Ekonomiska brottslingar är ofta kreativa entreprenörer. De hittar på smarta "affärsupplägg" och upptäcker kryphål i gällande lagstiftning. Särskilt en del bedragare verkar ha ett utvecklat "socialt gehör".
Det menar Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet (Brå) och chef vid enheten för forskning om just ekonomisk och organiserad brottslighet. Han har intervjuat flera grova narkotikabrottslingar och slagits av deras påhittighet.
- Yrkesbrottslingar inom den ekonomiska kriminaliteten är ofta skickliga och kreativa entreprenörer som vågar ta risker, fortsätter Lars Korsell.
Begreppet sol-och-vårare förknippas kanske främst med Gustaf Raskenstam som under andra världskriget löste sina ekonomiska problem genom att inleda förhållanden med ett stort antal kvinnor.
- När man läser om hur bedragare, exempelvis sol-och-vårare, gått till väga häpnar man över människors godtrogenhet, men förvånas också över hur uppfinningsrika bedragarna kan vara. Jag är ingen psykolog men noterar att de måste ha en utvecklad förmåga att dupera folk.
Lars Korsell berättar att det finns flera teorier om att personer som vill tjäna pengar och strävar uppåt i samhället satsar på kriminalitet om det finns för stora hinder på den lagliga vägen. Det är en alternativ karriärväg där de kan få utlopp för sin kreativitet
Lars Korsell påpekar att dråp, mord och grövre misshandel är brott som i regel inte kräver något särskilt mått av kreativitet, där handlar det snarare om impulshandlingar.
Sångaren, kompositören och trubaduren Johnny Bode, som levde mellan 1912 och 1983, är en av de mer kända bedragarna i den svenska kriminalhistorien. Han umgicks med bland andra skådespelaren Gösta Ekman den äldre - men vänskapen upphörde när Bode blev upptäckt med att försöka pantsätta vännens silverservis.
Efter flera bedrägeriaffärer blev Johnny Bode, som troligen led av manodepressivitet, dömd till vård på mentalsjukhus. Han avled utfattig i en lägenhet i Malmö.
Trustorhärvan är ett exempel på ett kreativt ekonomiskt brottsupplägg. I november 1997 blev det känt att det svenska investmentbolaget varit inblandat i en omfattande bolagsplundringsaffär. Stora summor ur bolagets kassa fördes ut ur landet och hamnade på olika bankkonton.
Den brittiske adelsmannen Lord Moyne hade förvärvat röstmajoriteten i Trustor - men det visade sig att köpet skett med bolagets egna pengar, något som är olagligt.
Svensken Joachim Posener ingick i Lord Moynes rådgivarkrets. Han häktades i sin frånvaro, men kunde aldrig gripas. Efter tio år på flykt hävdes nyligen häktningen.
Lars Korsell på Brå tycker att det är synd att ekonomiska brottslingars kreativitet inte används till något bättre.
- Kanske kan det vara ett brottsförebyggande uppslag för samhället att försöka kanalisera dessa "entreprenörer" till mer samhällsnyttig verksamhet, säger han.