Som chef för förlaget En bok för alla brinner Hans Erik Arleskär för litteraturen - och för att alla ska få möjlighet att ta del av den skatt som gömmer sig i dikter, romaner och faktaböcker.
- Det är viktigt att vara en god läsare i en demokrati och därför behöver barnens språkutveckling stimuleras. Den som läser bra har större chanser att klara sig i vårt moderna samhälle, säger han.
Men samtidigt erbjuder litteraturen en upplevelse som utvecklar läsaren på det personliga planet, påpekar Hans-Erik Arleskär.
- I böckernas värld kan man hitta vad andra tänkt och känt inför sorg, kärlek, tillit Enkelt uttryckt vad det innebär att vara människa.
När hans och hustrun Gunillas äldste son skulle börja skolan var valet inte svårt. De hade kommit i kontakt med waldorfpedagogiken som bland annat tillämpas på Ellen Key-skolan i västra Stockholm. Dit är det inte långt med buss från Hässelby där familjen bor.
Sönerna Martin och Staffan samt dottern Karin har nu gått eller går fortfarande i en waldorfskola. Redan när de var små började Hans Erik att läsa högt för dem. Han kom ihåg hur hans mamma läst för honom när han själv var liten.
- Men ofta ville min dotter att jag skulle "läsa en saga med munnen". Då skulle jag lägga undan boken och hitta på en egen berättelse.
Läsandet präglas fortfarande av ett traditionellt könsmönster, berättar Hans Erik Arleskär. Undersökningar visar att det i första hand är kvinnor som läser böcker och som läser för sina barn, något som går igen i alla samhällsklasser.
Skolminister Jan Björklund vill införa nationella prov i årskurs tre och har många gånger upprepat kravet att alla barn måste lära sig läsa i ettan.
- Jag tycker att han och andra debattörer inte riktigt vill ta till sig annorlunda metoder och pedagogiker. De verkar tro att alla barn är lika och fungerar på exakt samma sätt, säger Hans Erik Arleskär.
Han tycker att waldorfpedagogiken ser till varje elevs individuella förutsättningar och behov, och det var därför han valde att sätta sin barn i en waldorfskola.
- Jag uppskattar att man från början betonade det muntliga berättandet. Mina söner och min dotter fick utveckla läsandet och skrivandet i sin egen takt. Staffan och Martin kunde inte läsa när de började skolan, medan Karin redan knäckt läskoden.
Caroline Bratt är lärare på Rudolf Steinerhögskolan som i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm utbildar waldorflärare. Där undervisar hon bland annat om små barns väg att lära sig skriva och läsa.
Inom waldorfopedagogiken betonas lek, berättande och fysiska rörelseövningar under det första skolåret. Barnen får också arbeta med formteckning. Så småningom lär de sig skriva och läsa.
- I waldorfskolorna leker vi med språket när barnen börjar skolan. Bland annat ramsor, verser och sånger blir en väg in i skrivandet och läsandet.
Det finns flera studier som visar att rörelse och motoriska övningar underlättar för ett barn att lära sig läsa och skriva. Därför är rörelseövningar och handarbete viktiga inom waldorfpedagogiken.
Eleverna utför till exempel parallella rörelser med armarna och benen, samt korsövningar där de klappar vänster knä med höger hand, höger knä med vänster hand och så vidare. Allt för att stimulera koordinationsförmågan och samspelet mellan hjärnhalvorna. Många barn har från början svårt att klara så här enkla övningar.
- En del barn har ett rikt språk när de kommer till skolan, andra ett mer fattigt. Berättelserna, både lärarens och elevernas egna, hjälper barnen att bygga upp ett mer utvecklat språk med allt fler ord, meningar och abstrakta begrepp. Det muntliga berättandet är en förberedelse för elevernas skrivande och läsande, säger Caroline Bratt.
I waldorfskolor lär sig barnen bokstäverna genom och ur bilder. Tanken är att de ska få en inre bild av bokstaven och dess ljud innan de lär sig själva bokstavssymbolen.
Många kan läsa och skriva när de kommer till skolan, men får närma sig bokstäverna på ett nytt sätt. I klass ett börjar man kanske med att måla en brunbjörn som ätit för många bullar och satt sig för att vila vid ett träd. Bilden av björnens runda huvud och tjocka mage ser ut som "B".
Sedan får barnen kanske rita en tall. Intill den bor en pojke eller en flicka i ett litet hus.
- Läraren berättar att pojken eller flickan kanske ska skicka ett meddelande till en kamrat och tala om var de bor. Men det tar lång tid och är jobbigt att rista in hela tallen på barkbiten. Men om man skriver ett "T" går det mycket fortare
Caroline Bratt säger att det är viktigt att barn som vill läsa och skriva inte hindras i sin utveckling, men den som inte är lika tidig i sin utveckling måste få upptäcka bokstävernas värld i sin egen takt.
- I waldorfskolorna går man långsammare fram. Därför är det extra viktigt att vara observant på om några har verkliga läs- och skrivsvårigheter. De måste få hjälp i tid. Barn som "bara" är lite sena i läsutvecklingen hinner i kapp senare under skoltiden.
- Min erfarenhet är att barnens läshunger växer när läsande föds ur lusten att förstå bokstäverna, och i glädjen över att få ta del av alla nedskrivna berättelser.
Waldorfskolor har mött kritik för att barnen inte får tillräckligt goda läs- och skrivkunskaper. Enligt Caroline Bratt läser waldorfelever generellt sett lika bra som elever i andra skolor - men kanske inte redan under de första skolåren. Något som också framkom i en utvärdering från Karlstads universitet om waldorfpedagogiken förra året.
Hans Erik Arleskär upplever att hans tre barn har goda förutsättningar att lära sig läsa och skriva. I hans eget yrkesliv har skrivandet varit mycket viktigt. Som ung arbetade han som journalist på tidningen Västgötademokraten.
Efter flera år i förlagsvärlden är han nu alltså chef för En bok för alla, som ger ut billiga kvalitetsböcker för unga och vuxna. Förlaget har också varit med i flera projekt som syftar till att stimulera läsande bland barn.
I ett av dem är landets barnavårdscentraler inblandade. Där var personalen länge inriktad på barnens fysiska utveckling, på viktkurvor och liknande. Men flera anställda tyckte att det var viktigt att även stimulera språkutvecklingen.
Sedan 1989 har En bok för alla därför gett ut "Barnets första bok". Hittills har över en 1,1 miljoner böcker spritts genom barnavårdscentralerna.
När personalen delar ut boken brukar de tala med föräldrarna om hur viktigt det är att läsa för barnen. De brukar också berätta var det närmaste biblioteket ligger.
- Det betyder mycket för föräldrar som inte vet att det går att låna gratis böcker och att man på biblioteken kan få tips på bra böcker för sina barn.