och det påverkar hushållens köpkraft.